MUSIKALISK RELIGIONSDIALOG

Tyska kyrkan var fylld av glada musikälskare denna sommarkväll.
Det är Lyckå Kammarmusikfestival som bjuder in till olika musikaliska uttryck, återkommande denna vecka i juli, varje år.
Vågar judar, kristna och muslimer mötas i ett musikaliskt samarbete?

turkisk sas

Middle East Orchestra från Malmö/Köbenhavn bestod av 5-6 unga vuxna som med stor entusiasm hängav sig åt rytmer och toner, med hjälp av klarinett, dragspel, sas och mandolin (nej, det heter nog något annat) samt trumma och en sångerska från Egypten.

Vi fick se och uppleva en mycket fin samstämmighet. De gav varandra plats, följde med i rytmerna som accelererade och tvärstannade, pausade och drog igång.
Vem var jude? Vem var kristen? Var det muslimen som spelade dragspel?

Nej, det gick inte att se. Bara deras leenden.
- Vi spelar för freden, sa deras talesman, det kanske låter naivt... men det gör vi!
Vi tror att om vi kan mötas så här, då river vi ner barriärer andra byggt upp.

Vackert så.
Han lyfte blicken upp mot kupolen, belyst med spotlight kvällen till ära, och såg Gudsnamnet tecknat JHVH på hebreiska, och sa eftertänksamt:
- Det är mycket fint att få spela just här... hoppas musiken stannar kvar i kupolen...

Den finns där redan, tänkte jag och påminde mig om alla de gånger då vi dansat Helig Dans just under denna kupol, till polsk-judisk musik på CD, Gud till ära.

Vad tänkte publiken? Vad tänkte den snacksaliga folkmassan som inte vill respektera kyrkorummet medan de väntar på att det ska börja?
Om man är tyst, kan ju folk tro att man är religiös... och visar respekt... nä hu, låt om oss prata med grannen!

Vaktmästaren hade tänt upp altaret mycket fint, till vittnesbörd. Det tomma korset har bara linnesvepningen kvar, Jesus har just uppstått och .... kvällsolen letade sig in genom rätt fönster, guldbelyste det lilla, lilla korset över psalmtavlan - var det någon annan än jag som såg det?

Religionsdialog. Så heter min blogg. Flera röster ska höras, flera infallsvinklar synas.
Men man måste bestämma tonarten. Man måste vara överens om man ska spela i C-dur eller e-moll..
Jag har bestämt min utgångspunkt, min kristna tro.
Jag mötte en man som var arg för det och tyckte att "alla fick väl tro vad de ville" - - -
Så kan bara den okunnige säga, som inte har några ord... eller tonarter att spela. Det är liksom "skit samma"...
Så sa de äldre om rockmusiken förr - det är bara "dunka-dunka".
Så kan jag säga om Bachs präludier - det är bara skalor upp-och-ned- hela tiden.
Den okunnige bör inte tala för högt... det leder definitivt inte till dialog!

Tänk om dessa musiker hade vägrat börja samtidigt?
Eller saboterat genom att öka takten, eller byta tonart mitt i, eller tvärslutat?
Eller att den som var solist aldrig ville sluta och låta de andra också få plats?

Judar, kristna och muslimer kan samarbeta om miljö och natur, skola och arbetsliv o s v - bara man är överens var man ska börja.
Klyscha. Det är ju det som är det svåra.

Om vi får har kyrkklockor som klämtar, får de ha minareter som ropar ut bönetimmarna då?
Nej, den soloinsatsen passar inte här i vårt musikaliska sammanhang... Det är fel låt.
Men i en annan låt, passar det bättre, i Egypten, Turikiet eller Bosnien - får man säga så? Vem är musikalisk ledare? Var är dirigenten?

När jag sitter i samtal med andra religiösa företrädare - det må vara muslimer, mormoner eller ateister - så är det nödvändigt att "den andre" kan beskriva min tro så att jag känner igen mig, och vice versa: jag måste också vara så påläst att även jag kan beskriva "den andre" så att han känner igen sig.
Intellektuell hederlighet.

Koranens Kristus-beskrivning stämmer inte alls med Nya Testamentets. Det är det som gör det så svårt att samtala. Jesus är inte Kristus, den smorde, utan bara en profet "Marias son" som Gud tog direkt upp till himlen, utan korsdöd och uppståndelse.
Hur ska vi kunna tala då?

Förutsättningarna är inte desamma. Muslimerna beskriver oss fel. Vi beskriver inte dem alls, för det står ingenting om Muhammed i Bibeln. Allt är fullkomnat genom Jesus Kristus. Det står inget om Joseph Smidt heller.

Slutsats:
a) det är ingen idé att försöka...
b) vi kan samarbeta kring andra frågor... Let´s play!
c) ... men...

pelare uppåt

Vad säger Guds ord? Nya Testementet vägleder den unge Timoteus att inte hamna i ändlösa diskussioner utan hellre öva sig i Gudsfruktan:

... "förmana somliga att inte förkunna avvikande läror * och ägna sig åt ändlösa legender om förfäderna. Sådant leder bara till diskussioner och tjänar inte Guds plan, som verkar genom tro."
1 Tim 1:3

* Avvikande läror = filosofiska och religiösa ledare som försökte förena andra inslag och nedvärderande syn på kroppen. Släkttavlorna i GT användes ibland som ett sorts horoskop och tillämpades på dagsaktuella problem.

"Påminn alla och besvär dem vid Gud att inte diskutera. Det för inget gott med sig utan blir förödande för åhörarna... Håll dig ifrån deras gudlösa prat, för de kommer att gå längre och längre i ogudaktighet och deras ord att sprida sig som en kallbrand..."
" Tim 2:14

Religionsdialog är svårt. Det kan kännas som när relationerna låser sig i en familj. Det är bäst att tiga... väck inte den björn som sover... Tala inte om det svåra...
Och så tystnar man, och lever bara sida vid sida, utan att vara tillsammans, rädda för varann.
Det kan aldrig vara ett alternativ!

Timoteus får då detta råd:
"Målet för dina förmaningar skall vara en kärlek som kommer ur ett rent hjärta, gott uppsåt och uppriktig tro."
1 Tim 1:5

Gud, ge oss alla ett sådant hjärta!
Jag tror jag behöver gå i kloster ett tag...
Musikaliska fridshälsningar
Helene Sturefelt