Jag har träffat SANKTE PER

St Per, Katarina och en biskop, Vadstena

De folkliga berättelserna kring Sankte Per har många underfundiga poänger.
Om jag fick tid, och om det inte redan finns, skulle jag samla dem i en bok!

Under en veckas tid, har jag umgåtts med vänner i bön och samtal.
Jag har suttit vid genomskinliga kyrkfönster och grälla glasmålningar, jag har tänt ljus och sjungit tidegärden, jag har stirrat på döda träfigurer och undrat...
En av dem fick liksom liv.
Det är Sankte Per.

Bakgrunden är Matteus kap 16:13-20 där Petrus kallar Jesus för Messias.
Det kan ingen av oss göra av oss själva... det måste uppenbaras av Gud själv... i Andens närhet.
När vi minst anar det, när det blir en spricka i hjärnans vaktsystem, så kan Helig Ande nå in och drabba oss.

Jesus ger Petrus nycklamakten, just därför att han så frimodigt bekänner att Jesus är Messias:
- Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen.

St Per i Klosterkyrkan

En man stod inför den himmelska porten och mötte St Per.
- Vad vill du?
- Jag vill komma in i himmelen, svarade mannen.
- Varför då? frågade Sankte Per för att höra hans motiv.
- Jag är en god och duktig människa, svarade mannen, jag har betalt min skatt, laglydig och ordentlig.
Han kände sig stolt över sig själv och sitt svar.
- Nej, det går inte, svarade St Per. Kom tillbaka senare.

Mycket förbryllad lämnade mannen himlaporten. Vad hade han gjort för fel?
Det gick en tid, sedan gjorde han ett nytt försök:
- Jag vill komma in i himmelen, sa mannen och såg betryckt ut.
- Varför då? frågade St Per för att på nytt utröna motiven.
- Jag fattig, syndig människa, i synd född, full av fel och brister... började mannen.
Nu hade han verkligen kommit på det! Nu skulle dörren öppnas för honom!
- Nej, det går inte, sa St Per. Gå din väg.

Oerhört förvirrad och besviken drog sig mannen tillbaka. Så hade han ju hört kyrkfolket prata... Varför kom han inte in? Vad krävs egentligen?
Uppriktigt orolig började han på allvar söka sin själs salighet. I tårar och mörker bad han, tills han inte stod ut längre.
- Sankte Per, jag vill komma in i himmelen!
- Varför?
- För jag längtar så efter Gud! - - -

Nu var det inget inlärt svar eller egen förträfflighet, nu var det på riktigt.
Det knakade och brakade... och det himmelska ljuset började flöda över honom.
- Välkommen in, sa St Per, nu är du redo!

Denna underbara berättelse är en enkel beskrivning av det kristna evangeliet.
Det är den uppriktiga längtan efter Gud som öppnar porten, både till vårt eget hjärta och Guds.
Nyckeln heter Kärlek.
Den som har en ytlig tro, har älskat Gud för lite...

Två tankar till:
1. Vår biskop Antje skriver i dagens BLT 19 juli en bra krönika om vår tids egendomliga rädsla för det kristna kärleksbudskapet:
- vi kan inte ha kristna hospice för då är ju inte alla välkomna... vi får inte tala om Gud i kyrkan får då kan inte alla lyssna... tror samhällsplanerarna.
Och hon lyfter fram att evangeliet handlar om ALLAS lika okränkbara värde och frågar:
- Hur kan man känna sig kränkt av att höra att alla har samma mänskovärde?

Hur har svenskarna kunna tömma sin gamla tro så fullständigt på innehåll?
Just därför att Gud älskar Alla - inte bara de trogna, inte bara skattebetalarna, inte bara de misslyckade... utan verkligen alla - just därför kan och bör hospice, skolor och sjukvård vila på kristen grund.
Motsatsen: att det vilar på privata intressen...
Bevare oss väl!

Ansikte mot ansikte

Den andra tanken: - och nu är jag mycket arg och ni som är katoliker kan sluta läsa:
Påven Ratzinger, är nu tvingad att ta itu med de präster som inte kan hålla fingrarna i styr från småpojkar, och säger att brott ska kunna åtgärdas inte bara 10 år tillbaka utan 20 år.
Det är bra.
Men, i samma andetag säger Ratzinger att härmed utropar han att kvinnliga präster är ett Brott Mot Evangeliet!!

Han har sannerligen mycket svårt för både sexualitet och kvinnlighet.
Rensa ut både kvinnor och barn från din kyrka då!
Ni kan predika för varandra och klia varandra på ryggen, men ni vandrar inte i Jesu efterföljd!

Präst-organ

Ja, Petrus var man, men han fick inte nycklamakten p g a sitt kön - tror påven verkligen det?
Sa Jesus:
- Eftersom du är man ska jag bygga min kyrka på dig...?
NEJ nej och åter NEJ!
Den hårda klippan är det trofasta tron, uppenbarelsen från Helig Ande att Jesus är Kristus.
Och denna uppenbarelse går genom oss alla, tro mig, både kvinnor och barn!

Det känns förnedrande att behöva skriva så här.
Påven har själv slagit spiken i lik-kistan. Det är bra att han gör det själv.
Men han kommer inte att ha så många med sig, eftersom sekulariseringen rensar ut även där.
Och när sekulariseringen gjort sitt, med okunskap och ytlighet, då kommer alla, likt mannen i berättelsen, att på allvar börja söka sin själs salighet.
Och den sitter inte innanför byxlinningen.

St Per och påven är inte samma sak.
Den ene har kärlek, den andre har bara maktbehov.

"Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste bege sig till Jerusalem och lida mycket..."
Än idag orsakar vi honom lidande. Jesus, förlåt oss dumma människor.

Manliga hälsningar
Helene Sturefelt