Stark-skör.
Nästa dag känslig intill hudlöshetens gräns - en bräcklig skugga som helst vill gömma sig och aldrig mer visa sig för omvärlden"...
Jag sprang på en bok på Bokia igår, så där märkligt man kan göra, när Gud får leda...
Vi tar paus i studerandet av nya Handboken för Svenska kyrkans gudstjänstliv, och ägnar oss istället åt det märkliga fenomenet H S P...
High Sensitiv Personality = att ha en förhöjd känslighet, eller EQ; emotionell intelligens, vilket inte bara är en gåva, utan också ett problem.
"DRUNKNA INTE I DINA KÄNSLOR", utgiven på Libris, är skriven av två kloka kvinnor Doris Dahlin och Maggan Hägglund.
- Lär dig simma istället i ditt känslohav...
Jag kan inte simma. Träd-dinosaur.
Jag citerar friskt ur boken, och bildsätter som vanligt med dagsfärska foton med min lilla mobil...
Förhöjd känslighet är en fantastisk gåva, både för en själv och omgivningen, men också svår att leva med.
När omgivningen säger "du inbillar dig" eller "du är överkänslig" så är det lätt att känna sig fel.
Särskilt krångligt kan det bli om man samtidigt är stark och utåtriktad.
Det handlar inte om den normala svängningen mellan "uppåt och nedåt".
Nej, en HSP person är både stark och skör. Doris och Maggan beskriver det så här:
- Det vore mer adekvat att säga stark-men-extra-känsligt-för-intryck-både-inifirån-och-utifrån - fast det blir så omständigt att säga!
Alltså: Stark-Skör.
Brusten repgunga.
- Full av idéer och åsikter, kreativ och intelligent med ett starkt driv att utforska världen, välformulerad och initiativrik...
... och...
- Känslig inpå bara kroppen, med ett sinne som reagerar på nyanser andra inte alls vet finns, som reagerar kraftfullt på stimulans, och med en hjärna som är programmerad för att bearbeta alla intryck på en djupare nivå än de flesta.
Det låter ju bra. Nästan lite skrytigt... Så, vad är problemet?
Ser du inte det?
* En känsla av främlingskap. Jag är annorlunda. Varför känner inte alla som jag? Är jag tokig? Eller är andra "under-känsliga"?
* Kulturellt stigma. Styrka premieras, medan känslighet ses som en svaghet.
* Svårighet att själv förstå sina reaktioner. Du blir överväldigad, känslorna tar över och du riskerar att drunkna i dem. Känner du igen dig?
* Känsligheten blir felriktad. Du kan avläsa andras känslor men hittar inte dina egna...
* Förvirring. Du har svårt att skilja på äkta och falska känslor, på egna och andras känslor.
Vad gick fel?
Problemet för andra, som möter eller lever tillsammans med en HSP-person, kan bli detta:
* Förvirring:
Hur kan hon, som låg i en pöl och grät igår, plötsligt stå som en härförare idag och sätta igång nya projekt?!
Eller:
Hur ska omgivningen förstå att den som igår hade tillgång till hela sin styrka, idag gråter som ett övergivet barn och inte orkar någonting?
* Hotfullhet:
För vissa personer kan mötet med oss "Stark-sköringar" (!) vara provocerande.
Vi väcker obehag, irritation som kan bottna i en omedveten oro eller bortträngning av egna känslor.
Väcker obehag.
Går det att göra någonting åt det här?
Doris & Maggan, företagskonsulten och frilansjournalisten, som båda gått i terapi i många år, skriver:
- Efter många års irrande och kämpande har vi hittat en balans, där vi lärt oss mycket under resan. Vi önskar att vi själva hade haft denna bok när det var som värst (jag, Helene, tackar och tackar!).
Det hjälper inte att önska att man vore mer hårdhudad eller okänslig....
1. Inse att du inte är ensam! Vi är en minoritet, ja. Ca 20% bland män och kvinnor - och även djur, menar vissa forskare! (se nedan).
2. Skaffa dig ett känslo-självförtroende. Lita på dina egna känslor. Skapa gränser mot andras känslor. Det är inte enkelt, men det går.
3. Rensa i röran. Många av oss HSP'are har rört ihop en massa olika känslor.
Vi känner rätt, men tolkar fel...
Tag hjälp och sortera så att bitarna faller på plats.
Ge mig ett handtag.
Forskaren de nämnde heter Elaine Aron, psykolog och psykoterapeut i Kanada.
Hon menar att det tycks finnas en överlevnadsstrategi i flocken, med individer som har en särskild observationsförmåga, både hos människor och djur.
Denna extra känslighet finns hos alltifrån fiskar till hundar...
Dessa individer anar faror snabbare än andra, varnar för fiender och förutser problem. Det är de som känner var "gammelgäddan" lurar...
Men det är också de som först upptäcker särskilda behov hos ungar och gamla i den egna flocken.
Kolla hennes hemsida www.hsperson.com
Jag undrar om inte många profeter i Gamla Testamentet var HSP...?!
De var extra lyhörda för situationen, och för det andliga skeendet.
Profeterna kunde med hjälp av denna extra känslighet också "lyssna av Guds röst".
Och det sker än idag, hos andliga ledare, världen runt.
Murgrönan gömmer sig.
Eftersom en HSP-person tar in fler intryck, och mer intensivt, blir man lätt överstimulerad, och förstås mycket trött.
Jag trodde att min trötthet berodde på att jag arbetat för mycket, och det är ju sant, men nu när jag börjar förstå att jag är annorlunda på detta sätt, känner jag mig lättad, och nästan glad i min utmattning!
Min hjärna kan inte ta emot för stora mängder intryck, särskilt om det är mycket nytt - det blir för komplext.
- Men stäng av då! får jag höra ibland.
Det är ju det som inte går.... Allt går in, lika starkt.... och vi som har den här känsligheten blir ofta missförstådda.
Se mig, för här är jag.
Doris & Maggan betonar gång på gång att det handlar inte om en svaghet, utan om en styrka!
En stark-skör människa är ofta klok, kreativ, bra på att ta hand om andra eftersom hen instinktivt läser av andras behov.
Dock är vi inte alltid snälla...
När vi blir överbelastade av alla intryck, kan vi bli irriterade på ett ögonblick och måste gå undan fort, eftersom vi inte kan "blunda med öronen".
Omgivningen kan förvånat undra:
- Vad hände nu då? Sa jag nåt fel?
Nej då, det blev bara för mycket av allt.
Till sist:
Om en Stark-skör person har både ett utvecklat "ta-in-och-var-vaksam"-system OCH en vältutvecklad "utforskar-drift" då blir livet fyllt av ett evigt "å-ena-sidan" och "å-andra-sidan"...
Du är modig, men ängslig. Nyfiken, men försiktig.
Du är lätt uttråkad men också lätt att överstimulera.
Kort sagt, en både-ock-typ, som är ganska svår att förstå sig på....
Jag är helt enkelt ett räddhågset modigt kanin-lejon!
Suck. Vem vågar leka med mig? - - -
Jo, Doris & Maggan förstås! Gud välsigne er.
Stark-sköra hälsningar från
Helene (H) Sturefelt (S) Präst (P),
- lustigt att det kan sammanfalla så - som ska leta upp ett zoo och kolla om det finns nåt fyrbent djur med långa, mjuka öron och vassa tänder och klor....
Morr! Eller pip, kanske... ?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar