Väntar. Ska jag stanna inne eller gå ut?
Om man slår ihop orden "passivitet" och "aktivitet" då blir det "paktivitet!
Detta nya ord är myntat av religionsfilosofen Jonna Bornemark i boken "Horisonten finns alltid kvar" där hon bland annat skriver om allt det vi inte vet - att vara omgiven av ett icke-vetande som övergår vårt förstånd.
Bornemark lanserar där begreppet "paktivitet" med frågan:
- Kan man vara både aktiv och passiv samtidigt? Tar inte båda ut varandra?
Jag avskyr antingen-eller-resonemang. De leder alltid fel. Både-ock-tänkande kommer närmare verkligheten.
Både tänt och stängt.
I tidningen Dagen skriver Åsa Molin att det är skillnad mellan att "vänta passivt" och "aktivt invänta" det som ligger framför.
Så här i november går kyrkoåret mot sitt slut. Vi läser Domssöndagens texter och längtar efter att få tända våra adventsljusstakar.
På en tidslinje krockar kronologiskt de bibliska händelserna:
- Domssöndagen: Jesu återkomst vid tidens slut.
- Advent: Jesus rider in i Jerusalem för att hyllas som "konung".
- Jul: Gud föds till världen som ett litet barn i Betlehem.
Vi får ta en sak i taget, en händelse i sänder, och försöka se de stora tidslagren som ligger över kyrkoåret.
Jag har alltid tyckt om både hösten och domssöndagens texter. Där finns det lugn och allvar som också är en stor del av livet. Mognad och eftertanke tar plats - inte ska vi väl behöva ett dödligt virus för att kunna reflektera över tillvaron?
Eller?
Tidsspegel.
Det stora allvaret i vårt samhälle just nu är att Corona-smittan far över oss i en "andra våg".
Kan ordet "paktivitet" hjälpa oss hur vi ska förhålla oss till denna pandemiska prövning?
Alert passivitet?
Kontemplativ aktivitet?
Vi gör allt vi kan för att ställa om, och inte ställa in. Digital teknik hjälper oss, men långt ifrån alla yrkesgrupper kan arbeta hemma. Vi ställer alla frågan när smittrisken skall vara över och när Covid-19 ebbar ut.
Ingen vet.
Myndigheterna stramar åt restriktionerna så att vi måste stanna hemma.
Men kan vi då utveckla vår förmåga till vaksamhet och väntan till att inte bli passiv och destruktiv?
Jonna Bornemark och Åsa Molin tänker sig en "paktiv" hållning som finner djup vila i att luta sig mot Guds orubbliga hopp om närvaro i historien, samtidigt som vi lutar oss in i världsskeendet.
Vaken passivitet skulle kunna vara att be för världen, för medmänniskan, för den som blivit smittad, för all vårdpersonal...
Kontemplativ aktivitet skulle kunna vara att hemifrån sköta sociala kontakter och visa värme och omtanke.
Då blir en "paktiv tro" en inställning till denna prövning att varken överskatta eller underskatta det egna bidraget.
Vaksam väntan.
Har du tänkt på vad det står i Trosbekännelsen om Jesu återkomst?
... SITTANDE PÅ ALLSMÄKTIG GUD FADERS HÖGRA SIDA,
DÄRIFRÅN IGENKOMMANDE TILL ATT DÖMA LEVANDE OCH DÖDA.
Det är detta vi är uppmanade att vänta på, att Jesus en dag skall komma tillbaka.
När skall det ske? När tidens slut?
Folk har i alla tider spekulerat, och många har kunnat läsa in sin samtids grymheter som tecken på den laglöshet som skall föregå Jesu återkomst.
Även vi väntar. Idag är vi en dag närmare än igår. Och jag väntar med glädje!!
Varför? Jo, för att det är en VÄN som kommer!
Bered väg för min vän!
Vi tar två exempel, det ena från förlossningssalen, det andra från idrottens värld.
När födslovärkarna börjar, då vet vi att bebisen är på väg. Det finns ingen återvändo. Det är nu det händer. Det nya livet bryter in.
Var redo! Var förberedd!
På avbytarbänken sitter spelare och väntar på sin tur att få spela. När som helst kan tränaren be vem som helst att hoppa in i matchen och ta sin plats.
Då gäller det att vara redo! Att vara rätt klädd och väl förberedd, annars blir det fiasko.
Detta är två positiva exempel. Att stora i att föda barn och det roliga i att få spela match.
Det är en aktiv vaksamhet, förmågan att vänta på barnets ankomst, att invänta sin tur.
Samma gläjde är det faktiskt i att vänta på Jesu återkomst. Då skall det nya livet få börja! Då skall en bättre och renare "match" få ta sin start!
Det är ju helt sjukt (för att använda ett modernt ord...) att använda dessa bibelberättelse till att skrämmas, när det handlar om tröst och glädje!
Vad är det för dåliga pedagoger och maktsjuka prästpastorer som från predikstolen basunerat ut skräck som förlamat dem som lyssnat?? I nästa inlägg skall jag ta upp en av de svåraste texterna, den om att "ryckas upp".
Skräms inte!
Domssöndagens färgstarka texter vill skänka frid i kristider.
TV-gudstjänsten i söndags (15 nov) sändes från Centrumkyrkan i Forserum, där pastor David Svensson sa i sin goda predikan:
- Profeterna vill i mörka tider ge hoppet att vi inte skall misströsta. Gud är historiens herre, Han har inte tappat greppet.
Han betonade att vi bör tala sant om livet, tala sant om döden. Det får djup av sanningen, att allt som har liv kommer att dö. Vi talar inte gärna om detta, men här finns en inbjudan att lita på Guds omsorg, mitt i den oro vi kan känna inför framtiden.
Gud har en tidsplan. Jesus antyder att det finns ett tidsschema.
Vi får stanna upp och fundera på var vi har vårt hjärta. Söka den uppgift som Gud har förberett åt oss var och en av oss.
Davis Svensson lyfter fram att Guds rike inte kommer på ett sådant sätt att vi kan se det. Det är mitt ibland oss.
Jesus lever ut Guds rike! Se på honom. Vi får också leva ut Guds rike i vår vardag.
Guds rike är utan passkontroller. Tjänandet är den största funktionen.
Brandstation - var redo!
Så vill jag sammanfatta detta inlägg med att jag tycker om detta nya ord "paktiv" tro.
Passivitet kan rymma vaksam aktivitet, där man är uppmärksam på vad som sker.
Aktivitet kan rymma en vila som inte stressar fram ett skeende.
STÅ DÄRFÖR FASTA I HERREN.
Filipperbrevet 4:1
Vi får stå fasta utan att stelna, skriver Åsa Molin.
Vi får vara rörliga utan att vara splittrade.
Jag vill vara kontemplativt alert. Jag vill vara aktiv och bedjande.
Jag lever med en paktiv tro!
Kom närmre.
Uppmärksamma hälsningar,
Helene F Sturefelt, Verbi Divine Minister, V.D.M,
- som fotograferade i Mölle vid Kullaberg.
- och som sjunger psalm 174, om att göra "vår väntan till en gärning"!
Här försökte jag spela in första versen av denna fina psalm, med lite krånglig melodi. Hoppas tekniken fungerar:
Psalm 174.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar