SALIGPRISNINGAR OCH BLOCKFLÖJT

Saligprisningarnas sluttning.

Temperaturen var över 25 grader denna förmiddag då vi vandrade över de mjuka kullarna.
Under stora inklädda ytor odlades bananer, det var verkligen exotiskt!

Vi befinner oss i Tiberias, i norra Israel, och vandrade på nygamla upptrampade stigar till Saligprisningarnas berg.
Regnperioden var över och blommorna blommade, som på en söndagsskoleplansch.

40 personer hade solkepsarna på och var redo att möta dagen, i Jesu fotspår.

Om du också vill vara lite extra redo för detta inlägg kan du slå upp din Bibel på Matteus kapitel 5, och för jämförelsens skull Lukas 6:17.
Det handlar om Bergspredikan, eller som Lukas kallar den; Slättpredikan.

Senapen blommar.

Jag drog mig lite efter de andra för att få tid att verkligen uppleva platsen där vi var.
Saligprisningarnas berg...

Fåglarna sjöng högt där uppe och jag tog fram min blockflöjt, min trogna följeslagare på resan.

- Alla fåglar kommit re'n, vårens glada gäster. Vilken fröjd i solens sken, vilka sångarfester!

Fingrarna hittade lätt barndomens vackraste vårmelodi.

Sluttningen gav en naturlig akustik till tonerna, som rullade nedför backen till mina vänner.

Bananplantager.

NÄR HAN SÅG FOLKSKARORNA GICK HAN UPP PÅ BERGET. HAN SATTE SIG NED OCH HANS LÄRJUNGAR KOM FRAM TILL HONOM.

JESUS BÖRJADE UNDERVISA. Matt 5:1

Detta var vad han brukade göra. Hans undervisning var klar och tydlig, med god pedagogik, lätt att komma ihåg.

Vår reseledare och bibellärare Anders Sjöberg gav oss först en språklig infallsvinkel:

- Det var ingen engångsföreläsning - "nu har han undervisat" - utan detta upprepades många gånger, det kan man förstå av det tempus Matteus använder när han skriver - "brukade undervisa".

Därför kan det skilja sig lite i framställningen mellan Matteus och Lukas, precis som när en lärare undervisar i skolan - man betonar lite olika beroende på tillfället.

Anders egen lärare, Ivan Hellström, sa en gång:
- Är en predikan så dålig att den bara kan hållas en enda gång, ska den inte hållas alls!

Tack för gott råd!

Det är därför jag upprepar vissa ämnen här på bloggen... för att de är viktiga!

Mycket folk.

Vi hittade det enda trädet i närheten... och kröp in i skuggan, så många som fick plats.
Gula senapsblommor och gröna sädesax böljade för vinden.
Långt där nere blänkte Genesarets sjö ljusblå.

För att förstå sättet Jesus undervisade visade Anders hur innehållet stegras i Bergspredikan:

- Hjärtat först: vår inre inställning
- Ögonen sedan: vår attityd
- Handen: vår handlingsmönster.

Alltså, det är den inställning vi har till livet som styr vår attityd till det vi möter, och som i sin tur styr vårt sätt att handla och agera.

Vår västerländska teologi och livsuppfattning börjar ofta tvärtom: i handlingen och beteendet, utifrån istället för inifrån.

Det är stor skillnad!

Tänk på alla hopplösa nyårslöften som bleknat bort i slutet av januari... eftersom vi inte tar tag i vår inställning och attityd till problemet, utan tror att vi bara kan ända beteende utan att ha gått till orsaken med det...

Nu vill Jesus hjälpa även oss att navigera rätt i livet.

Anders Sjöberg undervisar på Saligprisningarns berg.

1. SALIGA DE SOM ÄR FATTIGA I ANDEN, DEM TILLHÖR HIMMELRIKET.

Vad betyder det?

- Lycklig är en känsla.
- Salig är en relation till Gud, en status-uppdatering.

- Himmelriket är en gemenskap med G-D (Matteus återger Gudsnamnet indirekt).

- Fattig betyder att lida brist, att vara totalt utarmad.

Alltså; saliga är ni i er Gudsrelation när ni är totalt utarmade, er tillhör Gud.

Det är verkligen starka ord!

Anders jämförde med ve-ropen i Matteus 23:

VE ER, SKRIFTLÄRDA OCH FARISÉER, NI HYCKLARE SOM STÄNGER TILL HIMMELRIKET FÖR MÄNNISKORNA. NI GÅR INTE SJÄLVA IN, OCH DEM SOM VILL KOMMA DIT IN, SLÄPPER NI INTE IN. 23:13

... NI ÄR SOM VITKALKADE GRAVAR. UTANPÅ SER DE PRYDLIGA UT, MEN INUTI ÄR DE FULLA AV DE DÖDAS BEN OCH ANNAT ORENT. 23:27.

Det Jesus menar med denna andliga fattigdom är att det faktiskt är bra att vara så ända in i botten tom. Det är saligt att vara så fattig ända in i grunden, för då finns där inga ruttna ben som luktar...

Totalt tömd.

2. SALIGA DE SOM SÖRJER, DE SKALL BLI TRÖSTADE.

Sorgen handlar inte bara om att man är ledsen över en älskad livskamrat som är död - eller har "fått komma hem".

Nej, Bergpredikans sorg handlar om själens tomhet.

I Gudsrelationen kommer en sorg över oss att det är så tomt i vårt inre.

Växer det något här?

3. SALIGA DE ÖDMJUKA, DE SKALL ÄRVA LANDET.

Ödmjuk heter på engelska "humility". Det har med åker och jord att göra. Marken behöver bearbetas för att bli redo att ta emot sådden.

Vi får låta tomheten finnas där. Det blir till en längtan att något skall läggas till.

Ett frö.

Och jag tänkte på min blockflöjt med alla dess tomma hål... vilka är förutsättningen för musiken!
Om det inte finns tomrum så kan inte luften som blåses in komma ut som olika toner!

Jag tyckte att fåglarna kvittrade lite extra för mig.

Det blir senapsfrön.

4. SALIGA DE SOM HUNGRAR OCH TÖRSTAR EFTER RÄTTFÄRDIGHETEN,  DE SKALL BLI MÄTTADE.

- Lägg märke till att det verbet står i passiv form, sa Anders. Vi kan inte mätta oss själva med rättfärdighet... Det kan bara Gud göra med oss.

Eftersom det är Gud själv som är rättfärdigheten.

Till dig som längtar på djupet efter Gud; här kommer löftet:
- Er hör Gudsgemenskapen till!

Herre, mätta mig!

5. SALIGA DE BARMHÄRTIGA, DE SKALL MÖTA BARMHÄRTIGHET.

Bergspredikan handlar om Nåd. Jesus börjar inte med gärningarna. Att "ge en skjorta till" kommer inte först. Handlingen får vänta.
Först måste vi bli klara med hjärtat och ögat - vår inre inställning och sedan yttre attityd innan vi kommer någon vart.

Barmhärtighet.

- När Gud mött mig, ändras min attityd och blick, och det leder till att jag själv blir barmhärtig!

Salig är du då!

Gud lyfter upp mig. Jag får lyfta upp andra.

Forma mitt inre först.

6. SALIGA DE RENHJÄRTADE, DE SKALL SE GUD.

Vad är det?

Renhjärtad betyder att vara transparent, att vara utan dolda motiv.

Att inte utnyttja, att vara rak så att förtroende kan byggas upp.

En renhjärtad människa bygger trygghet, och möter mig med rätt attityd så att jag vågar vara mig själv.

Anders Sjöberg gjorde en jämförelse med Galaterbrevet 6:2 om att bära varandras bördor:

BÄR VARANDRAS BÖRDOR SÅ UPPFYLLER NI KRISTI LAG.

DEN SOM MENAR SIG VARA NÅGOT, FAST HAN INGENTING ÄR, BEDRAR SIG SJÄLV.

VAR OCH EN SKALL PRÖVA SINA HANDLINGAR OCH SÖKA SKÄL TILL STOLTHET ENBART HOS SIG SJÄLV, OCH INTE HOS ANDRA.
VAR OCH EN MÅSTE BÄRA SIN EGEN BÖRDA... Gal 6:2-5.

Bär mina ax?

Men, det här verkar rörigt... Hur ska han ha det. Paulus? Ska vi bära eller ska vi inte bära?
 Vårt svenska språk kommer inte åt grundtexten här. Vi får gå till engelskan, som gör skillnad mellan "load" och "burden".

Jag citerar ur Living Bible:

Share each other's troubles and problems (load), and so obey our Lord's commendment.
If anyone thinks he is too great to stoop to this, he is fooling himself. He is really nobody.

Let everyone be sure that he is doing his very best, for then he will work well done and wont't need to compare himself with someone else.
Each of you must bear some faluts and burdens of his own. For none of us is prefect!


Detta är en renhjärtad inställning till sin medmänniska.

När vi hjälper varandra att bära de stora och tunga bekymren så blir det lättare att själv orka med sina fel och misstag.

Nu äntligen blev det klart!

Stöttar varandra.

7. SALIGA DE SOM HÅLLER FRED, DE SKALL KALLAS GUDS SÖNER.
Shalom - frid och fred, i total harmoni, både på insidan och utsidan.

Att leva i shalom är att leva i en samstämmighet där livet fungerar maximalt.

Jämför med en pianostämmare, sa Anders, där varje ton klingar unikt och rent. Gud stämmer upp oss till rena toner för att vi skall leva i Shalom.

Jag satt där under trädets skugga och tänkte på några fina psalmer i psalmboken.
Nr 752, 753 och 754 har fångat denna undervisning precis!

NÄR DAGEN FYLLS AV FÅGELSÅNG, NÄR ÄNG OCH HAGAR BLOMMAR,
NÄR MARKENS HELA RIKEDOM FÖRKUNNAR NORDENS SOMMAR,

DÅ SPELAR SKAPAREN OCH VI ÄR TONER I HANS SYMFONI
AV LJUD OCH LJUS OCH TONER. Sv Ps 754:1

Välsignat ihålig.

Nu började vår undervisning där på Saligprisningarnas berg lida mot sitt slut.

8. SALIGA DE SOM FÖRFÖLJS FÖR RÄTTFÄRDIGHETENS SKULL, DEM TILLHÖR HIMMELRIKET.

Detta är det svåraste ordet. Förföljas...

- med fara för det egna livet, som t ex Lars Adaktusson när han var i Syrien.
- med fara på det lokala planet, som t ex uppropet #mittkors, då tre präster sade upp sig/ lämnade Svenska kyrkan.
- med fara på personlig nivå, då man förföljer sig själv och argumenterar för den lögn man lever i...

Saligprisningarnas kors.

När Jesus har gått igenom alla dessa inställningar och attityder så kommer exempel på en rad handlingar i vardagslivet.

- att ge bort en skjorta till, att gå en mil extra, att älska sina fiender...

... vilket vi inte alltid klarar!

Så, dömer oss Bibelordet som usla kristna då? Nej och åter nej. Jesus vill hela tiden visa att livet levs med och av NÅD.
Börja om. Förlåt. Res dig upp. Igen och igen.

Och låt dig fyllas av Guds gemenskap ännu mer in i din tomhet.

Gå! Stenar från romartiden.

Nu behövde vi svenska turistpilgrimer sträcka på benen och dricka en liter vatten.

Vi såg de smarta bevattningsanordningarna till bananplantagerna, mangolunderna och avokadoträden.

Den israeliska ingenjörskonsten kommer alla till del.

Väl i bussen igen tillbaka till hotellet fick vi en kuggfråga:

- Vad är det för likhet mellan en avokado och en man?
Alla tänkte, uppfyllda av snälla tankar.

Men svaret kom med bitsk kärlek:
- Omogen, omogen, omogen, övermogen....

Min underbara man.

Fast jag tänkte på den stora kärnan i mitten som Gud skapade för att göra ett fint tomrum till oss - där räksalladen skall få plats!

Det måste väl vara en smak av himmelriket!


Saliga blockflöjtshälsningar från Helene F Sturefelt,

- som kan predika både EFS-ledigt och högkyrkligt, ibland samma sak om och om igen...
- och skriva både reseberättelser, poesi och kritiska inlägg,
- på slättland och i bergsbygd.

Shalom, alla vänner!

Sekreterare och skribent.