EN KÄRLEKSFULL STUND

En kärleksfull stund!

Så stod de där, den unge mannen med sin blivande hustru, sida vid sida.
De var fyllda av allvarlig glädje, den där där glädjen som går så djupt att man knappt vågar andas...

- Jag vill älska dig, dela glädje och sorg med dig, och vara dig trogen, tills döden skiljer oss åt...

Ringarna glimmade, kärleken lyste och löftena fyllde kyrkans valv och blandades med Guds löfte:
- Jag är med er alla dagar, intill tidens ände.

Kärleken är inte prestation, den är vila.
Vi får vila i varandras armar, vila i tryggheten att vi känner varandras behov och vill dela vardagen tillsammans.
Brudparet fick åka T-Ford till festen.

En dag på jobbet...

Tänk att en oktoberdag kan vara så vacker! Det lyste gult överallt från björkar och lönnar.
Det var inte bara bröllop, det var också marknadsdag.
Folket från småbyarna hade letat fram sig ur skogen, för att besöka den årliga marknaden.

Så viktigt det är med mötesplatser.
När man går på Maxi för att handla, är blicken antingen i hyllorna eller i golvet för att rationellt göra de bästa inköpen.
Men på marknad beter man sig annorlunda, ja bättre!
Man söker efter bekanta och välkända ansikten.
Visst köper man med sig marknadskorv och hjortronsylt, men det är mötena som är de allra viktigaste.

Jag hade fått bord nr 18 på marknaden. Tänk om det ändå vore Stol nr 18...

Gjorde fint med dukar och ljus så att det skulle vara inbjudande att komma fram och titta.
Att skriva en bok är en sak, att trycka den en annan sak, men att sälja den, är ännu ett annat yrke!
Stolt över min bok "Den långsamma kärleken" hörde jag en tant säga:
- Nä.. inte mer långsamhet... min gubbe é så långsam så jag vet knappt att han finns!

Hm, jag får nog skriva ett kapitel till: "Den aktiva kärleken" - hur långsamheten övergår till nytt intresse för den andra hälften...
Vart tog glöden vägen? Vart tog det underbara kärleks-allvaret vägen?

Bokförsäljning på marknaden

Är det så det ska bli på gamla dar, att man sitter där i var sitt rum och ugglar?
Eller är det också en gemenskap? Man är hemma tillsammans, men var för sig.
Den andres prassel med tidningen ger skön känsla av trivsel.

Som återvändande församlingspräst får man en kavalkad på livets olika faser:

- det medelålders paret som miste sin son - de kom fram och bytte några ord...
- de unga konfirmandtjejerna som blivit unga kvinnor med egen självständighet, äntligen... som vi kämpade!
Jag ber för er fortfarande.
- eller paret med den fina barnvagnen där första barnet slumrade: Skulle du vilja döpa...?
- men också det äldre pensionärsparet som lämnade änkeståndets sorger bakom sig, och gifte sig inför två vittnen...

Fylld av värme körde jag hemåt. Eller tillbaka till stan, där jag har brevlådan...

Varför är vägskyltarna så suddiga? Jag kan ju vägen utan och innan, och det är inte dimma, ändå är allt så oskarpt.
Har jag blivit gammal över en natt? Ja, det kan ju hända...
Men att synen skulle försämras så drastiskt... Brukar sällan oroa mig över sådant, men detta var mystiskt.
Ända tills jag råkade se mig i backspegeln..
- Va?! Har jag haft läsglasögonen på?! Hela dagen?! - - -

Skärpning (!) Helene, ha ha.

Avslutar med ett stycke ur boken, sid 91 om "Glädje är bekymmerslöshet":

"Vaknar glad - du är där.
Lever glad - du är där.
Somnar glad - du är fortfarande där.

Det finns inget mer att jaga efter. Det finns inga resor i världen som kan locka mig mer än du gör!
Hela den stora meningen med livet är uppfylld i att äntligen få vila, utan bekymmer, i dina armar.

Vi löser inte världsproblemen.
Men vi gör dem åtminstone inte värre!
Vi försöker skratta åt livets trivialiteter.
Han är en mästare på att vända på orden, ja han är knasig, lustig och alldeles härlig!"

Helene Sturefelt
- marknadsknalle