PREDIKAN över 1 Sam 17 och Lukas 11,
3:e sön i Fastan
KAMPEN MOT ONDSKAN, årg 1
LISTERKYRKAN, söndagen den 3 mars 2024
David och
Goliat, Sju demoner återvänder
Kära vänner, vi är mitt i fastetider, mitt i
Melodifestivalens deltävlingar och mitt i ett nytt läge i landet, som nyblivna
NATO-medlemmar. Denna söndag, den 3:e i Fastan, har rubriken ”Kampen mot
ondskan” och vi har just hört några av de svåraste bibeltexter vi kan möta.
Vad skall vi göra då? Undvika dem och prata lite om
våren i stället? Eller ska vi våga gå i närkamp med dem? Jag väljer det senare.
Predikan kommer att vara uppdelad i två delar, bildsatt med foton från en
Israelresa 2017 som Anders Sjöberg ledde.
Men, för att klara detta, ska vi tillsammans sjunga en bönesång:
Icke genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger Herren. (Sv Ps 682)
Bön:
Käre himmelske Fader, öppna Ditt ord med den helige Andes hjälp, så att vi förstår vad Du vill säga till oss, var och en enskilt, som församling men också med tanke på läget i Mellanöstern, där det judiska folket läser samma bibeltext.
I Jesu namn, Amen!
Goliat var fruktansvärt stor och
stark. Och David en liten ljushylt herdepojke.
Den ene hade en stor krigshär bakom sig, den andre en skock får... och ett folk
som var livrädda.
Men så böjde han sig ned och plockade upp några stenar...
Frågan är vem som är stark, och vem som är svag. När Bibeln berättar om det som
en gång hände, finns det ofta en dimension till, som vi inte alltid ser.
Filistéerna var ett storvuxet folk, likt jättarna vid Ryssberget här på Listerlandet! Våra blekingska stormän var kanske germaner - det tyska ordet för "jätte" är "riese" = Ryssberget/ Jättarnas berg (inte ryssarna!).
Nåväl, denne Goliat var skräckinjagande i sin storlek och kom nu allt närmare
den israeliska hären. Sköldbäraren gick framför honom.
Det märkliga var att lille David inte brydde sig så mycket om honom. Han hade
något viktigare att göra nere vid bäcken.
DAVID TOG EN KÄPP, VALDE UT FEM SLÄTA STENAR I BÄCKEN OCH STOPPADE DEM I SIN
HERDEVÄSKA.
MED SLUNGAN I HAND GICK HAN EMOT FILISÉEN. 1 Sam 17:40.
Nu börjar den psykologiska
krigsföringen, men härskarteknikens alla hånfullheter.
NÄR FILISTÉEN FICK SYN PÅ DAVID FNÖS HAN FÖRAKTFULLT MOT HONOM - DET VAR JU
BARA EN UNG POJKE, LJUSHYLT OCH VACKER.
- TROR DU ATT JAG ÄR EN HUND, EFTERSOM DU KOMMER EMOT MIG MED KÄPPAR?
FRÅGADE HAN.
Och så nederkallade han sina gudars förbannelse över David.
Lägg märke till ordet "hund", detta skällsord (ha!). Nu dyker
det upp igen, liksom vid mötet med den kanaaneiska kvinnan som sa:
- Hundarna äter ju smulorna från sina herrars bord.
- KOM HIT, SÅ SKALL JAG GE DIN KROPP ÅT HIMMELENS FÅGLAR...
Goliat är stor i orden. Stor i kroppen. Och grov i sin skrämselpropaganda.
Men liten till både ande och själ.
Hur i all sin dar skulle David ha en chans mot honom? Vi lyssnar vidare på
dialogen där nere i Terebintdalen:
- DU KOMMER EMOT MIG MED SVÄRD OCH SPJUT OCH SABEL.
JAG GÅR EMOT DIG I HERREN SEBAOTS NAMN, HANS SOM ÄR ISRAELS HÄRARS GUD OCH
SOM DU HAR SMÄDAT.
IDAG SKALL HERREN UTLÄMNA DIG ÅT MIG OCH JAG SKALL FÄLLA DIG TILL MARKEN OCH
HUGGA HUVUDET AV DIG...
Det är inte bara en ordstrid eller ett kommande fältslag vi får ta del av. Inte
heller en strid mellan gammal och ung, mellan en vuxen man och en pojkvasker.
Inte heller är det så att vi ska bevittna om hur den svage besegrar den starke.
Nej, här är något annat på gång.
Det är framför allt en strid mellan gudar.
Det är avgudarna mot Levande Gud. Det är Baal och Molok mot Herren Sebaot. Och
så är det än idag, i alla stridigheter – det är en andlig kamp som manifesterar
sig i vårt fysiska liv (vilket visar sig i evangelietexten i predikans del 2).
Bakom dem står en här som är segerviss, och en här som fruktar
att de redan förlorat. Till det yttre ja, men nu är det andra makter som
strider genom dessa båda män.
Det som David sedan säger blir nu en särskild hälsning till alla oss som
har svårt för " krigen i Gamla Testamentet".
Ja, tiden var både grym och krigisk, men poängen är att Gud genom sitt folk
bryter våldet, bit för bit, öga för öga, tand för tand. Vendettorna stoppas.
Våldet minskas. Mänskoliv sparas.
Hur då?
Genom list, genom klok strategi och framför allt genom att Herren är med sitt
folk.
DAVID SA:
- SÅ SKALL HELA VÄRLDEN FÖRSTÅ ATT ISRAEL HAR EN GUD, OCH ALLA SKALL INSE
ATT DET INTE ÄR MED SVÄRD OCH SPJUT SOM HERREN GER SEGER.
HAN RÅDER ÖVER KRIGET, OCH HAN HAR GETT ER I VÅRT VÅLD.
Jätten Goliat kommer allt närmare.
Han har vunnit många segrar förut, det här kan inte bli särskilt svårt. Men
detta slag liknar ingenting annat.
Den lille parveln sprang med snabba steg fram emot hären för att möta Goliat.
David tänkte göra som han alltid gjort då lejon och björn hotat hans fårflock -
driva bort dem med den enkla teknik han behärskade så väl.
HAN STACK HANDEN I VÄSKAN OCH TOG UPP EN STEN, SKÖT IVÄG DEN MED SLUNGAN OCH
TRÄFFADE FILISTÉEN SÅ ATT STENEN TRÄNGDE IN I PANNAN OCH HAN FÖLL FRAMSTUPA PÅ
MARKEN.
Filistéen föll av sten. Sten fällde filisté…. Kanske tidningsrubriker från
förr…
Vad hände sedan?
Naturligtvis flydde Goliats här nu när deras store hjälte låg slagen.
Och israeliterna förföljde dem med ett härskri och jagade dem ända dit där
vägen går till Gat, och ända till Ekrons portar. Tittar man på kartan så är det
den del som kallas GAZAREMSAN.
Är striden så gammal? - - -
En fråga:
- Varför plockade han med sig fem stenar? Räckte det inte med en?
När en siffra nämns i Bibeln vill den alltid säga något mer, bortom sig själv.
Det är en symbol som troligen handlar om "Guds nåd", och om att vara
väl förberedd, som "de fem fåvitska jungfrurna", eller som det heter
idag "de förståndiga och de oförståndiga flickorna". Fem av dem var
väl utrustade med den olja som behövdes för mötet med brudgummen.
- Vår kyrkas "Goliat" är alla de som försöker förminska oss, de
som påtalar brister och våra minskande skaror. Men vi är starka! Vi har ju Gud
på vår sida! Vad har vi då att frukta? Det var ju så ROSENIUS tänkte när han
diktade sin psalm MED GUD OCH HANS VÄNSKAP! (720).
Lever vi som om vi inte trodde det? Vi blir beklämda av motståndet. Eller ger
det kamplust?
- Hur många stenar har vi då i vår andliga ränsel? Är vi väl förberedda med
kunskap, argument och kärleksfull inbjudan till vår gemenskap?
Så, vad lär vi oss då av detta?
Det är inte den svages seger över den starke. Det är först och främst Guds
seger över ondskan.
Vi ska inte stirra oss blinda på det yttre. Vi ska förbereda oss andligt, och
besegra motståndet i bön.
TY STRIDEN ÄR HERRENS. 1 Sam 17:47.
Predikan del 2 – Lukas 11, om demonerna.
- Jag är galen i dig!
- Jag är helt tokig i det här!
- Jag är som besatt av att... Ja, det är vardagliga uttryck som talar om en
stark kraft.
Vi kan vara totalt uppfyllda av en människa, ett intresse eller ett begär.
Men är det detsamma som att vara besatt av en demon? Finns företeelsen ens i
Sverige idag?
Är det inte bara ett gammaldags uttryck som Bibeln använde när de inte
visste vad som hände med en människa?
Nej, att vara "besatt" är precis vad det låter som; att vara
tagen i bruk av Någon Annan, den mörka makten. Och det är fruktansvärt. Då kan
vi säga i vardagsspråket:
- Det var som om trollen for in i honom!
- Hon var inte sig själv, han styrdes av någon helt annan, det var vidrigt!
Jesus är allvarlig.
Han anklagas för att göra gott med hjälp av ondskan. Man hör ju själv hur
dumt det låter!
De skriftlärde ville sätta honom på prov, men han gjorde dem, som vanligt,
svarslösa:
OM NU SATAN RÅKAR I STRID MED SIG SJÄLV,
HUR SKALL DÅ HANS RIKE KUNNA BESTÅ?
OM JAG DRIVER UT DEMONERNA MED BEELSEBUL, MED VEMS HJÄLP DRIVER DÅ ERA
ANHÄNGARE UT DEM? DE KOMMER ALLTSÅ ATT BLI ER DOM.
Lukas 11:18-19.
För att kunna förstå detta, måste vi acceptera att det finns en andlig
värld.
Sedan måste vi acceptera att i den andliga världen finns en kamp mellan
gott och ont.
Det finns alltså både onda andar och goda andar, där Guds helige Ande är
den starka segraren.
Att söka kontakt och stöd hos de onda andarna är djupt destruktivt.
Bibeln utfärdar varningar gång på gång. Det är inget att leka med! Det vet
var och en som testat det till synes oskyldiga ”Anden i glaset…”
Hebreiskans vanligaste ord för "ond ande" betyder = "den
hårige". Ofta är det så djävulen avbildas i kyrkokonsten.
De hedniska folken i Kanaan runt Israel, hade en gudsfientlig offerkult där
man utförde slaktoffer till de onda andarna. Detta var huvudsynden framför
andra, där det t o m förekom mänskooffer.
Behovet av övernaturlig vägledning förledde Guds folk att vända sig till
medier för onda andar, andebesvärjare och spåmän. Det känner vi också igen
från vår tid!
Gud förbjuder allt sådant! Guds folk skall rådfråga sin Gud, inte onda
andar eller s k ”guider”.
Satan inte kan annat än ödelägga människors kroppar, tankar och känslor. Ondskan
måste rensas ut. Det demoniska får inte ta fäste bland folket!!
Kan vi förstå detta i vår tid?
Det beror på vilka erfarenheter vi har. Många tycker det är spännande att
besöka seanser, och tror att det är ofarligt.
Inom nyandligheten kontaktar man gärna medium som har kontakt med en
"guide" – som är en förklädd demon som levererar kunskap om de döda,
i syfte att binda människan till ogudaktiga krafter.
Den som verkligen har upplevt att en främmande makt tagit dem i besittning,
skojar inte om detta.
Det handlar inte om psykiska problem - de har en helt annan diagnos.
Att vara besatt av en demon är att falla offer för djävulens attack.
Varför och vem som råkar så illa ut, kan vi inte svara på. Det enda vi vet
är att det är en attack på människan, djupt destruktiv. Kännetecknet är att
personen inte är sig själv.
Och det kan komma och gå. Den onde anden kan lämna personen ifred ett
tag, men sedan återkomma.
I flera religioner talas det om att de onda andarna håller till i
ökentrakterna. Islam kallar dem "djinner".
Jesus leddes ut i öknen av Anden för att frestas av djävulen (Lukas 4). I
vår text stod det:
NÄR DEN ORENA ANDEN LÄMNAR EN MÄNNISKA VANDRAR DEN GENOM VATTEN-LÖSA
TRAKTER OCH LETAR EFTER EN PLATS ATT VILA PÅ.
Vatten-lösa trakter är torra trakter. Vatten är tecken på liv. Torr mark är
obrukbar öken och tecken på död. Jesus talar om sig själv som det "levande
vattnet" som ett svar på detta!
Vad gör demonen när den inte hittar någonstans att "vila"...?
HITTAR DEN INGEN, SÄGER DEN:
- JAG VÄNDER TILLBAKA TILL MITT HUS SOM JAG LÄMNADE.
NÄR DEN SÅ FINNER DET STÄDAT OCH SNYGGT, GÅR DEN BORT OCH HÄMTAR SJU ANDRA
TILL, VÄRRE ÄN DEN SJÄLV, OCH DE FÖLJER MED IN O SLÅR SIG NED DÄR.
FÖR DEN MÄNNISKAN BLIR SLUTET VÄRRE ÄN BÖRJAN.
Lukas 11:24-25.
När den onde försvinner, blir det rent och fint. Men då gäller det att
fylla sin själ med glädje och tacksamhet över Guds underbara nåd – att liksom
äta Guds ord, både till frukost, middag och kväll!
I tomrummet ska Guds helige Ande välkomnas in!
Det är oerhört viktigt, eftersom kampen mellan gott och ont ständigt pågår
i vår värld.
De onda andarna är till sin natur alltså personliga väsen, utrustade med
förnuft och vilja. De är osynliga, okroppsliga och immateriella.
Efesierbrevet talar om att vi inte har att strida med krafter av kött och
blod, utan med andevärldens härskarmakter - pneumata daimonion - demoners
andar.
Som intelligenta väsen av en högre sfär har de en kunskap som överträffar
människans. Det är därför de kan leverera fakta om döda på seanser.
De onda andarna är märkligt nog de mest troende varelserna som finns... för de VET vem JESUS ÄR... De bekänner honom som segrare och böjer sig för honom, de bönfaller honom, de lyder honom (Matt 8 :16).
De onda andarna försöker förvränga den sunda läran (1 Tim 4:1), de
förvanskar läran om att Jesus är Guds son, Messias.
Demonerna har kunskap om de profetiska kommande händelserna, de har insikt om sitt eget slutliga öde och Kristi seger och hans universella välde (Matt 8:29).
Det Jesus menar är att när en människa lyckats, med Guds hjälp, bryta
ondskans makt, då är ju djävulen besegrad, men den slåss för sin
"rätt" att fortsätta bo i en människa.
Hur kan man bli fri?
Ja, eftersom det är en andlig kamp, så finns det ingen psykofarmaka mot
demon-besättelse – eftersom det alltså inte är en psykisk sjukdom!
Det finns bara bön. Bön och fasta, där man bjuder in Jesus Kristus att
binda demonen och kasta ut den. Jag har mött flera personer i som hamnat i
detta läge.
Jesus jämför med en man som har väktare framför sitt hus. När det kommer en ännu starkare man och övermannar honom, då måste han ge sig av. Jesus är i kraft av sin död och uppståndelse på Golgata den absoluta segraren mot ondskan!!
Jesus förintar döden med hjälp av döden själv.
Man kan bli rädd. Men det finns hjälp. Befrielsen är nära. I bön får man
bekänna allt det som står Gud emot, ja allt upproriskhet... och krypa till
KORSET.
Det är det värsta Guds fiende vet, när vi ödmjukar oss inför Herren, ber om
förlåtelse och välkomnar JESUS in i våra tankar och känslor.
Om de kommer tillbaka, blir livet sju resor värre, då är det bara ännu mer
bön och Jesuskraft som behövs!!
- I Jesu namn, försvinn!! Till slut är de besegrade.
Gud älskar dig, älskar oss alla, ja Jesus älskar dig och mig - tillbaka in
i LIVET.
Sammanfattning:
Vi har talat om hur David besegrade Goliat med hjälp av Guds list, som
sparade mänskoliv. Vi har lyssnat till hur Jesus besegrar demonerna med hjälp
av Guds kraft.
Och mitt i Melodifestivalens fredagsmys dyker demonutklädda sångare upp, och
låtsas skoja, medan den onde får perfekt reklam på bästa sändningstid. Låt oss
genomskåda denna förklädda lögn och hålla oss till ljuset, som är Jesus
Kristus.
*
TROSBEKÄNNELSEN
Mina varmaste hälsningar till er alla!
Vi bär den korsmärkta dräkten, såsom Rosenius skrev i sin psalm 720. Sjung den igen!
Helene F Sturefelt, V.D.M,
- präst och predikant.
Denna starka teckning såg jag på en utställning i Kristianstad, där barn och ungdomar fick ställa ut sina bilder på kulturhuset.
Jag tackar för lånet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar