ALLTING HAR SIN TID Predikaren 3

Skarven mellan 2019 och 2020.

Vi har lämnat det gamla året och går in i ett nytt decennium; 2020. Allt som var bra, vill vi gärna ta med oss in i det nya, men det gamla vill vi helst släppa och glömma.

Är livet statiskt, eller är det i rörelse?

När vardagen fungerar, då vill man inte ha några större förändringar, eller hur? Men när det är riktigt illa, då ropar själen från ångestens djup om förändring – nu!

 

Detta inlägg tar sin utgångspunkt i de kända orden från Predikaren kapitel 3, med rubriken Allting har sin tid. Och jag lägger min gamla almanacka åt sidan.

Jag bildsätter med barnbarnens bästa pussel - godishuset med Mimmi och Musse Pigg - och en underbar vit amaryllis.

Förändra inte det som är gott! Eller?

 

Kung Salomo, den rikaste och mest omtyckta kungen i Israel på Gamla Testamentets tid, visste att lyckan kommer lyckan går… Rikedom är förgänglig, och orostider kan komma fortare än vi anar. Så är det ju också i vår församling, där vi tappat så många medlemmar att kyrkan nu tvingas göra nedskärningar.

Kung Salomo har samlat många av sina visdomsord i den bok som kallas PREDIKAREN.
Läs och lyssna noga, vilket ord talar till dig?

 

ALLTING HAR SIN TID OCH VARJE FÖRETAG UNDER HIMMELEN HAR SIN STUND.

FÖDAS HAR SIN TID OCH DÖ HAR SIN TID.

PLANTERA HAR SIN TID OCH RYCKA UPP DET PLANTERADE HAR SIN TID.

DRÄPA HAR SIN TID OCH LÄKA HAR SIN TID.

BRYTA NED HAR SIN TID OCH BYGGA UPP HAR SIN TID,

GRÅTA HAR SIN TID OCH LE HAR SIN TID.
KLAGA HAR SIN TID OCH DANSA HAR SIN TID.

TA I FAMN HAR SIN TID OCH AVSTÅ FRÅN FAMNTAG HAR SIN.

Avstå från famntag.

 

 

SÖKA UPP HAR SIN TID OCH TAPPA BORT HAR SIN TID.

FÖRVARA HAR SIN TID OCH KASTA BORT HAR SIN TID.

RIVA SÖNDER HAR SIN TID OCH SY IHOP HAR SIN.

TIGA HAR SIN TID OCH TALA HAR SIN TID.

ÄLSKA HAR SIN TID OCH HATA HAR SIN.

ALLT HAR GUD GJORT SKÖNT FÖR SIN TID, JA, GUD HAR ÄVEN LAGT EVIGHETEN I MÄNNISKORNAS HJÄRTAN, DOCK SÅ ATT DE TILL FULLO INTE FÖRMÅR FATTA DET VERK SOM GUD HAR GJORT.

Predikaren kap 3:1-8, 11-12.

Gömt evigheten i livet.

 

 

Vi är vana vid att höra goda predikningar om Guds kärlek, inte motstånd från Guds sida.

Tänk om vi skulle plocka russinen ur den här Predikare-kakan, hur bleve det då?

 

- Då ska vi leva, plantera, läka, bygga upp, le och dansa! Vi skall älska, söka upp och sy ihop. Det är ett hoppfullt budskap.

 

Men den andra halvan av livet då, ska vi förneka den? Här är de bittra russinen...

 

- Vi skall dö, det planterade skall ryckas upp, dräpa har sin tid liksom tappa bort och riva sönder. Vi skall klaga, tiga, avstå från famntag och hata...

 

Bibeln är väldigt ärlig när den beskriver livet så här realistiskt. Det står inte still – i så fall vore vi döda… Kännetecknet på LIV är just att det rör sig!

Det handlar hela tiden om uppgång och fall, precis som naturens gång med knoppning, blomning, mognad, höstens vissnade och vinterns vila, i väntan på ny tid.

Den vita amaryllisen drar sig tillbaka.

 

 

Om vi inte accepterar denna sida hos Gud, då känner vi Honom inte. Då blir Gud en önsketomte, som inte har med Bibeln att göra!
Jag är evigt tacksam att Guds ord är så verklighetsnära! Ingen annanstans hittar jag beskrivningar på det negativa i livet... och att det finns en mening med det!

Vi ropar:
- Varför? Varför rycker du upp det planterade, Herre??

Och genomgående i Bibelns alla händelser så är det för att folket har börjat dyrka det materiella i stället...
Israels folk gladde sig åt själva templet så mycket att Herren lät filistéerna komma och förstöra det.
Ingen plats är helig, ingen person är helig.
Endast Gud är helig!!

Det gäller även oss, här och nu.

Alltför ofta håller vi fast vid själva kyrkobyggnaden, eller missionshuset. Vi älskar platsen, människorna och pastorn/ prästen så mycket att vi nästan sätter honom eller henne på piedestal.
Det är inte bra.

Det är just då som Herren går in och rycker upp det planterade...

Nej!!

Jo.

För att vi på nytt skall söka Gud, och Guds vilja.

Släpp allt annat.

Rycker upp det planterade.

 

Tänk en församling där varenda medlem själv är "uppkopplad" på Gud, inte bara distanslyssnande på predikningar och andras böner.

Det som är helt fel tar Herren bort.
Men om det är så att din verksamhet har varit av Gud, så kommer du att få tillbaka den... efter en tid.
När myllan är mogen igen och församlingen fått avstå.

Allting har sin tid.

Vila i det.

Jag kämpar med att acceptera de förändringar som drabbar oss, och söker intensivt Guds vilja.
Kan vi göra det tillsammans?

Gud bygger nytt. Alltid.

- Käre himmelske Fader,
Du är den som låter gårdagen försvinna, döljer den kommande dagen och som i nåd ger oss EN dag i sänder.

Tack för det år 2019 som fullbordat sitt lopp, för dess glädje och sorger, för vad det gett och tagit.

Förlåt oss våra skulder och hemliga brister, vad vi brutit och försummat.
Låt inte någon människa lida för vår skull, utan öppna nya vägar att gottgöra det som vi gjort, eller underlåtit att göra.

Befria oss från grämelsen över det förgångna och från ängslan för det kommande.

Lär oss att rätt bruka varje dag Du ger.
I Din hand lämnar vi det gamla.
I tillit till Din nåd går vi över tröskeln till det nya, 2020.

Visa oss, Herre, Dina vägar och led oss genom tidens dunkel till det mål som Du satt för vårt jordelivs vandring - himmelen. Amen.
Ur Bönboken nr 70 i Psalmboken.

Vägen - bort från godiset.

Nu får dessa ord göra sin verkan i oss. Vilken fas står du i? Var inte rädd att bejaka den! För den Gud som river ned, är också den Gud som bygger upp – på en bättre plats, med större mognad hos oss människor.

 

GUD, GE MIG SINNESRO

ATT ACCEPTERA DET JAG INTE KAN FÖRÄNDRA

MOD ATT FÖRÄNDRA DET JAG KAN

OCH FÖRSTÅND ATT INSE SKILLNADEN.

Vad fattas?

Tiden rör sig ständigt framåt, oavsett om vi vill det eller ej.
Så, det är lika bra att välkomna det nya decenniet, i förtröstan på att det är Gud som lägger det stora livspusslet.

 

Oföränderliga hälsningar från

Helene Sture Predikarefelt,

 

- som söker de felande bitarna.

 

Tjugohundratjugo.