Gott Nytt År, 2026.
Nej, det här går inte. Det kommer inte att gå!
Nästa år, 2026, kommer inte att bli bättre. Det stormar både ute och inne, i stora världen och i små vattenglas.
Människan är oförändrad. Och det är det som är problemet.
Under årets sista dag drar jag mig undan. Jag läser tidningar, bibeltexter, lyssnar inåt och tänker utåt. Jag skriver, pausar och skriver lite till.
Jag är i bön och jag tänker efter. Känslor, konsekvenser - av människans dumhet.
Människan är ett oväder.
Att lämna ett gammalt år och gå in i ett nytt är en allvarlig sak. Jag kan inte skråla och skåla med bubbel och skratta... Nej, detta är besinningens kväll.
En eftertänksamhetens stund.
Jag minns hur jag som barn drog mig undan föräldrarnas glada nyårsfest och gick upp på mitt rum. Året var 1969 och för mig blev detta ett första "millennieskifte" då vi strax skulle gå över till 1970.
Jag stod i mitt flickrum, funderade och grät en tår över hur sorgligt det var.
Och hur okänt dessa siffror kändes, som så småningom skulle innebära att den besvärliga tonårstiden skulle komma över mig...
Utåtriktad, men inåtvänd.
Ute i världen kämpar demokratier mot diktaturer. En del får säga sanningen, andra får nöja sig med fabricerad "Pravda", och böja sig för maktens män.
Murar har raserats (1989) och murar har byggts upp. Det goda får flöda, men det onda måste stängas ute. Kasta inte sten på oss!
Konflikter har tagit sig hit på våra gator och blåljuspersonal blir anfallna. Barn och tonåringar dras in i vuxna kriminellas våldsamheter. Och här där jag bor säljs knark öppet vid skolor och parker - utan att någon ingriper.
Människan är oförändrad.
Oförändrat dum.
Politiska partier försöker förstå samhällskroppen, men den låter sig inte reduceras till ideologi.
Utan tillgång till kunskaper i kultur och religion missar vi målet helt.
En ateist tänker inte som en muslim eller en kristen. Mänskosyn och Gudssyn är helt olika.
Och mångkultur inräknar sällan kineser, thailändare eller samer.
Den senaste stormen i vattenglaset är vem som skall få leda Melodifestivalen i Sverige nästa år. SVT har tillfrågat en palestinier - Gina Dirawi - och det har redan blivit "tittarstormar".
Skall Israel få deltaga i ESC? En del länder har dragit sig ur, andra stannar kvar ännu mer.
Musiken försvinner och politiken tar över.
Detta är även ett andligt krig...
Musiken försvinner.
Hur ska man förstå det som händer? Vem har tolkningsföreträde?
Kortsynta gaphalsar på sociala medier har stor genomslagskraft. Lite lugnare stortänkare ger bättre analyser.
Men utan kunskap blir alla trångsynta.
Och utan erfarenhet av det man talar om blir alla närsynta.
Den man inte håller med om sätter man en hatt på. Om den ändå hade rätt till slut, kvarstår hatten... tills anklagarna får äta upp den inför nya fakta.
Vilken dålig kombination!
Vems hjärna är starkast?
En annan infallsvinkel som skrämmer mig är att klyftorna mellan generationerna ökar kraftigt.
Vi talar knappt samma språk längre - ungdomars svengelska är nästintill obegriplig.
Vi lyssnar inte på samma musik och kan knappt sjunga ("vad är det?") tillsammans längre.
Vi tar inte del av samma nyhetskanaler och vet därför inte samma saker - att lyssna på radio ("vad är det ens?") eller läsa tidning ("skriver nån varje dag där, eller?") eller få för sig att posta ett vykort ("hur vet man ens att det kommer fram?"), (vad är ett frimärke sa du?")
Ungdomarna har ingen relation till naturen ("det är bara att hugga ned!") och är helt hjälplösa utan sin mobil i handen ("va'??").
För mig är detta mycket skrämmande.
Här har kyrkan en extra stor uppgift, att samla oss alla över generationsgränserna och ge oss mötesplatser.
Hallå??
Europa är åter i krig. Det är kanske bara Finland som förstår vilket djävulskt allvar Ukraina har att skydda sina gränser mot den ryska björnen.
Judarna är åter förföljda. Det som vi skulle minnas för att inte upprepa, det glömde vi två veckor efter terrorattacken den 7 oktober. Nu går andra sorters nazister och skanderar på våra gator.
Har människan ingenting lärt?
Nej, hon är oförändrad.
Putin är Judas.
Har vi för korta tidsperspektiv? Ja, säkert.
Men som bibelläsare vidgas perspektiven ordentligt.
På några kapitel sammanfattas folkets avfall, tillbedjan av avgudar, profeters maning till omvändelse, kungars fall, nya kungars upprättande, krig och fred, anfall och försvar, folkets återvändande till gudstron, avfall igen, omvändelse igen, upprättelse igen...
Några hundra år ryms på ett par sidor och ingenting är nytt under solen. Människan upprepar sitt beteende, om och om igen.
Kan vi inte lära oss utav det?
Långa perspektiv i Bibeln.
Klagovisorna i Gamla Testamentet är en stark beskrivning av hur illa det går när människan går sin egen väg, utan ansvar, med girighet och uppror mot Gud.
Då stormar det ordentligt!
TY HERREN HAR SÄNT BEDRÖVELSE FÖR HENNES MÅNGA ÖVERTRÄDELSERS SKULL...
Klagovisorna 1:5.
Stormen "Johannes" som drog in över Mellansverige efter jul, har orsakat stor skada. Träd har fallit som plocke-pinn och många hushåll är utan elektricitet.
Obetänksamma bilister på väg till skidorterna fastnade... och borde själva få betala vad det kostar för räddningstjänsten att rädda dem...
Och imorgon kommer snöstormen "Anna" in över Gävleborgs län. Röd varning. Stanna hemma!
Röd varning.
Men kan vi se på detta med stormar på ett mer existentiellt sätt?
Gud använder sin skapelse till att tala med oss. Det flesta förstår inte, för de kan inte symbolspråket, men några fattar.
Jag citerar Patrik Sandbergs profetia över Sverige:
"Så säger Herrens ande till Sverige: just nu drar starka vindar in över landet. Stormen har fått namnet Johannes. Det är inte utan betydelse. Det är ett tilltal - namnet betyder nämligen Gud är Nådig.
Stormen Johannes är en vind för att stanna upp Sverige, för att ni skall lyssna till min röst, säger Herren.
Resor ställs in och ni kan inte fortsätta som vanligt - utan tvingas stanna upp och stilla er inför mig.
Inte för dom - utan för nåd (Obs! Inte "dem" utan just "dom" i betydelsen doom...)
Herren vill komma över Sverige med nåd, med upprättelse.
Till min församling i hela landet säger jag: stanna upp dessa dagar och lyssna till min röst."
Mottaget av Patrik Sandberg kl 11.00 den 27 december 2025 i Edsbyn.
(Texten finns upplagd på Nationell bön, Fb).
Stormen Alfrida, Gudrun, Johannes...
Om man drar ut riktningskoefficienten för vårt beteende, då får man en tydlig linje av vart vi är på väg.
Konsekvensen av vårt handlande blir klarlagt.
Klagovisorna erkänner:
MIG HAR HAN LÅTIT VANDRA GENOM MÖRKER OCH EJ GENOM LJUS.
Klag 3:2.
Människan utvecklar sitt tekniska kunnande men inte sin moral och sitt känsloliv.
Hon är oförändrad.
Och då kommer nästa år bli lika dåligt som detta!
Det spelar ingen roll om vi hoppas på olika lösningar så länge vi inte vänder om från våra synder. Ja, nu sa jag det där ordet, men alla vet vad det betyder, eller hur?
Finns det nåt ljus i ovädret?
Så, jag fortsätter mina lamentationer, klagovisor, med utgångspunkt från Guds kärlek till skitstöveln Människan.
Jag fortsätter gråta över den orättfärdighet (inte orättvisa!) vi är behäftade med i vår förnekelse av Gud.
Jag försöker vara tyst, men det går inte.
MINA ÖGON ÄR FÖRTÄRDA AV GRÅT, MITT INNERSTA ÄR UPPRÖRT, MIN LEVER ÄR SOM UTGJUTEN...
Klag 2:11
Till sist:
Om inte min älskade Svenska kyrka omvänder sig snart från sin sekularisering, så är gudstjänsterna och trons liv reducerade till politiskt korrekta pamfletter, utan sälta. Konserter är viktigare än bibelstudium och bönesamlingar. Säg emot mig! Stånga mig! Överbevisa mig!
Eller som John Wesley sa från sitt 1700-tals England:
- Ni högt ärade män och prästerskap, är ni inte fyllda med helig Ande? Har ni inte den frälsande tron?
Nä... nu tar vi det lite lugnt så vi inte generar varann.
Helig Ande, sänk dig över oss!!
Och just när jag tänker att allt bryter samman, så griper Herren in, igen!
Nyårsaftonens text räddar mig, igen:
JA, DU FÖRKASTADE MIN SJÄL OCH TOG BORT MIN FRID,
JAG VISSTE EJ MER VAD LYCKA VAR.
JAG SADE; DET ÄR UTE MED MIN LIVSKRAFT OCH MED MITT HOPP TILL HERREN.
STÄNDIGT TÄNKER MIN SJÄL PÅ DET OCH ÄR BEDRÖVAD I MIG.
MEN PÅ DETTA VILL JAG HOPPAS:
HERRENS NÅD ÄR DET ATT DET INTE ÄR UTE MED OSS
TY DET ÄR INTE SLUT MED HANS BARMHÄRTIGHET.
DEN ÄR VAR MORGON NY, JA, STOR ÄR DIN TROFASTHET!
Klag 3:17-23
Herrens nåd är det att det inte är ute med oss!
Så, om stormen kommer från Herren, då kan den leda till något gott. Men om den är orsakad av våra missgärningar, ja då blir det illa.
Käre himmelske Fader,
- hjälp oss att mogna som människor.
- hjälp oss att växa i tro så att Din rättfärdighet får prägla oss allt mer.
Jesus Kristus, fyll Din kyrka med Helig Ande,
- fyll Din församling med böjda knän i tillbedjan inför Dig!
För oss alla:
- förlåt oss vår upproriskhet, vår likgiltighet inför dig och det hån vi visar andra.
- ge oss en frälsande tro, oavsett vem vi är och varifrån vi kommer.
Herre, när vi gjort upp med vårt 2025, hjälp oss då att ta emot den nya året 2026 ur din hand.
Amen.
Stormiga hälsningar,
Helene Sture Klagofelt,
- pennvässare.
Livet är krångligt.











.jpg)




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar