KOM HEM TILL KRISTUS

Kommer hem.

Musiken var mjuk och stilla, den liksom böljade sig fram. Vi kunde ana hettan från marken där vi gick hem efter en lång arbetsdag. Sjön låg spegelblank bakom oss och fiskenäten var rensade och upphängda.

Känslan och tanken tog kroppen långt iväg, bort från det kalla grårusket i januari.

Folkmusikgruppen "Pöbel" spelade "Fishing daydreams" i medeltida trestegstakt.
Vi stod på led och höll var sitt ljus i vänster hand, med den högra vilande på axeln framför.
Sakta vaggade vi fram genom mittgången.

En, två, tre, en två, tre, en två, tre och gung bakåt...

Där framme stod Jesus och väntade.

Väntar.

Tygapplikationens lappbitar smälte ihop och vi var där. Vid Genesarets sjö. Fast i Falkvikskyrkan i Sölvesborg. Vi var också en del av lärjunga-skaran.

När cirkeldansen är som bäst, förenar den tanke och känsla, fakta och fantasi. Tider och platser blir Ett. Och vi med dem.

Vi tände våra ljus och fortsatte dansa "Nada Te Turbe" - bönesången från Taizé.

Ingenting skall vara turbulent för dig. Känn ingen oro. Turbulera dig inte. Oroa dig inte.

Har du en bil med turbo? En bil med stressmotor, som kör alldeles för fort?
Det har inte jag. Bara en trasig lånecykel… där ena trampan ligger i cykelkorgen, i väntan på reparation.

KÄNN INGEN ORO
  KÄNN INGEN ÄNGSLAN
    DEN SOM HAR GUD KAN INGENTING FRUKTA.

Vilka underbara ord!

Tro är att sätta tillit till orden. Att lita på att det är så. Guds Ord Gäller!
Bakom orden finns en levande verklighet, en personlig Gud som själv uttalat hälsningen. Jag glömmer aldrig den dagen då jag upptäckte detta... !!

KÄNN INGEN ORO
   TRO PÅ GUD
     TRO OCK PÅ MIG...

… hälsar Jesus i Johannes kapitel 14.

Ljuset i sin hand.

Altarbilden var i vårt blickfång hela tiden. Cirkeldansen blev till Helig Dans i hans närvaro. Ja, detta var en stund av fötternas bön och hjärtats gudstjänst, i rörelse!

Nu ökade vi tempot och dansade några enkla steg - "Branle" - till musik från nordligaste Norrland med samisk jojk!
"Sancuari" är namnet på CD-skivan - "Fristad" - vilket det verkligen är när gamla danssteg möter nygammal sångtradition!

Jag känner inte till några samiska danser. Gör du? Jag har mycket kvar att lära.

Sameland i Jukkasjärvi.

Som människa är jag ständigt på väg, men inte planlöst! Man bygger bara vägar om det finns ett mål, annars inte.

Nu förflyttades vi med musikens hjälp till Katalonien. Vi skulle ta oss upp på berget Montserrat för att se den svarta madonnan - hon som i kristen tradition får representera Jesu moder Maria.
En av våra dansare har varit där! Och gjort precis just det som denna dans beskriver. Det var verkligen speciellt! Hennes erfarenhet gjorde dansen än mer levande.

Tillsammans med Maria dansade vi på månskäran som tar henne över himlavalvet varje natt.
Varken hon eller månen har eget ljus - de är både beroende av ljuset källa: Gud själv/ och rent fysiskt: solen förstås.

Så önskar jag att vi var och en skall få reflektera ljuset till varandra.

Reflektera.

Höger hand på grannens mage, vänster hand lyfter du över den andra grannes axel och fattar tag i nästa grannes hand (utan att några armar går i kryss...) Nu har vi gjort en "korgfläta" och håller så gott i varandra.

Andra mjuka toner kom nu från Hillsong-traditionen.
Från CD'n "Gudslängtan" (David Media) lät vi en innerlig bön flöda över oss genom högtalaren:

  SÅ STOR ÄR DU
    SÅ MÄKTIG ÄR DU

  MED UTSTRÄCKT HAND
    JAG LÄNGTAR HEM TILL DIG

  HÄR ÄR JAG
    SOM DEN JAG ÄR
      JAG VILL VA' HOS DIG
        DU SOM SKAPAT MIG...

Kom.

Där stod Jesus igen, med utsträckt hand. Väntande. Redo. På mig, att göra likadant.
Att välkomna mig hem, till sig.

Det är detta som klickar till i hjärtat. Det är detta som är att Tro!

JAG FÅR KOMMA HEM TILL GUD.

Bilden och berättelserna hjälper mig förstå. På nytt och på nytt och på nytt... tar jag tag i den där handen, så trött på allt mitt eget.

I Kristus ser jag Gud.

I honom är jag hemma.

Genesarets sjö.

Dansen var slut i lokalen och ljusen blåstes ut, men inom mig lyser det intensivt!
Det är Gud som bjuder upp i Helig dans, och jag tackar mer än villigt JA TACK!

Kristus för.
Och jag följer.

Oavsett om det är dubbelsteg med snubbelsteg, eller zigzag bakåt och kryss framför den ena foten efter den andra...

Som den Människofiskare han är, har han befriat mig ur de rovgirigas garn och istället flyttat mig till lugna vatten.
Lugnt vandrar han hemåt över kullarna vid Genesarets sjö.
Detta är också min uppgift i Guds rike.

HERREN ÄR MIN HERDE
  MIG SKALL INGET FATTAS
    HAN LÅTER MIG VILA PÅ GRÖNA ÄNGAR
    HAN FÖR MIG TILL VATTEN DÄR JAG FINNER RO.
    Psaltaren 23.

Himmelrike!

     
Hemkomna danshälsningar från eder dansledare i Kristus,

Helene F Sturefelt.