ORMEN OCH EVA (Japan)

Stenkross i Sölvesborg.

Nyhetsbilderna från ett Japan som rämnar upptar hela min tanke.
Jordbävningen, en av de kraftigaste vi upplevt, får hus att rasa som ingenting och människor flyr mellan betongblock som kommer farande...

Tsunamivågorna sköljer bort byar som städerskan sköljer bort strumpludd i simhallens duschrum.

Värst av allt är kärnkraftverket...
Gode Gud hur vågar man bygga något sådant i jordbävningskänsliga områden??
Än så länge håller betongen.... Räcker kylvätskan...?

Det märkliga är att nu är det USA som hjälper Japan att slippa mer radioaktivitet... De är beredda att bistå med mer kylvätska. Snällt.

Kunskap på gott och ont.
Ormen samtalar med Eva:

- Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?
- Vi får äta av frukten från träden men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt:
Ät den inte och rör den inte! Gör ni det, kommer ni att dö!

Kunskapen om att utvinna energi på ett kortsiktigt sätt...

Ormen fortsatte:
- Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten, öppnas era ögon, och ni blir som gudar, med kunskap om gott och ont.

Ingen reaktor.

Jag tror jag vet hur ormen såg ut...
Han hade snygga byxor, kavaj och en dokumentportfölj under armen med viktiga papper, börsnoteringar och sånt.
Det är först efter syndafallet som "ormen" måste kräla på sin buk!

Varför är vår moraliska kunskap inte lika högstående som vår matematiska, biologiska, kemiska?
Vi kan ju inte hantera naturvetenskapen!
Som åsnor på en raket.

Vi bygger på fel platser, vi fiskar slut i haven och vi kapslar in radioaktivt kärnavfall på ett sätt som inte alls är säkert.
- Titta här vad farbror Frej har uppfunnit! En rund boll med krut i och om man eldar lite bak på snöret så smäller det så roligt!
- Vad ska vi ha krutbollen till farbror Frej?
- Det vet jag inte...

Farbror Frej.

Eva åt av frukten. Hon såg att det var gott och gav vishet.
Vishet om vad?
Mannen och kvinnan blev rädda för varandra. De kapade enheten med Gud.
Splittringen var ett faktum.

Berättelsen i 1 Mosebok är suverän i sin enkelhet att med lätta penseldrag måla upp människans stora dilemma:
- kriget mellan mitt och ditt, rätt och fel, män och kvinnor, länder och markområden...
- kriget mellan ont och gott, Gud och människa.

Stackars den gymnasielärare i Ronneby som protesterade mot religionsundervisning eftersom han trodde poängen var att berätta att ormar talar...
- Talande ormar, ha ha!
Får man vara så okunnig om världslitteraturens djup och mening?

Jag tror att ormen hade varit framme och viskat dumheter i lärarens öra...
Konstigt, var är den där visheten som Eva fick?
Fick inte Adam någonting alls?

Skillnaden mellan dumhet och genialitet är att genialiteten har sina begränsningar...

Inte förankrat. Lössläppt kunskap.

Skakade hälsningar
Helene Sturefelt