Får vi inte gå här?
Skaka om. Väck upp! Ifrågasätt gärna, men såra inte.
Elisabeth Ohlson Wallins fotograferingskonst har många gånger sårat min kristna tro.
Förmodligen med samma känslor som Lars Wilks rondell-hund väckt hos många muslimer.
Jag tycker inte om när man sexualiserar det som i sig inte har ett sexuellt budskap.
T ex det konstruerade fotot på när Jesus döps av Johannnes Döparen, och står naken, blottad... och det enda man tittar på är... och budskapet förloras.
Eukalyptuskvist från Jordanfloden.
Med stor motvilja och skepsis såg jag i onsdags TV-programmet KONSTKUPPEN, där Lena Philipsson leder olika konstnärer fram till en "konstkupp".
Nu i veckan skulle alltså Elisabeth Ohlson Wallin göra en altartavla till Skara Domkyrka, föreställande två Adam, och två Evor.
Syftet var att gestalta att den homosexuella kärleken också får plats i paradiset.
Det var inget beställningsjobb från kyrkan, utan ett kommersiellt jippo.
Eftersom jag själv fotograferar mycket, tvingade jag mig att se klart...
Att Lena Ph var "guide" gjorde inte situationen mer seriös... förlåt Lena, du har väl gjort dig känd för annat.
Men när jag såg hur Elisabeth arbetade med sin fotokonst, och varför hon ville göra detta, då började jag fundera...
... och blev överraskad av det jag kom fram till.
Kyrk-turister.
Först var jag arg, förstås.
Man kan inte "göra en altartavla" hur som helst! Den ska göras under bön, och med syfte att lyfta fram Kristus i den gärning Gud har sänt honom till.
Själva skapelsemotivet är för allmänt, för mig, om det inte hänger ihop med hela frälsningshistorien.
Elisabeth är själv både döpt och konfirmerad i Skara Domkyrka, om jag uppfattat det rätt, så hon har känsla för själva kyrkorummet - och är själv troende, enligt egen uppfattning.
St Petri kyrka, Malmö.
Efter mycket jagande fick de tag i några personer som ställde upp som modeller, med fikonlöv förstås! Detaljnoggrannheten med symbolerna var imponerande.
När fotot sedan var redigerat i datorn, framträdde en fantastisk tavla:
https://www.google.se/search?q=Elisabeth+Ohlson+Wallin+Paradiset&hl=sv&tbo=u&tbm=isch&source=univ&sa=X&ei=srLxUM6RDYeg4gSw1oHoDQ&sqi=2&ved=0CEkQsAQ&biw=900&bih=417
Den skulle sedan användas vid en vigsel mellan två män.
Och jag brottades i min soffa med kärleken.
Vad är kärlek? Hur ska den uttryckas? Vad är "tillåtet"?
I Gamla Testamentet var homosexualitet inte möjligt eftersom folket skulle "föröka sig och bli stort".
Dessa villkor är inte våra villkor.
Inte en enda lag i GT gäller oss! Det är mycket viktigt att lyfta fram.
Vi kan aldrig bygga teologi på vad som stod i de judiska föreskrifterna!!!
Det är berättande text. Inte föreskrivande.
Berättande text i GT.
Men även i Nya Testamentet fördömer Paulus i Romarbrevet den "onaturliga umgänget".
- De upptändes av begär till varandra... Rom Rom 1:27.
Nu blir det svårare...
Det jag funnit är att vad Gud vill, är Trohet.
Allt utnyttjande av andra, är synd.
Gud kräver trohet och ansvar i vårt sätt att leva.
Då blir motsatsen till homosexuell kärlek inte heterosexuell kärlek!
Nej, motsatsen blir lössläppthet, otrohet, promiskuitet och återigen utnyttjande - det är Det som Bibeln fördömer, menar jag.
Så när jag då ser klart programmet och de två unga männen kommer in i kyrkan, hand i hand, och står framför denna foto-altar-tavla, då kommer accepterandet...
Detta är trohet. Inte provokation, som jag först kände.
Här är två människor som vill leva hela sitt liv i ett Trohetens förbund.
Det kan jag inte fördöma.
Turister i St Petri.
En fånig parallell:
- Jag är vänsterhänt...
Varför har Gud skapat 20% av mänskligheten med denna avvikelse?
Jag har inte valt denna min vänsterhänta läggning...
Många har fått stryk för att de använt den "smutsiga handen", men jag slapp den mobbingen.
Alltså, i skapelsen finns många avvikelser, och istället för att hota och slå mot detta, kan vi väl sluta fred med alla "avvikelser"!?
Kyrkan ska ge plats för trofasthet.
Vi är ett Team!! Kom in.
Åter till motivet när Jesus döps.
Denna söndag, 1 efter Trettondedag Jul, så firas just detta.
HAN ÄR DEN SOM KOM GENOM VATTEN OCH BLOD, JESUS KRISTUS.
INTE BARA MED VATTNET, UTAN MED BÅDE VATTNET OCH BLODET.
OCH ANDEN ÄR DEN SOM VITTNAR, TY ANDEN ÄR SANNINGEN.
1 Joh brev 5:6
De första kristna presenterade en radikal livsstil, där alla hörde ihop med varann, "i Kristus".
Att vara döpt "till Kristus" gav helt nya blodsband!
Dopet var en markör för en ny identitet.
De gamla historiska banden var borta, nu lever den kristne i ljuset av framtiden!
I dopet iscensattes en ny skapelse. Det märktes i de kristnas sätt att bemöta varandra och andra:
- med kärlek.
Kärleksfulla böner.
Men vi vet av historien att snart stelnade tron och blev dogmer som skulle bevaras och försvaras.
Vart tog Kristusgemenskapen vägen, som befriar och öppnar upp?
Just detta säger Jakob Eklund i en intervju i Dagen, 11 jan 2013:
- Jag kommer i hjärtat alltid vara socialist, men har svårt för plakatpolitiken, där man i talkör ska tycka likadant.
Kanske är det även det som skrämt mig med religoinerna; de stängda dörrarna mot dem som tycker annorlunda. Jag vill att det ska få plats för tvivel och avvikande åsikter, säger Jakob Eklund.
Stäng inte dörrarna.
Hur gick det då i Skara Domkyrka? Tog församlingen emot gåvan?
Nej...
Denna "kupp" låste liksom förhandlingsläget, det fanns inte utrymme för resonemang, som jag upplever det.
Där emot är man beredd i Malmö att ta emot Elisabeth Ohlson Wallins homo-paradis-tavla.
Skara contra Malmö - det visar kristenhetens spännvidd.
Kanske är det rädsla contra frimodighet?
Eller tradition mot "tillbaka till källorna"?
Hur det nu än är, vill jag öva mig i att leva livet framifrån, inte med tung historisk barlast.
Jag vill vara fri, precis så fri som Jesus gjort mig!
Fri, att vara trogen....
OCH EN RÖST FRÅN HIMMELEN SADE:
- DETTA ÄR MIN ÄLSKADE SON, HAN ÄR MIN UTVALDE.
Matteus kap 3:17
Helene Sture Fotofelt
Ska vi gå in? Dörren är ju öppen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar