HALLOWEEN och kelterna

I väntan på fångst

Den 31 oktober är en intressant dag.
År 1517 spikade Martin Luther upp sina 95 teser på slottskyrkans dörr i Wittenberg.
I italienska och spanska almanackor ihågkommer man denna dag Urbanus, skriver Alf fHenriksson i "Årets alla dagar".
Denne påve Urbanus tillrättavisades av Heliga Birgitta. Han smorde kråset i franska Avignon, och hon menade att han skulle flytta tillbaka till Rom och sköta sitt jobb... och ge henne tillåtelse att bygga klostret i Vadstena.

Vadstena i ljus och skugga.

Den 31 oktober är även den dag då skörden var slutförd och vinterhalvåret började.
Sedan 1997 har vi i Sverige lärt oss stava till Halloween - då tog den här anglosaxiska traditionen fart hos oss.

Är det bra?
Ja, det är bra att vi rädda svenskar får möjlighet att bearbeta döden.
Barnen får leka Död, tonåringar klär ut sig och vi vuxna förfasar oss... eller?

Men jag vill inte att det ska blandas ihop med Allhelgonahelgen.
Det är något helt annat!
Halloween ska vara just idag, annars kan man låta bli.
I USA sätter man ut en pumpalykta på trappan om man vill ha påringning.
Det vill inte jag.

Men för många år sedan ville barnen skoja tillbaka.
De klädde ut sig där hemma, och när det ringde på dörren, då var det de som skrämde livet ur dem som ringde på!
Det är också ett sätt att slippa "bus eller godis..."

Den här blir lagom!

Jag är dålig på historia. Men jag kan läsa på... och vill nu ge en glimt från kelterna, som jag tycker är mycket intressant.
En av de fyra årshögtiderna hos kelterna på norska brittiska öarna hette SAMHAIN.
Det var i skarven mellan skördetid och vintertid.
Kelterna trodde att magiska krafter var i farten. De dödas själar kunde återvända till jorden denna natt mellan oktober och november.

Druiderna uppmanade alla att släcka  sina hushållseldar den 31 okt. Sedan tände de stora bål istället, där glöd kunde hämtas.
Inte lätt för oss som har fjärrvärme, bergvärme och annan infångad energi...

Jättelagom.

Hur var det nu med pumpalyktorna?
Det berättas om den onde smeden Jack, som var för ond för att komma in i himlen, men inte heller fick komma till helvetet... för han hade lurat djävulen...
Osalig fick han vandra på jorden, med en lykta tillverkad av rovor. Han lade glödande kol i den för att lysa upp vägen.

Är han kvar? Irrar han fortfarande runt?

Har du tänkt på att förr sa man vid begravning att man hade "jordfästning" = fäste den döde vid jorden så att han/ hon inte skulle "gå igen"...

Nu för tiden använder vi inte det ordet, vi säger kort och gott "begravning", för det är det det handlar om.
Men viktigt är de orden som alltid avslutar en begravningsgudstjänst:
- Giv honom/henne, O Herre, din frid, och låt ditt eviga ljus lysa för honom/henne.

Frid och evigt ljus - det är vårt kristna budskap.
Kan inte tänka mig något vackrare.
Det är bättre att vila i frid i jorden än att irra osalig kvar ovan mark.

Frid och evigt ljus.

När Irland och Skottland på allvar kristnades någon gång runt 400-talet så var man noga med att ta vara på de traditioner som fanns.
Det förekom inga hot, typ: "låt döpa dig, annars huvudet av"... Nej, sådana dumheter var det bara romarna som höll på med...
De förkristna sederna fogades in och formades om.
Det är därför den västliga formen av kristendomen tilltalar mig mycket mer.

Påven Gregorius III gjorde en reform på 700-talet och flyttade Alla Helgons Dag till 1 november.
Det var då som 31 oktober blev Helgons Afton = Hallow Eve.
För att ge plats för övriga döda lät denne påven 2 november bli Alla Själars Dag.
Hänger ni med? Ja, det gör ni säkert.

Nu avslutar vi.
I de keltiska klostren och kyrkorna var elden en symbol för Guds närvaro.
I ett av Irlands största kloster skall den enligt traditionen ha brunnit sammanhängande i mer än tusen år, skriver Harald Olsen.

När elden fick nytt bränsle på morgonen bad man särskilda böner, liksom på kvällen då elden dämpades inför natten.
Nu ber vi en av dessa böner:

NATTENS ELDBÖN

Herre, bevara elden,
liksom Kristus bevarar oss alla.

Herre, må dess värme förbli i vår mitt,
liksom Kristus alltid är mitt ibland oss.

Herre, låt elden blossa upp till liv i morgon bitti,
liksom vi skall uppstå med Kristus till evigt liv.

God natt alla vänner, kända som okända.
Helene Sturefelt