DU ÄR INTE GUDOMLIG

Är människan gudomlig?

Vilket är mest provocerande att säga:
- Du är gudomlig.
Eller:
- Du är inte gudomlig?

Jag är inte gudomlig. Det är inte du heller. Eller?

Detta inlägg vill pröva sanningshalten i vad mystikern och munken Willigis Jäger påstår.
Hans tankar förmedlades av Peter Ruge på Emmaus Höjskole i Danmark igår, 16 aug 2019.

Finns det en kristen spiritualitet som kan förena österländsk meditation och uppfattning med kristen bön och människosyn?

Vi får väl se...

Jag bildsätter med foton från STEVNS KLINT, både den nya och den gamla kyrkan i HÖJERUP.

Här kommer citatet om det stora paradigmskiftet, enligt Willigis Jäger, från att vara mänskliga väsen som gör spirituella erfarenheter, till att istället vara spirituella varelser som gör mänskliga erfarenheter...

Ande eller Människa?

* Det gamla paradigmet löd:
- Vi är mänskliga varelser som gör spirituella erfarenheter.

* Det nya paradigmet lyder:
- Vi är spirituella varelser som gör en mänsklig erfarenhet.
Kristet uttryckt: Vi är gudomligt liv, som gör denna mänskliga erfarenhet.

* Vi är gudomligt liv, som har inkarnerat sig, som har blivit människa, som har tagit sin boning i denna form.
Det är budskapet om Guds inkarnation (mänskoblivande) i Jesus.
Som i Jesus har denna gudomliga princip blivit människa i envar av oss, och har blivit inkarnerad i varje enskild människa.

Detta påstår alltså Willigis Jäger.

Vem är det som är inkarnerad?

 

Mina kommentarer, som nu följer, bottnar i egen erfarenhet av zen-meditation och TM (Transendental Mediation) samt kristen befrielse utifrån korsets kraft.

Jag skriver alltså inte bara om teorier, utan om självupplevd bön av olika slag, där jag också har erfarit "olika andar…".
Allt kommer inte ifrån Gud. Och all bön har inte Gud som mål.

Vi lever i en tid av mångfald, där många betraktar religion som ett smörgåsbord. Man plockar lite här och lite där. Jag ska visa att det inte riktigt går att göra så. Motsatser dyker snart upp och ställer allt på sin spets.

Min grund är att det finns en Absolut Sanning, där Gud har uppenbarat sig och gjort sig känd. Det handlar inte om åsikter eller tyckanden. Inte heller att vara dum och kritisera andras uppfattning.
Jag har ju själv gjort en resa i trons värld...

Guds kärlek vill omsluta oss alla!

Gud är alltid hemma.

Jägers tanke tangerar även den uppfattning som finns inom nyandligheten. New Age vill gärna se människan såsom gudomlig.

Old Age - alltså den bibliska uppfattningen - är dess motsats.

Det gamla paradigmet; att vi är mänskliga varelser som gör gudomliga erfarenheter, håller jag fast vid.

Peter Ruge gör ett försök att se detta på ett annorlunda sätt, och jag hoppas att jag återger honom på ett korrekt sätt.
Han menar att när Gud blåste livsande in i människan, då blev vi gudomliga.

OCH HERREN GUD DANADE MÄNNISKAN AV STOFT FRÅN JORDEN OCH INBLÅSTE LIVSANDE I HENNES NÄSA, OCH SÅ BLEV MÄNNISKAN EN LEVANDE VARELSE.
1 Mosebok kap 2:7.

Nej, här står inget om att vi blir gudomliga. Det är att övertolka texten. Det står att vi blir levande.
Allt liv kommer ifrån Gud och från Guds källa strömmar nu livet in i oss.

Guds ljus strömmar in i oss.

Men vi är ju Guds avbild. Det är väl att vara gudomlig?

OCH GUD SADE:
- LÅT OSS GÖRA MÄNNISKOR TILL VÅR AVBILD, TILL ATT VARA OSS LIKA.
1 Mosebok kap 1:27.

Nej, att vara Gud lik är inte detsamma som att vara gudomlig. Avbilden - alltså vi - skall på Guds uppdrag vårda skapelsen och ta ansvar för den. Vi skall vara Guds medarbetare, men vi är fortfarande bara människor. Så läser jag utifrån vad Bibeln säger.

Vilket evangelium predikar du?

Galaterbrevet kap 1:6

Den viktigaste tros-satsen i kristendomen är att Gud har blivit människa.
Inkarnationen är det vi firar vid jul.

Gud, som är Ande och Sanning till sitt väsen, har manifesterat sig i den materiella världen och blivit kroppslig.
Varför?
Därför att Gud vill komma oss mänskligt nära, som ett svar på våra böner! Detta är "uppenbarad" erfarenhet, inte uträknad filosofi eller en framtänkt lära.

OCH ORDET BLEV MÄNNISKA OCH TOG SIN BONING IBLAND OSS.
Johannes evangelium kap 1:14.

Man skulle kunna säga att det är Gud som gör en mänsklig erfarenhet genom Jesus...
Det är mer än vad änglarna har gjort...

Ingenstans står det att vi är gudomliga varelser som tar sig ned på jorden... Den tanken är helt främmande för Bibeln, men mycket vanlig inom New Age.
Detta tangerar också det österländska tänkandet om reinkarnation, återfödelse, där själarnas liv går om och om igen. Det sa dock Peter Ruge ingenting om.

Höjerup nye kirke, Stevns Klint.

 

Gud har skapat människan till fysiskt liv. Innan vi blev till visste Gud hur vårt liv skulle bli. Jag läser i Psaltaren 139 och citerar vers 13 till 16:

TY DU HAR SKAPAT MINA NJURAR, DU SAMMANVÄVDE MIG I MIN MODERS LIV.
JAG TACKAR DIG ATT JAG ÄR SKAPAD SÅ ÖVERMÅTTAN UNDERBART!

DINA ÖGON SÅG MIG NÄR JAG ÄNNU KNAPPAST VAR FORMAD, ALLA MINA DAGAR BLEV UPPSKRIVNA I DIN BOK...
Psalt 139:13-16.

Människoskapelse. Gudsskapelse.

Vi människor lever vårt liv här med den fria viljan som styrmedel för våra beslut. Vårt samvete är vår kompass för vad som är rätt och fel.
Vi gör nämligen fel ibland... och frågan är hur vi hanterar alla misstag, svek, brister, mörker och annan bråte som till slut hopar sig till en hög med synd.

Kan vi bara hoppa över detta vi kallar "synd"?

Peter Ruge menar att ja, det kan vi.

Och så lät han oss göra en meditation, som han kallade för "kristen spiritualitet". Den gick ut på följande; att bli medveten om vår Uppmärksamhet, uppmärksamma det som ger Mening samt att erfara Andens frukter inom oss:

1. Lägg märke till din uppmärksamhet. Bli medveten om dig själv.

2. Följ din andning, samla ihop dig och fokusera.

3. Utvidga din uppmärksamhet så att den omfattar hela din kropp, ditt sinne, rummet och människorna omkring dig.

Jag hör mer än jag ser...

Hela tiden var ögonen slutna. Det tycker jag inte om.
Att så helt gå in i sig själv utan kontakt med den fysiska omvärlden skapar en splittring inom mig.
Kropp och själ hör ihop. Jag ber hellre med öppna ögon, i den värld som Gud har skapat.

Dessutom är det så vi gör när vi pilgrimsvandrar idag; vi låter det yttre landskapet bli en sinnebild av vårt inre landskap.

Inom parentes kan jag säga att för oss som är HSP - High Sensitive Personality - med hög sensitiv förmåga, så är detta nästan hotfullt.
Vi är redan vidöppna!
Vi har fått ett sinne som redan är vidöppet, vi ser och hör allt, vet ofta på förhand vad som skall sägas och ske.
Tvärtom behöver vi stänga, skydda oss mot intryck för att inte bli överfallna av allt som sker omkring oss.

Men för andra är det både viktigt och nödvändigt att börja öppna upp sina sinnen.

Detta finns redan djupt i den bibliska bönen - både i Gamla och Nya Testamentet - där vi uppmanas att gå in i vår kammare och be till Gud som ser i det fördolda.

Gud ser. Gud vet.

Peter Ruge fortsatte:

1. Lägg handflatorna över bröstet. Vänta tills det blir kontakt.

2. Fråga dig själv: Vad ger mig mening?

3. Lyssna på Andens svar.

Han menar att man då kan erfara en mening som är utanför oss själva. Den kommer från Andens källa.

Jag vet dock inte vilken ande han menade, eftersom han inte sa "Helig Ande" utan bara Ande.
Det finns många andar... och det finns många gudar... annars hade Gud inte gett oss det första budet:

DU SKALL INGA ANDRA GUDAR HA VID SIDAN AV MIG.
2 Mosebok 20.

Jag som har erfarenhet av både den hinduistiska andligheten, med två miljoner gudar, och den buddistiska traditionen som är utan gudar, är mycket känslig för vad man menar i detta sammanhang.

Dessutom talar vi denna vecka om Andlig Klarsyn. Det kan vi bara ha om vi har erfarenhet av olika typer av andlighet, precis som att man måste ha olika erfarenheter av bilar om man skall kunna bedöma om en bil är bra eller dålig... Eller hur!

Teknisk klarsyn. Andlig klarsyn.

Den mystika erfarenheten kan bli, efter ett långt liv i meditation, att man blir "Ett med Gud".

Willigis Jäger säger:

"GUD GÅR I MIG, STÅR I MIG, SOVER, SPISER, ELSKER OCH VÅGER..."

Gud går i mig, står i mig, sover, äter, älskar och vågar...

Men att bli ETT betyder inte att en sammanblandning sker!
Gud är fortfarande Gud och jag är fortfarande människa!

Eller om vi jämför med det vackra när två människor blir ett: Jag är fortfarande kvinna och min man är fortfarande man!

Det är likadant med Kristus. Med det stora tillägget att han har två fullkomliga "naturer":

Jesus Kristus är SANN GUD till hundra procent, OCH SANN MÄNNISKA till hundra procent.

Mittpunkt. Men inte sammanblandning.

 

Peter Ruge vill förnya den kristna kontemplationen via zen-meditation, och det är det många som har gjort.
Det är möjligt att en lånad metod med fokus på Kristus kan fungera.

Jag menar att österlandet inte har något att tillföra vår bön och tillbedjan.
Däremot tror jag det är en välgärning att bygga broar mot buddhistisk meditation, som saknar en personlig gud. Där finns tomheten och uppgåendet i Brahman - världsalltet - men inte uttalat någon Gud, såsom Skapare.
Inte heller någon Gud som vill ha en personlig kontakt med oss var och en!


Den buddhistiska livsuppfattningen är att allt är en illusion. Denna filosofiska tanke har fått många att gå vilse och tappa fotfästet. Där göms känslan av total meningslöshet, menar jag.

Den hebreiska livssynen, både i GT och NT, visar tvärt om att denna fysiska värld som Gud skapat, är högst påtaglig! Jorden är välsignad, kroppen är underbart skapad och det fysiska livet kommer ur Guds hand.

Detta liv är ingen illusion! Det är fullt av Guds närvaro och mening! Old Age håller fast vid detta!

I dopet får vi Guds Helige Ande!

Därför blir det problematiskt för mig när Peter Ruge påstår:

NÄR VI VANDRAR KAN SJÄLVA KÄLLAN DYKA UPP.
VI HAR BÅDE MÅL OCH VÄG INOM OSS.
DET KAN VI UPPTÄCKA UNDER VÅR LIVSVANDRING.

Hans utgångpunkt tycks vara att det yttre inte har något av värde att ge.
Allt finns inom oss.
Ja, då blir detta fysiska liv meningslöst... Endast "anden" är värt något - vilket den romerska/ grekiska religionen också menade och höjde "anden" till skyarna och nedvärderade kroppen (som antingen kunde späkas eller vältra sig i frosseri; det spelade ju ingen roll...).

Det som blir riktigt fel för mig när allt fokus sätts på det som är "inom mig", det är att då utgår man ifrån att allt är gott.
Då finns inget ont inom mig, inga negativa tankar, inga fula beräkningar, ingen misstro och illvilja...

Har det yttre inget värde?

Inför hela gruppen på 36 personer i salen på Emmaus Höjskole frågade jag honom:

- Vad gör du av det som är skuld, mörker och skam inom en människa?
Peter Ruge svarade:
- Detta sätt att meditera är ett "fri-rum". Vi kan relativisera synd och skam så att det inte längre har grepp om oss. Men det försvinner inte.

!! ??

Då reagerade fler av oss.

Det är helt omöjligt att "relativisera" våld, övergrepp och förtryck genom att blunda och gå in i sitt inre rum!! Det svåra kvarstår ju - - -

Gurlie och Sofie sa:
- Men i Jesus blir ju synden upplöst!

Och jag sa, i enskildhet till honom:
- Kristen tro handlar om det Jesus gör för oss på korset. Omvändelse, förlåtelse och försoning är ju den stora gåvan!!

Han svarade inte.

Peter Ruge föreläser på Emmaus Höjskole.

Nej, denna flirt med österlandet tillför ingenting. Tvärtom blir det förvirrande.
Och för den som inte har vågat närma sig Kristus, eller sitt eget mörker, så blir KORSET en dårskap:

TALET OM KORSET ÄR EN DÅRSKAP FÖR DEN SOM GÅR FÖRLORAD, MEN FÖR DEN SOM RÄDDAS ÄR DET EN GUDS KRAFT.
1 Korintherbrevet 1:18.

Usch, nu blev det jobbigt...

Men jag vänder detta ord till mig själv - inte för att peka ut "den andre". Jag har varit en av dem som föraktat korset och inte förstått vad det betyder. Då var jag på fel väg, och inom mig fanns det inget att hämta som kunde leda mig rätt...

Älskade kors!

Men ju mer jag lärt känna Jesus Kristus, desto mer gripen blir jag av storheten i det Gud gör och har gjort på korset. Där sker fullkomningen!

Och jag kan inte meditera mig dit... Hur mycket jag än blundar och andas och hoppas så kan jag bara komma till Gud med två tomma händer...
… och i den bekännelsen kan Gud fylla mig totalt med sin förlåtelse och kärlek!

Och den kommer utifrån. Inte inifrån. Människans synd ligger hindrande i vägen. Från den behöver vi renas och befrias.
Det är det som sker på korset. Tack Gode Gud för det!!

Har vi fängslat Kristus?

Men jag vill lyfta fram en god tanke som Peter Ruge hade:

Gud är 1 person i mig. Jag är inte ensam.

- Överväg om detta perspektiv; att Gud är Första Person, väcker igenkänning från dina vandrings-dagar.
- Berör detta perspektiv på Gud din förståelse av dig själv?

Javisst.

Vi vandrade ena dagen med orden:

DU I MIG OCH JAG I DIG.

JAG OCH DU. HÄR OCH NU.

Där detta "Du" är Gud.

Detta är en god bro att bygga till den österländska meditationen, menar jag, där många har fått kontakt med Gud för första gången, tack vare den bibliska gudssynen.

Låt oss bygga broar!

Avslutningsvis.

Jag har resonerat kring påståendet att vi människor skulle vara gudomliga varelser, som gör mänskliga erfarenheter, och försökt visa att det inte har någon grund alls i Bibeln.

Det handlar inte heller om åsikter och tyckanden.
För om vi räknar med att "Gud finns", då måste det ju vara oerhört viktigt att lyssna till vad Gud själv har uppenbarat, eller hur!

Old Age (Bibeln) har ett paradigm som fortfarande håller:
- Vi är mänskliga varelser som gör gudomliga erfarenheter.

Och det är Gud såsom 1 person som tar initiativet till att älska oss...

TY SÅ ÄLSKADE GUD HELA VÄRLDEN ATT HAN SÄNDE SIN ENFÖDDE SON,
FÖR ATT VAR OCH EN SOM TROR PÅ HONOM
INTE SKALL GÅ FÖRLORAD,
UTAN HA EVIGT LIV! Joh 3:16.

 

Gud har först älskat oss.

Låt oss dra varandra in i denna gudomliga Gudskärlek!

Var välsignad.

Djupt mänskliga hälsningar från eder bloggerska,

Helene F Sturefelt,

- frälst ifrån synd och elände, befriad och glad, i den Helige Andes kraft!

Höjrup nya kyrka, Stevns Klint.

Och när vi tar bort Gud, då blir där ett stort tomrum som vi fyller med den falska föreställningen att vi själva är Gud...