EBENHOLTS OCH ELFENBEN

Ebony, vem är det?

Det är lördag förmiddag och dags för Melodikrysset med Anders Eldeman - den mest sympatiska radioröst jag vet, näst efter Christopher Murray som leder nyårsbönen på P1.
Anders sa:

- Vågrätt 13, ett material som samverkar med ett annat, i musikaliska sammanhang. Skriv in det engelska ursprungsordet, fem bokstäver.

Från radion hör vi Beatles sjunga:

- EBONY AND IVORY, TOGETHER WE WORK IN HARMONY...

Jag har inte en aning om vad de sjunger om, än mindre vad herr Eldeman syftar på.
Men så får jag lära mig något... Tänk så många gånger man kan höra en sång utan att verkligen höra och förstå vad den vill säga!

Ebony - Ebenholts.
Ivory - Elfenben.

Samverkans-faktorer.

Min engelska var ur funktion.
Fortfarande förstår jag inte var dessa två material samverkar någonstans. Min man låtsas spela piano. Jag känner mig riktigt dum.

- De vita och svarta tangenterna!

Jahaaaa.

Ebenholts och elfenben är de svarta och vita tangenterna på pianot!
Det har jag aldrig reflekterat över, trots att jag spelar piano var och varannan dag. Men då är dessa ädla ting ersatt av robust plast, förstås.

Plast-vänner.

Jag läser om ebenholts:

"Det grekiska ordet ébenos - ursprungligen från Egypten tror en del - kom via tyskans 'Ebenholz' till oss och är en benämning av olika tropiska träslag, som utmärker sig genom sin mörkfärgade kärnved, med betydande hårdhet och fasthet.
Strukturen är nästan homogen, utan tydliga årsringar.

Ebenholts hör till de värdefullaste konst-träarterna och används i den finare möbeltillverkningen såsom träsniderier och inläggningsarbeten.

Den viktigaste ebenholtsen är den som kommer från Madagaskar och Bombay, och kallas ibland även för 'bläck-trä'.
Som oäkta ebenholts betecknas ofta sengal- och afrikansk ebenholts. Även vissa inhemska träslag såsom lönn, plommon och ekträ kan genom betsning och impregnering bibringas en svart färg som liknar det äkta ebenholts-träslaget."
(Källa: Svensk uppslagsbok, band 7).

Se upp för Dess-dur.

Svarta och vita, sida vid sida, tillsammans arbetar de i harmoni. Den ena tangenten tar vid där den andra slutar.
Plötsligt blev Beatles-låten politisk, som ett inlägg i integrationsdebatten. Svenskar och flyktingar sida vid sida... på arbetsplatsen, i skolbänken och i trappans port.

I C-dur skala spelar man bara på de vita tangenterna. De svarta behövs inte - såvida man inte vill lägga in ett bluesigt C7..
Att bara spela på de svarta tangenterna skapar ingen skala som vi är vana vid. Dess-dur behöver bara två vita tangenter för att få ihop sin skala...

Det finns helt andra skalor som inte använder de åtta tonerna. Musik från Mellanöstern har en helt annan klang, eller hur! Jag såg på ett integrationscafé en grupp uppträda med en synth och på baksidan hade han en knapp där han registrerade om hela tangentbordet!
Tada!
Plötsligt strömmade orientalisk musik ut ur synthen!

Men fortfarande behövdes några vita tangenter för att det skulle klinga väl.

Justera tonskalorna.

Ebony och Ivory.
Det låter som två flicknamn.
Två sorters stabila fruntimmer!

På TV-gudstjänsten idag från Missionskyrkan i Bankeryd spelade kantorn på en orgel där de svarta tangenterna var vita, och de vita var svarta... Har du sett en sådan orgel?
Då blir hela integrationsarbetet väldigt intressant. Och i församlingen satt mycket riktigt människor från jordens alla hörn.

TOGETHER IN PERFECT HARMONY.

Elfenben hoppas jag dock att vi kan utrota som handelsvara. Elefanterna behöver ha sina betar för sitt eget liv.
Människa och djur skall också kunna leva sida vid sida, i harmoni, utan girighet.

Beskydd över träd och elefanter!

Dyrgrip, på riktigt.

Tänk om vi kunde vara lika stabila i vår tro och person som svart ebenholts!
Tänk om församlingar och kyrkor kunde bestå av denna intensiva kärnved, utan märkbara årsringar, endast rotade i Skaparens evighet, där tidens tand inte kan rå på bläck-träet.


Tack, Beatles och Paul McCartney för denna fina låt!
Tack, Gud, för musiken.
Och hjälp oss med integrationen. Amen.

Tänk så folkbildande det kan vara att lyssna en stund på Melodikrysset.

Svartvita hälsningar från Helene Sture Ebenholtsfelt,

- som konstaterar att det finaste julminnet var när de syriska grannflickorna fick komma in och se julgranen och krubban... Tillsammans sjöng vi "Nu tändas tusen juleljus.. att född är herren Jesus Krist, vår frälsare och Gud..."!

Together.