Ta bort, jag är allergisk.
Gagarin såg ju inte Gud i rymden när han var där, för 50 år sedan...
Då finns han inte.
Det är att ha hög tilltro till sina ögon...
Vi kommer inte åt religionens innersta kärna med våra trubbiga mätinstrument.
Men det yttre beteendet och religionens funktion i samhället kan vi studera.
Religionssociologi.
Jag läser om norskt biståndsarbete i tidningen DAGEN.
Många politiker vill ta bort religionen, men inte Norges utvecklingsminister Erik Solheim.
Tvärtom säger han:
- Alla biståndsorganisationer måste ta med religionen i beräkningen om de vill ha statliga anslag.
Varför?
Man måste förstå de människor som man kommer till.
Religionen är ofta den inre drivkraften hos många människor.
Biståndsarbetare bör lära sig hur man ska samverka med de olika religionerna för att utvecklingen ska gå framåt.
Vem förstår tulpanens innersta?
Jag har roat mig med att plocka fram mina gamla anteckningar i religionssociologi från 1985.
Curt Dahlgren föreläste i Lund.
Sociologens infallsvinkel är att hitta ett system att tolka erfarenheter man ser.
Man studerar hur religion och samhälle påverkar varann, ömsesidigt.
När denna vetenskap formades på 1800-talet, så präglades all forskning av den naturvetenskapliga utvecklingsläran:
- från magi till religion till vetenskap, som var målet.
Denna reduktionistiska syn förminskade människan till endast biologi.
Det fanns ingen plats för det vi idag kalllar andlighet, eftersom andlighet i sig inte går att mäta eller väga.
De förväxlade religionens roll som meningsskapande med sin egen roll att förklara hur allt kommit till.
Om jag inte begriper dig, vill jag inte ha dig.
Sociologen Durkheim skilde på heligt och profant.
Han menade att det heliga har sin grund i samhällets behov att bekräfta det som ger samhället enhet.
Det heliga uttrycktes i kulten.
Weber menade att religionen följer sina egna lagar.
Visserligen har religionen sina yttre betingelser som påverkar människans rationella handlande, men om man tar bort "frälsningen" går det inte att förstå religionen över huvud taget...
Ibland blir jag trött när jag blir förminskad till "ett beteende".
Många religioner är bara ett beteende, i syfte att blidka den vrede guden....
Men att vara kristen är något helt annat!
Det är att bli drabbad av Guds kärlek, som rör vid hjärtat så att tårarna kommer...
Inte sorgens tårar, utan just kärlekens tårar.
Det inre rummet öppnas.
Guds Ande tar plats och fyller detta tomrum såsom bara Gud själv kan göra...
Detta är inte åtkomligt för vetenskapens kameror.
Tack och lov går detta inte att fånga in!
Otillräckligt.
Här kommer Helenes Kristna Religionssociologi - HKRs...
1. Man blir mer människa... i betydelsen att det bara är Gud som är fullkomlig.
2. Fokus flyttas från den egna tillfredsställelsen till den andres väl.
3. Kärleken driver ut all rädsla.
4. Guds kärlek löser upp knutar av skam, skuld och död...
5. Gud blir synlig i Jesus Kristus och människan mognar alltmer till hans likhet.
Detta går att se.
Jag är mycket glad att Erik Solheim förstår religionens betydelse.
Det är dock inte meningen att man ska bygga nya kyrkor med biståndspengar, men man måste se religionens betydelse och funktion.
De är övertygade att religionens roll kommer att öka i betydelse världen över.
Om man inte ser det, kommer man att hämma utvecklingen.
Smaka på den!
Aha! Du är till för att glädja andra!
Vi är så andligt svultna att vi sväljer vad som helst... och vi är så religiöst okunniga att vi drar allt och alla över en kam...
Utvecklingshämmare - eller befrämjare?
Kan man få några tulpaner, tack.
HKRs.
Helene Sturefelt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar