"Som elden guldet renar..."
Brinna, bränd, utbränd.
Som vi har längtat efter att få sjunga in våren! Äntligen är det tid att tända majbrasan - om inte vind och vatten från himmelen släcker våra planer.
Detta inlägg vill välkomna våren, men också uttrycka en stor sorg över det dödsfall som nådde oss den 20 april - jag tänker på den ömtåliga konstnärssjälen och discjockeyn Tim AVICCI Bergling.
Samtidigt som jag tänker på hur nödvändigt det är att vi får elda upp det gamla, torra och skräpiga, så känns det som att faran för gräsbränder OCH mänsko-bränder är överhängande stor...
Både klimat och samhälle är allt mer överhettat, och trycket driver oss ända in i väggen, till den nya folksjukdomen; utmattning.
Eller ännu värre - utbrändhet.
Glöda, brinna, brännas.
Långa skuggor.
Jag tänker på vad hans familj skriver om sin 28-årige son, som hittades död i Oman:
"Vår son Tim Bergling var en sökare, en skör konstnärssjäl som alltid burit på de stora existentiella frågorna.
Han var en överpresterande perfektionist som reste och jobbade hårt, i ett tempo som ledde till extremt hård stress.
När han slutat turnera ville han hitta en balans i livet och kunna göra det han älskade mest - musik.
Avicii kämpade verkligen med tankar om Meningen, Livet och Lyckan.
Nu orkade han inte längre. Han ville få frid
Tim var inte gjord för det maskineri han hamnade i, han var en ömhudad kille som älskade sitt jobb med avskydde rampljuset.
Minnet av dig lever vidare i din musik...."
Lever.
Det gör så ont!!
Ingen enda av oss är gjord för detta höghastighetstempo, eller hur!?!
I en tidigare intervju säger Avicii att han inte hann leva sitt liv bakom artistkarriären... och hoppade av för att hitta sig själv.
Det gör så ont. Det är för många som dukar under. Vi är alldeles för många som är svedda i kanten av press, krav och andras hets.
Tända, värma, glädja.
Vart går du?
Jag tänker på elden. Den är dotter till solen och rymmer enorma krafter.
Den kan ge liv. Och om vi inte kontrollerar den så tar den också liv.
När jag är ute och vandrar i skog och mark vet jag att en del fröer och kärnor är beroende av elden. Deras skal kan bara knäckas och öppnas av eld, för att sedan gro.
Andra fröer är känsliga och skadas, och brinner upp.
Så är det med oss människor också...
En del har hårt skal, men de flesta är ömtåliga. Och vi som är HSP-personligheter med hög sensitiv intelligens, far särskilt illa i det här systemet av prestationskrav.
Vi behöver alla tändas av inspirationens glöd för att få något gjort, men i lagom dos.
Brinna, bränd, brunnen.
Tvättmaskins-eld.
En annan person som var nära kanten av aska och sot är författaren och entreprenören Golnaz Hashemadeh Bonde. Hon är grundare av organisationen Inkludera.
Tre år gammal flydde hennes familj från Iran till Sverige.
Hon fick ofta höra hur mycket hennes föräldrar hade offrat för hennes skull, och till slut skapade det en enorm prestationsångest.
- Jag har lärt mig att jag har en skyldighet att ta vara på alla möljligheter och springa på alla bollar, säger Golnaz i en intervju.
Det blev en kapplöpning mot avgrunden, och när hon stod inför sin karriärs genombrott vid det världsomspännande konsultföretaget McKinsey & Company spolades livet fram i en fasansfull hastighet - och hon undrade om ett sådant liv var mödan värt.
- Ska jag slänga bort livet på prestationer och träningspass utan reflektion över dess mening?
Golnaz hamnade bredvid sig själv... "Hon är inte jag".
Vem är du?
Hur ska man skydda sig mot det här?
I takt med att vi lever allt mer i städer och lämnar naturens puls, blir detta bara värre och värre.
Jag går ut.
Ut i skogen. Ut till havet. Och låter vindarna och uppförsbackarna ge mig motstånd.
Där finns lugnet. Inget som driver på, mer än livets egen kraft.
Inga chefer, inga yttre krav. Inga förläggare eller managers... eller vad det heter på svenska, i plural...
Naturen visar med sin rytm hur livet ska levas, i olika faser:
- Knoppas, blomma, mogna och vissna och sedan vila.
Vår, sommar, höst och vinter har sin utmätta tid.
Balans. En sak i taget. Ordning och reda.
Tid för årstider.
Men vår tid har ingen tid för detta.
Vi är så rädda för höstens vissnande att vi förnekar den. Vi är ännu mer rädda för vintern och dess vila - och drar på mer ljus och mer aktiviteter för att blunda för mörkret.
Vi förnekar att höstens mognad och vinterns kyla är förutsättningen för vårens knoppar och sommarens blomning!
Jag är verkligen mycket trött på tjatet om våren och ljuset redan i januari... eftersom det stör mig i min vila! Jag är trött på rädslan, förljugenheten och oförmågan att vilja leva med naturens rytm.
Stadens puls är för hård.
Stressen bränner.
Jag har hoppat av ekorrhjulet och försöker leva mitt liv med pilgrimens attityd.
Naturen undervisar mig. Där finner jag de 7 nyckelorden som hjälper mig:
- Frihet, Enkelhet, Tystnad, Bekymmerslöshet, Långsamhet, Andlighet och Delande.
Bilden av den växt som kallas FETBLAD hjälper mig minnas orden.
F - frihet från tidsschema och planeringskalendrar.
E - enkelhet utan överkrav.
T- tystnad. Ja tack! Inget buller. Stäng av. Skruva ned.
B - bekymmerslöshet, det svåraste av allt...
L -långsamhet; man kan inte forcera upp växten ur jorden.
A - andlighet; jag tackar Gud min skapare för allt detta!
D - delande, av existentiella frågor, precis det som Avicii efterlyste.
Jag önskar oss en stor bukett fetblad till alla!
Dock är detta en knölsippa.
Och så vill jag sjunga en psalm på melodin "Den blomstertid nu kommer" med text av Natanael Beskow - som också var konstnär, författare, teologie doktor och rektor, 1865-1953:
DU KLARA GUDOMSLÅGA
DU SOL SOM VÅR VIGT IN.
GUDS SVAR PÅ LIVETS FRÅGA
I VÅRA SJÄLAR BRINN!
O, KOM ATT NU OSS VIGA
TILL LIV, SOM DÖD EJ VET.
MEN UTAN GRÄNS SKALL STIGA
MOT HIMLENS HÄRLIGHET. Sv Ps 162:6
Vill uppåt.
Sorgen har sin gång, men också tacksamheten och minnena.
Nu får vi skapa på nytt - om Guds Andes kraft vill falla över oss med sin inspiration.
Varma Valborgshälsningar från
Helene Sture Knölsippsfelt,
- som fotograferade i Hällevik, vid Listerkyrkan och fann på knä dessa förunderligt sköna Anemone Apennina, alltså Knölsippa (eller Balkan-sippa).
- och som älskar höst och vinter - förutsättningen för livets återkomst.
Bränn dig inte. Och tack Avicii för din musik!
"Du klara gudomslåga..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar