Full säkerhet. För livets skull.
- Ja, må du leva! Ja, må du leva, ja må du leeeva så länge du får!
Eller:
- Korsfäst, korsfäst!
Samma ord inträffade på samma plats, men med tvåtusen år emellan. Vad var det som hände?
Detta är det tredje inlägget om resan till Israel över påsken 2018.
Följ med till Gabbata, platsen där Pontius Pilatus utfärdade domen över Jesus.
Och samtidigt när vi var där, på kvällen mellan Skärtorsdagen och Långfredagen, var det en aggressiv demonstration på Gazaremsan mot den israeliska gränsen.
Leva eller dö?
Vi tar en sak i sänder, och du skall få information från ett annat håll än vad svensk massmedia har lust att berätta.
Muren. Fader Vår-kyrkan längst upp.
Det var kyligt denna morgon och duggregnet hängde i luften. Vår resegrupp var stor, 40 personer.
- Håll ihop så ni inte kommer ifrån varandra!
Naturligtvis. Jag skulle bara knäppa midjeväskan ordentligt.
Plötsligt kom en stor grupp poliser över parkeringsplatsen och gick mot samma håll som vår grupp. Ännu en stor skara anslöt sig, ett femtiotal militärer, också på väg mot Zionsporten, för att bevara lugnet inne i Gamla stan.
Men vart tog vår grupp vägen?
Vi var vilse. Som bortkomna får i Jerusalem. Vilken dålig start på dagen! Vad gör vi?
Fel. Borta...
En stor ledsnad kom över mig, men det vara bara att stå still och invänta att gruppen skulle komma tillbaka från "Övre salen" och Davids grav.
Samtidigt kände jag en stor trygghet över den kolossala medvetenhet om säkerheten som finns i detta land.
Det är farligare att vistas i Malmö... eller Göteborg och Stockholm.... för vi är så naiva och godtrogna att vi inte tror att ondska kan ske.
Nu kom duggregnet.
När vi borttappade Jerusalemvandrare åter var tillsammans med gruppen, gick vi längs muren till den plats som kallas Gabbata, eller Stengården.
Det var där folket stod inför Pilatus och skrek sina våldsamma dödsord.
Om du har Bibeln framför dig, vilket alltid är bra när du läser min blogg, så kan du slå upp Johannes evangelium kapitel 19.
- VÄGRAR DU TALA MED MIG? SA PILATUS. VET DU INTE ATT JAG HAR MAKT ATT FRIGE DIG OCH MAKT ATT KORSFÄSTA DIG?
JESUS SVARADE:
- DU SKULLE INTE HA NÅGON MAKT ÖVER MIG OM DU INTE HADE FÅTT DEN FRÅN OVAN. Johannes kap 19:10
Gabbata. Stengården. Domartribunen.
Argumentationen får Pilatus att vilja frige Jesus. Det finns flera intressanta berättelser om honom, som till och med gjort Pilatus till helgon i den ortodoxa kyrkan.
Men judarna hetsar mot Pilatus och menar att han inte är kejsarens vän om han låter Jesus gå fri.
Nu stod vi där.
Man ser tydligt det olika tidslagren i murarnas olika stenar. Ungdomar använde denna historiska bibelvägg till sin klättervägg, med linor och hög adrenalinfaktor.
Det tycks ligga i luften här...
Adrenalinvägg.
Framför muren såg vi resterna av en ännu äldre mur, förmodligen en dubbelmur som möjliggjorde för romarna att hålla sina fångar under kontroll, utan att de kunde smita.
Vår bibelguide Anders Sjöberg lät oss ana att detta också kunde vara en del av den autentiska Via Dolorosa, till Golgata.
NÄR PILATUS HÖRDE DE ORDEN, LÄT HAN FÖRA UT JESUS OCH SATTE SIG PÅ DOMARTRIBUNEN I DEN SÅ KALLADE STENGÅRDEN, PÅ HEBREISKA GABBATA.
DET VAR FÖRBEREDELSEDAGEN FÖRE PÅSKEN, VID SJÄTTE TIMMEN. Joh 19:13.
Stämningen då måste ha varit lika fruktansvärt hätsk som det just nu är bland palestinierna på Gazaremsan... Men utan rullande, brinnande bensindäck och handgranater...
Allt medan barnen lekte där borta vid domartribunen hörde vi evangeliet ropa från marken, genom Anders Sjöbergs mun:
Skicklig bibellärare.
PILATUS SADE TILL JUDARNA:
- HÄR SER NI ER KUNG.
DÅ ROPADE DE:
- BORT MED HONOM! KORSFÄST HONOM!
PILATUS FRÅGADE:
- SKALL JAG KORSFÄSTA ER KUNG?
ÖVERSTEPRÄSTERNA SVARADE:
- VI HAR INGEN ANNAN KUNG ÄN KEJSAREN.
DÅ UTLÄMNADE HAN JESUS ÅT DEM TILL ATT KORSFÄSTAS. DE TOG ALLTSÅ HONOM MED SIG. Joh 19:15.
Idag leker barnen där.
Duggregnet ökade. Det var verkligen Långfredag, på många sätt.
Men nu var guidningen över för dagen, och vi skulle få egen tid och strosa i Gamla stan så länge affärerna var öppna. Det är nämligen så att både judarnas påsk och vår kristna påsk sammanföll just i år, och helgen började nu.
Men innan de släppte iväg oss, sa våra ledare:
- Vi har ju två som fyller år idag i gruppen... Får vi be er att komma fram?
En reporter från tidningen Dagen... och en liten människa från Sölvesborg...
Och så hände det ytterst märkvärdiga att på samma plats folket skrek "korsfäst" åt Jesus, där stod nu ett gäng svenskar och sjöng den glada levnadssången:
- Ja, må du leeeeva... !!
Jag tog emot hyllningarna med värme, samtidigt som jag bara ville gråta.
Här står jag och lever.
Och här stod Jesus, levande, men fördes bort för att döden dö. För vår skull.
- Och när du har levat, och när du har levat, och när du har leevat så länge du får, jag då skall du leva, jag då skall du leva, ja då skall du leeva där änglarna bor!
Detta är den finaste variant av gratulationssången jag har hört!
Att få leva så länge man får... Livet står i Guds händer. Liksom döden. Den ska inte provoceras fram.
Lev. Och låt leva.
Men det gjorde den i Gaza.
Om man får insides information av en israelisk officer, är det tillräckligt bra för att vara trovärdigt?
Här kommer nu en annan beskrivning av våldsamheterna den 29 mars.
Hamas drev på sitt eget folk mot den israeliska gränsen. De unga männen är uppgivna, för evigt dömda till flyktingstatus av sina egna ledare, utan pass och arbetsmöjligheter. De går mot döden hur de än gör, drivna in i en återvändsgränd av sin korrupta regim.
Dessa män, tillsammans med kvinnor och barn, drevs alltså mot den israeliska gränsen som levande sköldar. Om de vände tillbaka, skulle de bli skjutna av Hamas. De hade inget val. Vilken djävla ångest!!!
Vad gör Israels försvarsarmé? Jo, de varnar dem för att fortsätta sin provokation.
Det var alltså ingen "fredlig demonstration" som svensk massmedia uttryckte det, utan en ren aggression mot Israel.
Ja. Till skydd. Inte attack.
Varje land har rätt att försvara sina gränser, så även Israel. Varningarna hjälpte inte, eftersom Hamas drev sitt folk framför sig som boskap, så då tog de israeliska soldaterna ett beslut att prickskjuta på självmordsbombarna, för att minska skadorna så mycket som möjligt.
Det var det ni läste i tidningarna - 15 palestinier dödade - men det skulle lika gärna ha kunnat vara 250 dödade på båda sidor, om inte självmordsbombarna hade skjutits.
DET ÄR BÄTTRE ATT EN DÖR FÖR FOLKET ÄN ATT HELA FOLKET DÖR...
... är Pilatus bevingade ord då han profetiskt uttalade sig om Jesus.
Och om vi översätter det till vår situation, förstår vi att det är bättre att själva självmordsbombarna oskadliggörs än att hela mänskomassan dör för deras destruktiva ideologi.
Vad ni inte heller fick veta var att en israelisk soldat lyckades få tag i en 7-årig flicka som irrade runt i detta helveteskaos, och återförde henne till hennes föräldrar.
Ja må du leva... - - -
Israeli Defend Force.
Åter igen tänkte jag på morgonens trista inledning, då vi kom bort från gruppen på grund av att poliser och soldater var på väg till sitt uppdrag inne i Gamla stan. Nu infann sig en stor tacksamhet över denna vaksamhet.
När vi så småningom var på väg hem till hotellet råkade en av våra vänner nysa, ja han nös så kraftigt att en vaktpolis vid spårvagnskuren hoppade till och riktade sitt vapen mot ljudet...
Var det en handgranat? Eller något annat hot?
Nej, bara en svensk viking som hade fått något kittlande i näsan...
Det kallar jag för hög säkerhet!!
Prosit!
Polisen står runt hörnet.
Mycket levande hälsningar från murvandraren i Jerusalem,
Helene F Sturefelt,
- som ger mitt hjärtas kärlek till Jesus,
- och ber om fred och frälsning både till judar och palestinier.
Shalom.
I ett annat inlägg skall jag visa hur templet är det som motiverar Israels fredslängtan.
Tack Irén Kärrbrant och Anders Sjöberg.
Jag hoppas jag återberättat rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar