VINSTOCKEN BRÄNNS UPP

Det odugliga samlas ihop.

En vinstock är inte mycket till träd.
Lilla bångstyriga Israel är inte mycket till folk.

Ändå väljer Gud ut detta träd, och detta folk, som en bild och verklighet för sin vilja på jorden.

Igår firade vi Valborgsmässoafton uppe i Gullabo hembygdsförening.
Vårsångerna klingade och torra grenar sprakade i elden.

Sköna maj välkommen.

Detta inlägg är en fortsättning på det förra. Jesus varnade för att de grenar som inte bär frukt kastas bort och bränns upp.
Inget konstigt med det, men när det gäller själslivet, blir det allvarligare...

Framför mig har jag två Biblar uppslagna:
- den ena på Johannes evangelium kap 15,
- den andra på Hesekiel kap 15.

När jag satt och läste om vinstocken hamnade jag som av en tillfällighet i Hesekiels bok, där Guds kärleksvrede rasar över falska profeter som lurar församlingen, över hans utvalda Älskade, som sviker hela tiden... och konsekvenserna det får.

Vinplantage i Taizé, Bourgogne.

Rubrikerna, satta av översättarna, är tuffa:

Jerusalem, den odugliga vinstocken.
Jerusalem, Guds hittebarn och hustru.
Jerusalem, den otrogna hustrun.
Den otrognas straff.
Jerusalem jämförs med Samaria och Sodom.
Herrens nya förbund med Jerusalem.

Det gäller att läsa färdigt hela sammanhanget, annars blir det lika galet som min muslimska vän, nu kristen, sa en gång:

- Mina landsmän är helt övertygade om att de utför Guds vilja när de utrotar judar. Koranen uppmanar till detta, och läser man fel i Bibeln, verkar det höra ihop...

Gud, hjälp oss att stå sida vid sida.

Inte vem som helst får tända på.

Det jag nu vill förmedla, handlar alltså om hur människans bortvändhet mot Gud får Gud att reagera, förstås!
Men poängen är att upprätta och förnya.

Lyssna här:

HERRENS ORD KOM TILL MIG:

MÄNNISKA! VAD UTMÄRKER VINSTOCKEN FRAMFÖR DE ANDRA TRÄDEN, VINRANKAN SOM ETT TRÄD BLAND ANDRA?

KAN TRÄ FRÅN DEN ANVÄNDAS TILL NÅGOT?
KAN MAN ENS GÖRA EN KNAGG ATT HÄNGA SAKER PÅ?

OCH OM DEN HAR LAGTS PÅ ELDEN OCH ELDEN HAR FÖRBRÄNT ÄNDARNA OCH RESTEN ÄR SVEDD, DUGER DEN TILL NÅGOT?

NEJ, INTE ENS NÄR DEN VAR OSKADD GICK DEN ATT ANVÄNDA.

Försent.

HUR SKULLE DEN DÅ KUNNA ANVÄNDAS TILL NÅGOT NÄR ELDEN HAR FÖRBRÄNT DEN OCH SVETT DEN?

DÄRFÖR SÄGER HERREN GUD:

SÅ SOM JAG AV ALLA TRÄD HAR LAGT VINSTOCKEN PÅ ELDEN, SÅ SKALL JAG OCKSÅ GÖRA MED JERUSALEMS INVÅNARE.

JAG SKALL TA ITU MED DEM.
ELDEN UNDSLAPP DE, MEN ELD SKALL FÖRTÄRA DEM,

JAG SKALL GÖRA LANDET TILL EN ÖDEMARK, DÄRFÖR ATT DE HAR HANDLAT TROLÖST, SÄGER HERREN.

Vinstock, inget stort träd.

För att förstå, låter jag orden drabba mig själv.
Väl medveten om att "Gud och människa" inte är jämlika på något sätt, så går kärleksrelationen lätt att fatta!

Att vara otrogen och svekfull mot den som visat kärlek skadar relationen.
Att visas Gud förakt - Gud som ingått förbund med oss - är mycket illa!

Gud går tillrätta med oss, med mig, eftersom vi, jag betyder så oändligt mycket för Gud.

Det är sträng undervisning och tillrättavisning, där elden är Guds tjänare.
Eldens syfte är att rena och ta bort det som inte ger frukt.

Elden är Guds tjänare.

Den stackars vinstocken/ jag/ Israels folk, är inte mycket att ha jämfört med de stora folken och jätteträden.

Bibelns Gud är ingen lokal avgud, småsur för att han inte blidkats tillräckligt, eller åtlytts i underkastelse.

Nej, kännetecknet på Bibelns Gud är att Gud längtar efter vårt gensvar. Kom tillbaka!

Gud vill att vi av fri vilja skall älska tillbaka. Hesekiel kap 16:59-63 är målet för läsningen:

Herrens nya förbund med Jerusalem.

MEN SEDAN SKALL JAG MINNAS FÖRBUNDET JAG SLÖT MED DIG I DIN UNGDOM,
OCH JAG SKALL UPPRÄTTA ETT EVIGT FÖRBUND MED DIG!

NÄR JAG GER DIG FÖRLÅTELSE FÖR ALLT VAD DU GJORT, SKALL DU MINNAS OCH BLYGAS...

I  vår tid när "barnuppfostran" knappt existerar, är detta svårt att förstå.
Men att minnas och blygas över sina fel, är inte fel... eftersom Israel/ jag/ församlingen skall lära sig något av det, och sedan leva i förlåtelsen.

Jag älskar dig, ju!

När det inte blir så, är det lätt att förstå Guds vanmakt och vrede.

Och jag tänker:

- Bränn då upp allt i mig som inte ger god frukt!
Ta bort de små surkarten och ge plats för de stora, fina druvorna!
Käre Gud, gräv runt mina rötter, vattna och fyll på med ny jord.
Ge mig sol och värme. Ge mig svalka och skugga...

I Hesekiel kap 18 kommer GUDS LÖFTE FÖR FRAMTIDEN och det personliga ansvaret.
Det får du läsa själv.

Men precis före, 17:22-24, kommer detta underbara stycke, om att förstå sin plats i helheten, och se Guds nåd, full av kärlek:

Vinrankan klättrar uppåt väggarna.

SÅ SÄGER HERREN GUD: (Bibel 2000)

JAG SKALL BRYTA EN KVIST FRÅN DET HÖGA CEDERTRÄDETS TOPP, TA ETT LITET SKOTT FRÅN DEN ÖVERSTA KVISTEN OCH SJÄLV PLANTERA DET PÅ ETT HÖGT OCH MÄKTIGT BERG.

OCH DET SKALL FÅ GRENAR OCH BÄRA FRUKT OCH BLI EN PRAKTFULL CEDER.

DÅ SKALL ALLA MARKENS TRÄD INSE ATT JAG, HERREN, GÖR DET HÖGA TRÄDET LÅGT, OCH LÅTER DET LÅGA TRÄDET VÄXA HÖGT.

JAG LÅTER DET FRISKA TRÄDET FÖRTORKA OCH FÅR DET TORRA ATT SKJUTA SKOTT.
JAG, HERREN, HAR TALAT OCH JAG SKALL GÖRA SOM JAG SAGT.

Matar brasan.

Vi kan fortsätta fundera på vad detta betyder. Skikten är många.

Vad hände med Guds folk just vid denna tiden?
Vad tänker en jude och judinna när han/hon idag läser dessa ord?
Hur kan jag som kristen förstå orden in i kyrkan och in i mitt liv?

Medan jag ännu hör vårsångerna klinga i öronen från gårdagen stannar jag vid detta;
- att Gud utväljer det ringa och låter sin närvaro finnas där.

Och:

- av frukten skall trädet kännas.

Alltså, alla som övar våld och fäller träd, folk och regnskogar i eget syfte, de tillhör inte Guds skördefolk utan skövlarna... de med stövlarna, som förtrampar allt vad liv heter.
Även i det lilla privatlivet.

Så, tack Gud för elden.
Jag har värmt mig en stund, med också blivit lite svedd.

Helene Sture Brasfelt.
Nu kan våren komma.