EN FÖRAKTAD KVINNAS TRO

Oaktad. Oansenlig.

 

Tung, blöt snö har fallit över Blekinge idag. Var du en av dem som trotsade snömodden och tog dig till kyrkan?

Annars kan du få inspiration här! Förhoppningsvis.

 

Temat denna söndag är "Jesus skapar tro". Texten är en fortsättning på förra söndagens berättelse om kvinnan vid Sykars brunn.

Läs gärna Johannes evangelium kapitel 4.

-  KOM SÅ FÅR NI SE EN MAN SOM HAR SAGT MIG ALLT SOM JAG HAR GJORT! KAN HAN VARA MESSIAS? Joh 4:29.


Det här är mina reflektioner över EN FÖRAKTAD KVINNAS TRO.

Vem bryr sig?

Hon var föraktad, illa ansedd. Hon visste inte om det berodde på den religion hon tillhörde, eller om det gällde relationer med män. Hon valde ensamheten för att slippa de andras kommentarer. Det var enklast så.

Därför gick hon till brunnen under den värsta middagshettan för att hämta vatten, då skulle hon garanterat inte möta någon där.

Men den här dagen var det annorlunda.

 

Det satt en man vid brunnen, och han började tala med henne. Det hände aldrig! Det var förbjudet. Dessutom var hon från Samarien och han var jude. Hon hade inget förtroende för någon och ville absolut inte bli sedd eller tilltalad.

Men den här mannen talade till henne i lugn ton, med respekt, och bad om hennes hjälp. Han var törstig.

Tänk om han också var föraktad och utstött? Något speciellt var det med honom, det kände hon tydligt.

 

En brunn i Hällevik.

 

Ni känner säkert igen händelsen vid Sykars brunn. Jag har varit i Israel, just på den platsen vid Jakobs brunn. Jag glömmer aldrig känslan då jag lade min hand på brunnens stenar och tänkte:

- Här har Jesus varit...

Det var så stort att jag knappt kunde ta in det.

Nu ligger brunnen cirka två meter under marknivån, så man får gå en trappa ned. Och ödmjuka sig, för att förstå…

 

Vad krävs för att man skall få förtroende för en person? Hur ska man våga lita på dem man möter?

Hur ska Tro skapas?

Jesus, som en den stora pedagog han är, visade henne inte bara respekt och hade en lugn röst, han kände dessutom till hennes livsöde!

- Fem män har du haft, sa han, och den du nu har är inte din egen…

 

Detta kunde anspela både på religion och relation – det var nämligen så att samarierna hade tillbett fem olika avgudar på berget Gerissim och det gjorde att de avstannat i sin religiösa utveckling.

Det gör vi alltid, när vi tillber fel gudar, som inget är.

Just nu, i dagens Sverige, har de österländska religionerna börjat ta över allt mer med sitt sätt att tänka och ”inte värdera”, vilket gör att man får allt svårare att bedöma vad som är rätt och fel. Det är att tillbe avgudar 2019.

Detta är min personliga erfarenhet. Jag har övat zen-meditation, där tomheten aldrig fylldes med något, mer än med mer tomhet... Det kan vi tala mer om vid annat tillfälle.

Värdera inte. Det är inte kallt... JO!!

Tillbaka till Sykars brunn.

När den föraktade kvinnan inser att hon blivit avslöjad av sanningen, blev hon kanske först arg, men Jesus sa inte detta för att reta henne eller stöta bort henne ytterligare. Tvärtom!

Jesus gav henne sanningen för att visa henne en väg ut ur livslögnen.

Detta var så genomgripande att hon lät sin vattenkruka stå kvar på brunns-kanten, och gick bort till staden och sa till folket:

- Kom så får ni se en man som har sagt mig allt som jag har gjort!!

Kan han vara Messias?!

 

Kära nån, vad är det som händer? Det som tidigare var en skamlighet var nu plötsligt fullt möjligt att prata om! Hur kan en sådan förändring ske?

Det låter som en tidig variant av #meToo…

Det är bara Sanningen som kan göra en människa fri, hur jobbig den än är! Livslögnen och hemligheterna var inte längre ett alternativ.

 

Tänk dig själv, nu är det Du och jag som är den samariska kvinnan… Du låter din kruka stå, du släpper alla dina självförebråelser, självförakt, falska skuldkänslor och din känsla av att ständigt vara ett offer… och trycker ned dem i krukan, och så springer du bort till Stortorget och ställer dig under statyn av Karl IX och ropar:

- Jag har mött Jesus! Han har avslöjat allt! Med kärlek har han låtit sanningen göra mig fri! Kan han vara Messias?

Vad skulle hända sedan? Du får själv fortsätta tanken. - - -

Kom och lyssna!

Denna föraktade kvinna går in i staden och möter dem som har visat henne förakt. Hon är helt förändrad. Sanningen, sagd med kärlek, har upprättat henne.
Hon blir den första missionären i Samarien.

Det är här, i "fiendeland", som skörden vitnar till skörd och som Jesus uppmanar till beredskap inför!

Tänk om Jesus hade hindrat henne? Tänk om Jesus hade sagt så här:
- App app app! Nu tar vi det lugnt! Du måste först bli moraliskt oförvitlig, studera i flera år och helst vara en man innan du tar mitt namn i din smutsiga mun och sprider det vidare... och...

Nej, nej och åter nej - så sade han naturligtvis inte. Just därför att hon var den hon var, lyste Jesus ännu starkare genom hennes liv!

ÄNGLARNA GLÄDER SIG MER ÖVER EN ENDA SYNDARE SOM OMVÄNDER SIG, ÄN ÖVER 99 RÄTTFÄRDIGA...

Och tänk på kyrkans alla präster; de är frånskilda, omgifta, särbo, kärbo och sambo...
Det är ju ingen ordning längre!
Ja, livets svårigheter drabbar oss alla, hur mycket vi än försöker undvika fallgroparna.

Men lyssna nu noga - den föraktade kvinnan förkunnade inte sig själv.
Hon pekade på Jesus!
Kyrkans tilltufsade medarbetare förkunna inte heller sig själva. Det enda vi gör är att med darrande hjärta peka på Jesus och säga:
- Kom och se. Han har gjort allt för mig.

Och om vi inte ser Jesus genom sprickorna på varandra, då blir vi moralister.

Jag ser inte dig.

Medan detta under av upprättelse sker, kommer lärjungarna tillbaka med mat för att visa omsorg om sin Mästare. Men Jesus är inte hungrig. Att göra Guds vilja är hans sanna mat.

De fattar ingenting…

- Har någon annan kommit med mat till honom? Har han ett annat gäng som smyger omkring honom och stöttar honom?

 

Problemet med Samarien var att det egentligen tillhörde Israel, men beboddes av ett annat folk när judarna blev tillfångatagna till Assyrien.

(2 Konungaboken kap 17). Det var ständiga religionskonflikter, men även det löste Jesus smidigt då han sa:

- Det kommer en tid, ja den är redan här, då sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty så vill Fadern att vi skall tillbe honom.

GUD ÄR ANDE, OCH DE SOM TILLBER HONOM MÅSTE TILLBE I ANDE OCH SANNING. Joh 4:24.

Gospel, i ande och sanning.

 

Det handlar alltså inte om platser, tempel eller kyrkor. Böneplatsen hos oss alla är här, i hjärtat. Och Jesus tillhör inte bara ett folk, han tillhör oss alla! Alla folk. Även fiendefolken...

Samarien blev den första missionsregionen. Där fick de oväntat börja skörda tro hos ett folk, som annars var deras fiender.

 

Det är så Jesus gör. Han går tvärs igenom våra föreställningar och möter människor där vi är. Frälsningen tillhör inte bara judarna; de var startpunkten, men sedan går det glada evangeliet vidare.

Älskade Jesus.

 

Många av dagens konvertiter här i Sverige – inte minst muslimer från Afghanistan – har själva upplevt detta. De har lämnat Mekka som böneriktning och har äntligen funnit Levande Gud, bortom regler och föreskrifter.
När de har börjat be i ”ande och sanning” så har Jesus kommit till dem, först i drömmar, sedan i ordet i Nya Testamentet. Jag har fått lyssna till flera starka berättelser!

Jesus stannar kvar där han finner tro.

Tidningen Världen Idag hade en artikel (16 jan 2019) om en iransk kvinna, Venos, som fann levande Gud när hon kom till Sverige.

Jesus gav mig frid.

Hur kan vi känna igen Jesus när vi ber?

Jo, på tilltalet. Jesus fördömer ingen. Den sanning han kommer med är full av kärlek. Syftet är att befria oss, lösgöra från allt som binder – din historia, dina tankar och känslor som inte är fruktbara längre.

Vågar vi släppa taget?

Jesus skapade tro hos en föraktad kvinna. Han skapade tro hos ett helt folk. Jesus fortsätter skapa tro hos många flyktingar som kommer till oss.

Hela svenska folket behöver vända om och kollektivt be om förlåtelse för sitt förakt och sin likgiltighet! Det är min bön att också vi en dag skall säga:

- Vi har själva hört honom och vet att han verkligen är världens Frälsare!

GUDS FRID!

Helene F Sturefelt,

- predikant och snöfotograf i både flytande och fruset vatten.

Upprättad.