DEN NÖDVÄNDIGA DOMAREN

Domare?

Döma, dömde, dömt.

De, dem eller dom?

Domen läggs ned i brist på bevis. Rättegången ställs in p g a att ord står mot ord.
Ingen rättvisa skipas.
Och orden är dessutom satt i begreppsförvirring för att så många slarvar med vårt språk.

Om Jesus sägs det att "Han skall hålla dom". Det sägs också att Jesus talar om dom: "Dom: denna världens härskare är dömd."

Jaha. Vad betyder det? Skall han hålla dem? Vilka då? Eller skall han hålla dom med dem?

Detta inlägg handlar om ropet på rättvisa domar, men också om rädsla för fördömelse.
Och i allt detta; att vi inte längre ser domstolsordet DOM, eftersom vi tror att det är talspråk för ordet DEM.

Jag har skrivit det förr, låt oss ändra stavningen till doom, så att vi ser skillnaden! Engelskan kan för en gångs skull få träda in i vårt svenska språk och ta över.

Jag kommer också att låta hårdrockarna från Linköping i bandet "Ghost" få ge en oväntad kommentar.

Ghosts från Linköping.

I min närhet är vi drabbad av aggressiva hot och dödsdomar, vilka är polisanmälda, samtidigt som jag med tacksamhet läser söndagarnas evangelietexter om den nödvändiga domaren.

Vi befinner oss i årets vackraste tid, då lövsprickningen får oss att tappa andan, och naturen exploderar av liv och skönhet. "Guds kärlek är som stranden och som gräset" ja, sannerligen!
Och jag har redan tagit mitt första dopp i havet.

5:e söndagen i Påsktiden har rubriken "Att växa i tro" och denna söndagen heter "Bönsöndagen".
Ta domarperuken på dig för nu dyker vi ned i bibeltexterna.

JESUS SADE:
- NU GÅR JAG TILL HONOM SOM HAR SÄNT MIG, OCH INGEN AV ER FRÅGAR 'VART GÅR DU?' UTAN DET JAG HAR SAGT ER FYLLER ERA HJÄRTAN MED SORG.

MEN JAG SÄGER ER SANNINGEN: DET ÄR FÖR ERT EGET BÄSTA SOM JAG LÄMNAR ER.
TY OM JAG INTE LÄMNAR ER, KOMMER INTE HJÄLPAREN TILL ER. Johannes kap 16:5.

Hjälparen är den Helige Ande, på grekiska paraklätos.
Muslimerna tror att det är Muhammed:
- Er skrift talar om att vår profet skulle komma! Det är Muhammed som är Hjälparen!

Vi tittar tomt på dem och varandra, och religionsdialogen blir väldigt pinsam med så okunniga utspel.
Desperat argumentation.

Minareten i Karlskrona.

Jesus fortsätter:

MEN NÄR JAG GÅR, SKALL JAG SÄNDA HONOM TILL ER, OCH NÄR HAN KOMMER SKALL HAN VISA VÄRDLEN VAD SYND ÄR OCH RÄTTFÄRDIGHET OCH DOM (obs!) ÄR:

- SYND: DE TROR INTE PÅ MIG.
- RÄTTFÄRDIGHET: JAG GÅR TILL FADERN OCH NI SER MIG INTE LÄNGRE.
- DOM: DENNA VÄRLDENS HÄRSKARE ÄR DÖMD.


Hjälparen, den Helige Ande, uppträder som en advokat i en rättegång och bevisar att "världen" har fel.

* Världen är skyldig till synden - bortvändheten mot Gud - att man hellre följer sin egen näsa än lyssnar till Guds kärleksfulla ledning. Rätt och fel är borta.

I vår tid har svenska kvinnor alltmer mediterat bort känslan för rätt och fel, genom att under lång tid sitta i yogaklasserna där "tankar och känslor skall komma och gå, utan att värderas".

Det börjar få allvarliga konsekvenser för förmågan att sätta gränser mot det som är negativt.
Det är liksom att det där med dom inte finns... Bara dom... alltså dem...

Tingshuset i Sölvesborg.

 

Här måste jag skjuta in en oväntad hårdrockskommentar från "Ghosts" i tidningen Atonbladet Hårdrock 2017, angående en av deras låtar på albumet "Meloria" - Deus in absentia:

"Deus in absentia" betyder "i Guds frånvaro" och det är själva essensen av skivan; när herren är ur huset så dansar råttorna på bordet.
Gud är inte här och då hittar vi på internet och då startar vi världskrig.
Just den låten handlar om lyssnaren i sin sista stund, då han ändå med största sannolikhet kommer att fråga var Gud fanns. Det blir ödesmättat och sorgset."

"Deus in absentia".

 

* Anden kommer att visa att världen har fel vad gäller rättvisan.

Världen tror att den har rättvisan på sin sida då de korsfäste Jesus och sedan genom sekler har förnekat honom.
Den förnekelsen kommer att drabba var och en själv som uttryckt den, medan Gud tålmodigt väntar på vår omvändelse...


* För det tredje kommer Anden visa att världen har fel ifråga om domen, här i betydelse "fördömande".

Världen antar och tror att den gör rätt när den förföljer kristna och försöker utrota kristendomen.
Jesu efterföljare fängslas i Nord-Korea, Ryssland och i de muslimska länderna i Mellanöstern.

Man vill hellre vara kvar i sin villfarelse än att erkänna sin synd inför levande Gud - och sedan bli försonad och upprättad! Det är kristendomens mål. Inte att fördöma

Hannu och Laura, grundare av IBRA.

De mörka, djävulska krafter som härjar i världen och håller miljoner människor som slavar i voodoo-kulturer, offer-ritualer eller hopplösa gärningar där man försöker bevisa sin egen rättfärdighet inför guden, de är besegrade av JESUS.

Döden själv, som är förtryckarnas vapen, och särskilt satans vapen, är en slagen fiende.
Jesus har besegrat alla demoner och allt helvetes förtryck genom sin död och uppståndelse.

Det finns fantastiska berättelser inifrån Ryssland där kristna med Guds hjälp har lyckats ett kärleksfullt liv med Guds hjälp, trots snokande KGB-agenter och andra angivare.

Läs boken om Hannu och Laura - IBRAs grundare - som nu sänder kristna radio- och TV-program till hela forna Sovjet, med frihet, glädje och frälsning som resultat!

Förtröstan på Gud.

 

Den helige Ande hjälper och tröstar. Tröstar!
Så många gånger vi hamnat i djupaste förtvivlan... över svek, övergrepp och tystnad... Och vi ropar på den goda domaren som fördömer ondskan.

Du som ser den danska TV-serien "Herrens vägar" förstår vad jag menar. Ni andra får leta fram SVT play - där denna prästfamilj skildras inifrån med stor värme, och där människans brustenhet skildras mycket realistiskt.

På ett ställe ropar prosten Krogh på Gud:

- Åh, vad jag längtar efter den straffande guden just nu!!

Ja, all ondska skall straffas - men inte av oss! Hämnden tillhör Herren och vi är inte satta att vara domare över vandra.

Tingssalen.

Den nödvändiga domaren heter detta inlägg.

Att vara dömd och orättvist fängslad är en fruktansvärd vanmakt. Det finns inga pengar till mutor och advokaterna bryr sig inte, inte heller tjänstemännen. Ingen tar din sak på allvar. Livet bryts ned.

Uppskjuten rättvisa betyder ofta utebliven rättegång. Amnesty International gör ett enastående arbete för att hjälpa den rättslöse.

Sådana situationer finns beskrivna i Psaltaren på flera ställen.
Klagorop i förtvivlad bön till Gud om att Han skall döma dem - med rättvisa och frihet mot förtryckarna.
Läs vidare Psaltaren 17, 26 och 43.

Det här är rykande aktuellt, men tyvärr ett tema genom hela världshistorien.

Det gamla Israel upplevde ofta, i sin ockupation av främmande folk, att domstolarna inte ville ta upp deras fall i rättstvister.
Om bara någon i en maktställning kunde se vad som hänt, så skulle de fälla en dom som var rätt. Men det skedde inte.
Därför ropar psalmisten att Gud skall gripa in och agera domare och avgöra vem som hade rätt.

Domare!

När Jesus skall lämna världen (det vi firar nu på Kristi Himmelsfärd) så ger han oss sin talande Ande istället.
Verbet "parakläsis" betyder " - på engelska: a calling to, summons, exhortation, imploring, comforting, encourageing.

På svenska: Guds goda Ande vill "uppmuntra och förmana", ropa på oss, bönfalla, hörsamma någons kallelse, även i juridisk betydelse såsom "stämning, inkallelse".

När Guds Ande får vara verksam ibland oss, då sker Guds rättvisa.
Hjälparen ser till att Guds domar blir verkställda; fördömelse för förtryckarna och upprättelse till de förtryckta.

Det är min bön att den situation vi hamnat i skall få alla blåmärken att läka och att själen skall få ro igen. Man sätter sig inte ostraffat emot den arabiska stoltheten.

Men de svenska kvinnorna är för starka och självständiga och vårt rättsväsende är ännu inte korrupt.
Gud vare med oss alla.

Upprättelse.

Nästa text får bli ett eget inlägg. Vi ses där.

Nödvändiga domshälsningar från Helene F Sturefelt,

- som fotograferade i Sölvesborgs tingshus,
- och som är understödjare av MedieMisson International's arbete. Bli det du också.