FÖRST BLIR DET SÄMRE, 2021

Först blir det sämre.

Ge oss lite hopp, snälla! Vi orkar inte med ett sådant skit-år till som 2020!

Nej, det gör vi nog inte.

Men jag är ingen medhårs-människa. Det vet du, som brukar läsa mina inlägg.

Vill du ha glada tillrop och positiva hurtigheter så får du läsa någon annanstans.

Det kommer nämligen inte att bli bättre.

Först blir det sämre, detta år 2021. Alla som ännu inte förstått allvaret med vår livsstil - och nödvändigheten av Corona-distans - kommer att dra ned oss ytterligare.

Människan drivs inte av rationalitet. Vi drivs av begär.

Så länge vi inte genomskådar det, har vi ett mycket stort problem.

Ett andligt problem.

Det kan gå fort.

Arma svenskar, ställdes mellandagsrean in?! 

Vad i all sin dar skall en konsument då ta sig till? Shopping på galleriorna är ju där man träffar folk (inte bra) och det är där man får en belöningskick av de röda prislapparna (kanske lite bra) med motivationen att "vi måste hålla de ekonomiska hjulen snurrande (inte alls självklart).

Dessutom ska dåliga julklappar bytas (sårande) och onödiga prylar säljas (lika sårande), så att man får ut mer av sina saker (rationellt argument).

Det egna begäret är i centrum, men det göms under den ekonomiska rationalismen. 

Vad är det för mening med den här julkarusellen?

Justitieministern Morgan Johansson promenerade glatt iväg mot butikerna, trots att hans regering sagt att man inte skulle. Men han skulle bara köpa en julklapp till sina föräldrar... (känslomässigt argument) och det måste man väl få? Munskydd på? (rationellt argument).

Munskydd. Inte munkavle.

Likväl är det inte många som orkar hålla dygden "att avstå" eftersom den förmågan måste vara grundad i något större, utanför oss själva - i Guds kärlek.

Ju mer man umgås med Guds kärlek, desto mer slår den ut de egoistiska begären. Ju mer man fylls av Guds underbara närhet, desto mer djupnar meningen med livet och galleriorna ter som meningslösa tidsfördriv, vilket de också bitvis är.

Förlåt, alla handlare, detta är inte mot er personligen.

Men det kommer att bli sämre.

Storstadsdjungel och djungler som inte längre existerar. 

Psykakuten som fylls av olyckliga människor som inte hittar vägen. 

Rosenbaden och socialen.

Rättegångssalar som fylls av hämndgalna kriminella gäng, som sedan rappar om sitt våld och skrattar åt övertaget över blåljuspersonalen...

Jag gör en lista över allt som jag mår dåligt av...

Varför kan vi inte fortsätta låta luft, vatten och jord få återhämta oss från våra föroreningar? 

Vilka bevekelsegrunder gör att den dumma människan fortsätter tänka kortsiktigt och vill "gasa sig ur krisen"? Hur många korallrev har vi råd att mista?

Begär. Inte rationalitet. Sådana är vi.

Glittrande begär.

Begär efter pengar, effektivitet, snabbhet, profit. Inget av det bottnar i ett förnuftigt sätt att leva.

Men många har en väl utvecklad förmåga att rationalisera sitt eget dåliga beteende. 

Dessutom står den individuella friheten skyhögt över det kollektiva ansvaret. Det spelar ingen roll vad jag gör, det märks ändå inte.

Låtom oss flyga. Låtom oss shoppa. Låtom oss. Låt oss. Förlåt oss.

Det imponerar inte på mig. För detta dåliga beteende gör att år 2021 inte kommer att bli bättre. Såvida vi inte ändrar kurs och omvänder oss.

Och det är inte bara en viljeakt, motivationen måste som sagt gå mycket djupare än så.

Så mycket sämre och bättre.

Från programmet "Så mycket bättre" lyssnar jag igenom alla låtarna på de tre CD-skivorna.

Helen Sjöholm tolkade Markus Krunegårds mycket fina text och sjöng:

"Tunga moln över vårt semestermoln, vi har båda haft ett hektiskt år.

Distans är vår enda chans.

Gör en lista över sånt som jag vill ha, och sånt som jag mår dåligt av.

Det är mycket som måste bort, många som måste bort.

Många som har missförstått, som tror att det inte syns, hur deras hungriga ögon tänds varje gång pengar nämns.

Korallrev och vintergatan, över månen och under ytan.

När jag blundar, när jag somnar är det dit jag styr, när februaristormen yr.

Ingen tror på Gud, men alla vill nåt mer... än alkohol och strul.

Än ensamhushåll och porr, än att undvika folk.

I snön syns spåren av oss själva.

Kvitton vittnar om sena kvällar.

När lager på lager är för kallt, när skorna förstörs av salt.

Vi är tomma skal som suktar efter innehåll, och fyller alla dansgolv, 

fyller alla webbhotell med drömmar om att bli sedd.

Tomma skal som stryker längs varje vägg.

Går ensam hem igen.

Mänsklig värme, snälla kom närmre.

37 grader Celsius är allting som behövs, x 2.

Ingen tror på Gud, men alla vill nåt mer..."

Tack Markus Krunegård för din text! Den talar allvar, som en modern predikan.

Mörka moln.

Ingen tror på Gud. Vad har vi gjort?! Vilken skuld har kyrkan? Vilket eget ansvar har människan?

Likväl ropar tomheten på Honom som Mättar.

Då och då söker jag vägledning i Svenska kyrkans gudstjänster och predikningar. Ibland är det riktigt bra! 

Men alldeles för ofta blir jag besviken, och går lika andligt hungrig och tom därifrån som när jag kom. Där är gärna ett mysigt budskap om att må bra och att jag är värdefull, gärna med lite dold politisk korrekthet.

Mycket sällan hör jag predikas om att vi är på fel väg och att vi inte söker Guds vilja, för det skulle ju vara att skriva folk på lilla näsan.

När jag ser gamla filmer från förr påminns jag hur man förr predikade sedlighet och moral, som grundar sig i den dygd som föds ur Guds kärlek och förlåtelse. 

Men rätt och fel tycks vara utraderat ur Svenska kyrkans moderna predikotradition. Omvändelse talar man inte om. Hellre hänvisar man till det sunda förnuftet.

Vilket sunda förnuft? Det rationella förnuftet, det som döljer begären som styr oss? Det osunda, luriga, förnuftsförnuftet?

Det kommer att bli sämre.

Satir, signerad Parsmo.

Om Svenska kyrkan inte vänder tillbaka till uppriktig och allvarlig Bibelläsning, kommer ord som "mission och evangelisation" snart vara ersatt av "information" och "kommunikation". Det är också bra, men det når inte de djup som Herren vill nå, genom sitt ord. 

Hon sviker sin uppgift.

Men vad menas med ordet "begär"? 

Ja, det är inte detsamma som "behov" - att mätta den som är hungrig och trösta den som gråter. Nej, detta är något annat, något riktigt fult...

- Fiendskap, strider och ofördragsamhet. Det är vrede, intriger och splittringar. Begär är maktkamp, dryckenskap och avund. Det är liderlighet, otukt och avguderi. 

De goda behoven är skapade av Gud för att vi skall hjälpa varandra att må bra. 

Gör vi inte det, kan otillfredsställda behov börja växa som små odjur inom oss, där de till slut är fullvuxna små monster... och bli sin motsats. Det vet du, som försökt sluta med ett dåligt begär, men inte klarar det...

- Alkoholen, tobaken och spelmissbruket. Penningbegär, hat, hämnd och sexmissbruk. Frosseri, lättja och misstänksamhet.

Synden växer. Skadorna ökar. Hälsan försämras. Behoven skriker, men synden driver en att fortsätta följa sina begär, tills...

Tills man möter något starkare, som bryter dess makt.

Då kan det bli bättre. Så mycket bättre!

Dessa ord slog till mig:

NEJ, SÄGER JAG ER, LÅT ER ANDE LEDA ER, SÅ GER NI ALDRIG EFTER FÖR KROPPENS BEGÄR, SOM ÄR FIENDE TILL ANDEN.

DE TVÅ LIGGER I STRID MED VARANDRA, SÅ ATT NI INTE KAN GÖRA DET NI VILL.

MEN OM ANDEN FÅR STYRA ER, STÅR NI INTE LÄNGRE UNDER LAGEN.

Galaterbrevet 5:16-21.

Hur kan det bli bättre?

Här finns hoppet!!

Här finns den kraft som kan omvända en ljugande människa till att avslöja sina shoppingbegär, och den kriminelle att släppa sina hämndbegär.

Guds Ande är motkraften.

Jesus vill inte ligga där i krubban bland bomullstussar och granbarr. Han vill bli verklig för oss! Gud har en plan för varje människa, hur vi skall fungera bäst med våra talanger - och brister.

Jag läser igen på flera sidor signerade av Svenska kyrkan där trevliga uppmuntringsord säger att vi "skall bära varandra" genom denna pandemi. Det låter ju fint.

Men ingenting om att att det är Jesus som skall bära oss...?!

Vad har hänt? Detta är inte längre smyg-sekularisering, detta är en allvarlig avvikelse från det som är kristendom!

Förlåt, Jesus, vi har övergett Dig...

Vi har kollektivt och individuellt en mycket svår väg framför oss att gå.

Det handlar om de sju svåra åren, då "korna kommer att magra" medan vi ställer om vårt sätt att tänka, känna och agera.

Tillsammans avstår vi - - - tills naturen börjat återhämta sig mer stabilt, tills smittan lägger sig och att vi i bön söker Guds vilja. Det är lika viktigt som vaccination... som inte kan invagga oss i trygghet att "leva som vanligt"!! Det går inte längre. 

Bönen är viktigare. Viruset kommer att fortsätta gäcka oss. Ingenting är säkert. Det är bättre att inse det, och agera därefter, än att förneka det.

Tillsammans tar vi oss igenom dessa kommande magra år.

Tillsammans.

ANDENS FRUKTER ÄR KÄRLEK, GLÄDJE, FRID, TÅLAMOD, VÄNLIGHET, GODHET, TROFASTHET, ÖDMJUKHET OCH SJÄLVBEHÄRSKNING. 

Galaterbrevet 5:22.

Vilka fantastiska ord! Nej, det är inte höga ideal eller moralkrav. Tvärtom. 

Det är en konsekvens av att 

Gud får skölja sin närvaro över oss, och dig, bästa läsare, så att vi får bada i det tålamod som han ger. 

Tillsammans får vi söka den trofasthet som har naturens hälsa i centrum, inte börsmäklarens, och den självbehärskning som bottnar i att de grundläggande behoven är tillgodosedda.

Kaffe och macka.

Sedan kan vi kramas, kramas och kramas! Markus Krunegård har helt rätt i att det är 37 grader Celsius x 2 som vi längtar efter... Två människor som håller om varandra. Igen. Så vackert!

När vi lärt vår läxa och omvänt oss från profitkulturen, då kan de sju goda åren komma. Det är då "korna blir feta" igen...

Vill du läsa mer om denna profetiska förutsägelse så kan du läsa Josefs drömtolkning av Faraos nattliga bilder i 1 Mosebok kapitel 41.

Sedan blir det bättre.

Från samma program "Så mycket bättre" tolkade Silvana Imam Ana Diaz låt:

"Det kommer att bli bättre, du kommer andas lättare, kom sätt dig ned.

Du kommer andas lättare. Men du måste andas. 

Det kommer att bli bättre, men det kommer att bli sämre. Först.

Du måste simma, simma, simma själv, du får inte dra ned mig.

Orkar inte ta med dig. Det är inte bra om jag drar dig..."

Dessa två låtar tycks vara skrivna rakt in i vår situation. Är kulturen vår nya kyrka? Ärligare, rakare där poesin nuddar det djup jag längtar efter.

Jag orkar inte bära dig. Och du orkar säkert inte bära mig. Vi måste simma var och en själva. Men vi kan väl ta på oss Frälsarkransen, tillsammans, så tar Herren oss över de mörkna vattnen, medan korallreven läker.

Mothårshälsningar, med luggen på sned.

Helene F Sämrefelt, 

- med munskydd, men inte munkavle.

Livboj. Frälsarkrans.