RÖD TUSCH - ANIMA och ANIMUS.

Det erotiska kriget.

När började det erotiska kriget? Från början var människan hel. Sedan gick vi sönder. Splittrades. Redan i paradiset.

Detta inlägg bjuder på mina senaste övningar på ritbordet.
Pablo Picasso är min inspiration. Du har säkert sett hans ansikten där kvinnan och mannen är ett, men olika.

Detta har jag utforskat med hjälp av mina röda tuschpennor.
När känslan kommer och bilden börjar tränga sig på, då sätter jag mig ned och tar ett djupt andetag... Får se vad som händer nu... vad som vill komma ut.

Följ med!

Pablo Sturefelt.

I begynnelsen var mannen ensam. Han vandrade halv i Lustgården och hade ingen lust... förrän Eva kom.
Adam = betyder "människa" på hebreiska.
Eva = betyder "liv".

Hur länge fick han vänta på att bli hel? Endast några rader i Bibeln, eller i en hel evighet?

Trots att splittringen lurar redan i början så berättas det ändå om människans helhet, och om hennes samhörighet med varandra och naturen. Allt skapades i ett stycke. Du och jag. Vi.

OCH SE DET VAR MYCKET GOTT. 1 Mosebok 1.

Hel splittring. Splittrad helhet. Och se, det var mycket gott.

Kvinnan ser helt andra saker än mannen. Vi lägger märke till olika saker. Ögonen fokuserar på annat. Vi ser även med känslorna och med intuitionen. Det finns ett inre seende.
Och ett yttre.

Olikhet. Det är inte ojämlikhet. Bara om vi värderar våra olikheter olika.

Ordning och reda. Faror som lurar. Barn som gråter eller björnar som ryter. Stora sammanhang eller tunnelseende.
Känslor kontra tankar.

När kommunikationen fungerar oss emellan då är vi ett bra team!

Olika seenden.

Inom psykologin talar man om "anima" och animus" - den kvinnliga respektive manliga aspekten som finns i varje människa.

När jag får fatt i min "animus" då blir jag mer hel.
Och när du som man hittar din "anima", din kvinnliga sida, då blir du också mer hel.

Sedan har vi hela skalan med manhaftiga fruntimmer och feminina män - och hela tiden är vi Människor! Och se, det var mycket gott, säger Skaparen.

Jag lämnar "hen" därhän... Det får vi ta en annan gång.

Anima och Animus.

Man och kvinna. Testosteron och östrogen. Så länge det finns två starka hormonhalter som driver våra kroppar, så är vi två kön. Två olika sorters varelser. Han och Hon.

Bredvid teckningsblocket ligger några böcker:

"Det erotiska kriget" av Rita Liljeström.
"Vad känner egentligen männen?" av Morton H Shaevitz.
"Männens lust" utgiven av boktidningen Ottar.

Vi tycker att kvinnans jämställdhet går för sakta. Männen (du?) upplever att det går för fort, i alla fall i betydelsen att de (du?) blir mer och mer vilsna och ensamma.
Eva vill inte vara hemma och laga mat till Adam.

Med ljus och lykta söker jag efter manliga initiativ till att NI börjar prata med varandra, och skapar en mer mänsklig mansroll, som fungerar tillsammans med oss!! Idag, 2019.

Goda analyser.

Jag är ledsen att säga det, men de allra flesta kvinnor har i någon form råkat ut för mannens okontrollerade sexualitet; från den listiga förförelsen till den aggressiva våldtäkten.

Nu senast berättas det om Josefin Nilsson - sångerskan i Ainbusk Singers - som inte orkade leva bland annat p g a en man som slog sönder henne...
Allt fler av er män förstår allt mer den kollektiva vrede, som vi kvinnor känner varenda gång vi hör om det manliga förtrycket.

Djäävlar!!

Och pennan tecknade en penis mitt i ansiktet...

Snoken.

Titta noga på bilden.

Vad är det för krumelurer i huvudet?
Det ser ut som en lätt skiss av en hjärna. Jodå. Men handen formade en siffra... sex. Mycket sex. Han är helt förblindad av sina begär. Kåtheten tar över och Lilla huvudet styr plötsligt över Stora huvudet.

Se hans ögon. Han fattar ingenting.

Men den dagen då Kvinnan börjar berätta vad Mannen gjort med henne, då talar den andra munnen till höger och segerns stjärnor tar form. #meToo.

Ska vi göra som i det kommunistiska Kina under kulturrevolutionen? Släppa ut kvinnorna men stänga inne sexualiteten?
Eller som i det muslimska Marocko? Bejaka sexualiteten men stänga in och beslöja kvinnorna? (sid 203, Liljeström).

Rita Liljeström menar att "den svenska modellen" både vill bejaka sexualiteten och låta det offentliga rummet vara öppet för alla kvinnor. Resultatet har blivit en offentlig sexualitet som inte alla mår bra av, och ett socialt liv med ensam tvåsamhet.

I frigjordhetens kölvatten börjar kvinnorna också bli ensamma.

Hur ska vi ha det?

Människans utveckling tycks bara ske i huvudet. Hjärnan blir allt större och allt mer påfrestad av intryck.
Vad händer med kroppen då? Känslorna? Varför lägger vi inte mer tid och möda på att utveckla vår insida?
Jag tror att när vi gör plats för dans och lek igen, då kan vi finna utrymme för att ge plats för känslor, drömmar och längtan. Efter varandra.

Utan våld.

Utan masker och spel med outtalade förväntningar och tvingande roller.
Splittringen är inte bara mellan man och kvinna, den är lika mycket en splittring mellan huvud och hjärta.

Den här bilden är inte heller särskilt snygg:

Dominant hjärna.

När jag tecknande den här bilden så var jag full av vrede. Någonstans måste den få utlopp, och kommuniceras.

Hon vänder sig bort. Kvinnan är bara synlig i profil. Hur ser hennes mun ut?

Mannen tar plats. Ena ögat är rött av frustrerad ilska, det andra är lömskt av lögner.
Hans mun är ett begynnande spjut.

Delar de hjärna? Har de samma tankar? Eller spiller hans tankevärld över på hennes?
Är det därför hon vänder sig bort?

Eva behöver egentligen inte Adam. Hon klarar sig själv.

En av de hemligaste hemligheterna vad gäller er män, skriver Morton, är att ni är mycket ber beroende av kvinnan än vad vi är utav er.
Men säg det inte till någon!

"Den store hycklaren, vår tids Adam, är killen som finner sig utkastad i könsrolls-revolutionens virvlar, och upptäcker att han reagerar med att iföra sig en ännu mer komplicerad förklädnad" skriver Morton (sid 11).

"De flesta män visar upp ett lugnt ansikte utåt, och döljer sina upprörda känslor inför omkastade roller med det andra könet".

Så här upplever jag det:

Mannens vrede.

I sin uppdämda vrede över att tappa kontrollen alltmer, blir hans mun som en såg som vill tugga sönder henne.
Oförmögen att tala känslor pyr det bokstäver runt hans profil, men han är analfabet på det området.
Adam, vad har hänt med dig??
Hur kunde du förlora det viktigaste språket vi har?

Kvinnan blir ett allt större mysterium, allt mer oåtkomligt, och alldeles hopplöst svår att förstå sig på.

Men Adam, vi har stått här hela tiden. Det är du som förminskats, och låtit det ske.

I sin vanmakt tar männen kvinnan med våld, för att demonstrera sig makt och tugga henne i sig.

Hennes röda mun - vad är det? Vad ser du? Titta igen på bilden ovan.
Ett sköte, blödande, utnyttjat och uttänjt - - -

Kamp.

Hur ska Adam hitta tillbaka till Eva?
Har de förlett varandra?
Denna olyckliga splittring måste få sin läkning.

- Adam, var är du? frågar Herren Gud i lustgården.

Människa var är du? Kvinna, var är du? Varför har ni gömt er?

Skam och skuld är drivkraft i denna onda cirkel.

Hela Bibeln är full av berättelser hur detta syndafall gör livet svårt för oss. Men visar också på en väg fram: Försoningens väg.

Den börjar med hjärtat.

Ditt hjärta och mitt.

Adam, lyssna på ditt hjärta och våga tro att vi väntar på dig där.

Försonas!

Rödaste hälsningar från Pablo Sturefelt, alias Picasella,

- könsdebattör och jämlikhetsambassadör i rödsvart tusch.

Helene F Sturefelt.