SKOTTDAGEN 2024

 

Skottdagen den 29 februari 2024.

Alla dessa ofullständiga dagar... Alla dessa halva stunder, trekvarts-eftermiddagar och fjärdedelsnätter som aldrig blir helt sovda...

Det är skottdagen idag, torsdagen den 29 februari 2024.

Skickliga astronomer upptäckte att tiden inte gick jämt ut när jorden snurrade runt solen på 365 dagar.

Det blev 1/4 dag över. Vad skulle man göra av den?

Varför inte sätta in den på tidsbanken!

Så fick det bli.

Jag läser i mitt stora uppslagsverk, band nr 14, om kejsaren i Rom.

Har du koll på solen?

Det var på Julius Caesars tid som det rådde stor oreda i den romerska kalendern. Det var bristfällig en "interkalation" som uppslagsverket påtalar, alltså inskjutande av dagar som fattades.

Caesar tog hjälp av den alexandrinske astronomen Sosigenes och genomförde en kalenderreform år 46 före Kristus.

"Detta år 46 (anno confusionis) fick bestå av 445 dagar, varigenom 1 januari år 45 f Kr kom att infalla på dagen för den första nymånen efter vintersolståndet, och vårdagjämningen kom att inträffa den 24 mars."

Man sköt alltså in 80 dagar för att komma ikapp.

Solårets verkliga längd antogs vara 365 1/4 dygn, och det bestämdes att vart fjärde år skulle vara ett så kallat SKOTTÅR, med 366 dagar.

Oreda med tiden.

Det betyder att denna ordning har varit bestående i tvåtusensextionio år! 2069 år, alltså.

Det är skönt med något bestående i denna föränderliga värld.

Men faktum kvarstår. 

Känslan av att vissa dagar inte är fullständiga.

Måndagen är alldeles för fullmatad. Tisdagen är lugnare. Onsdag eftermiddag är seg och man fikar onödigt länge. Det blev kvällsarbete denna onsdagen också....

Torsdagen borde innebära sovmorgon eftersom förmiddagen är alldeles för ineffektiv.

Fredagen ska vi inte tala om - den tar slut vi lunchtid! fastän kunderna ringer och behöver hjälp.

Lördagen är lyckligt normal och söndagen är tänkt att vara vilodag. Är den det?

Det är kanske just söndagen som får alla andra dagar att räta upp sig? De för långa dagarna återhämtar sig på söndagen och de för korta dagarna kompenseras med gudstjänstbesök och trädgårdsarbete.

Men natten till måndagen är hopplöst orolig, varje vecka. Hur skall man orkar börja på nytt igen?

Kontorsmänniskan våndas.

Bön för varandra. Med evig kärlek från Gud.

Jag, som har hoppat av ekorrhjulet och lever på ett annat sätt, kan se fördelen med att tänka på tiden som något man kan spara, och ta fram när man behöver.

Jag har slutat hopa göromål på varann, utan återhämtning. Det finns alltid en liten eftermiddagsvila, där en timme på soffan ger ny kraft åt hela kvällen!

Dagledig?

Vad är förresten det?

Man säger ju inte "kvällsledig" eller "nattledig" om dem som arbetar dagtid.

Det är många yrkesmänniskor som är "daglediga" och som kan gå på bio mitt på blanka eftermiddagen eller gå och handla på lunchtid och sen strosa längs havet hur länge som helst.

För att sedan arbeta hela kvällen och även vissa nätter.

Tack gode Gud för att det finns personal även under de mörka timmarna - inte minst inom vården.

Daglediga nattarbetare.

Dagledig - är det ett fegt sätt att tala om pensionärer som inte längre "går till jobbet"?

Dagledig - den som har slutat få lön för arbete?

Varför kan vi inte säga som det är?

De pensionärer som jag känner kallar sig själva för "passionär" - en passionerad och aktiv människa som slipper löneslava, och istället kan göra det han/ hon vill!

Eller, varför inte "jobbonär" - att jobba fast man har passerat pensionsåldern.

Jag kommer aldrig att komma ifatt den där åldern - den flyttas ju fram hela tiden, precis som Julius Caesar som ändrade på dagarna, och sköt fram tiden så att den skulle stämma bättre med verkligheten.

Förbi tolvslaget.

Skottdagen - det finns ett talesätt att denna dag får ogifta kvinnor komma till skott och fria, ni som ännu inte är gifta men lever med en ring på fingret! 

Gå ned på knä, anhåll om din sambos vilja att verkligen dela livet med dig, inte halvt, inte som en fjärdedel eller lite oroligt på natten, utan helt och hållet!

Nu får du komma till skott!

Pang.

Inte längre skjuta fram.

Men lås inte kärleken bara.

Och i min almanacka hittade jag 80 outnyttjade dagar. Varifrån kom de? Kan det vara sant? 

Var det den egyptiske astronomen från Alexandria, Sosigenes, som gav dessa dagar till alla som hamnat i utbrändhet, och nu får sin tidsbot?

Nej, jag drömmer bara om gamla svåra tider då Försäkringskassan styrde mitt liv. Men jag hade tur.

Jag återhämtade mig. Tack!

Här kommer nu en tillfyllestfylld interkalation, inskjutna dagar, som arbetsgivaren brände upp i för högt arbetstempo. 

Länge leve tiden!

I tiden! Ur tiden. In i framtiden, från urtiden.

In i Guds eviga NU! Där finns inga halva fjärdedelar, vill jag lova!

Inskjutna hälsningar från Helene Sture Skottfelt,

- firare, inte friare. Jo, friare än nånsin!

Jag har soltiden i min hand.