Förlorat paradis.
På dagen drömmer hon om det förlorade paradiset. På natten drömmer hon mardrömmar - om verkligheten.
På Facebook läser jag om längtande kvinnor som söker sig till den andlighet som utlovar att snabbt ta sig förbi det onda... genom att meditera och glömma detta liv för en stund.
Den ena drömmen är sann. Den andra falsk.
Låt mig få berätta om min egen erfarenhet som "drömmare" under nattens djupa sömn.
Det är då våra försvar sover... medan vårt undermedvetna äntligen kan ta plats och ge rum för sanningen.
Klar sikt. Ingen fara. Kör.
Sanning är den känsla man upplevt under dagen. Känslan kan inte ljuga, men det kan däremot vi och våra ord.
Förnuftet är färgat av vad som passar sig, och inte. Förnuftet är inte pålitligt när det gäller de känslor som triggas igång.
Det som händer oss under dagen skall läggas till rätta, bearbetas, analyseras och bedömas som "bra - detta håller jag fast vid", eller "dåligt - det måste jag släppa eller reda ut".
Men med en livshållning som inte har redskap att varken se eller möta det onda, då är det lätt att fly till "livscoacher" som använder ljusenergier och "positivt tänkande" som plåster på ett blödande själssår. Man undviker det svåra.
Jag vet... Jag har varit i lögnen, och tagit mig ur den, bland annat genom att lära känna mina nattliga drömmar.
Farlig övergång. Tänk negativt - och passa dig!
Och genom den kristna tron.
JAG TROR PÅ EN GUD SOM ÄR HELIG OCH VARM
SOM GER KAMPGLÖD OCH IDENTITET
EN HELANDE GUD SOM GÖR TRASIGT TILL HELT
OCH STÄRKER TILL MEDVETENHET
GUD STÄRKER TILL MEDVETENHET... Sv Ps 766.
Någon far med osanning.
Drömforskare visar hur en "dröm" består av ett antal olika ingredienser:
- Obearbetad dagsrest som inte blev klar,
- känslor som inte blev erkända,
- en slags scen som inramar händelsen,
- gamla erfarenheter och minnen,
- samt en aktuell händelse som utlöser själva drömmen.
Och så bakas detta ihop till ett nattligt äventyr...
Drömmens syfte när man sover är att det undermedvetna vill "väcka" oss så att vi blir medvetna i vaket tillstånd om vad som faktiskt händer, i verkligheten.
Och åtgärda det!
Drömmen klär ut problemet - och våra resurser - i de mest fantasifulla teaterföreställningar där på kudden, eller hur?
Ju större förnekelse, desto mer roterar vi i lakanen...
Dagsrest, känslor, ram.
Här kommer ett exempel.
Jag drömde att jag gick på järnvägsrälsen, ute i skogen.
Långt där framme ser jag ett godståg närma sig. Det går fort. Lokets strålkastare lyser mot mig.
Jag måste skynda mig att reagera.
Kvickt kliver jag av rälsen, ned på banvallen och ställer mig vid sidan.
Godståget swischar förbi...
… och jag ser hur godståget är tomt. Det består bara av skrangliga vagnar, byggda av krokiga balkar och tunna pinnar... Jag vaknar.
Är det du?
Vad handlar denna dröm om?
När jag väl vaknat, suckade jag. Inte en tågdröm till!
I mitt personliga galleri av "scener" så utgör tågen det mest centrala. Varje symbol är individuell och under årens lopp har jag förstått att det i mitt fall handlar om själva Livet.
Alltså; ramberättelsen är "tåget". Det positiva är att jag går på rälsen = jag är liksom på "banan i livet" och är min egen drivkraft.
Dagsresten var det som hände dagen innan; jag såg ett gäng afghanska killar springa för livet genom stan, från en gänguppgörelse. Senare mötte jag dem vid järnvägsstationen och frågade dem vad som hänt. Jag skrev om detta mer ingående för två veckor sedan.
Det är detta som är den aktuella händelsen som utlöste drömmen.
Den obearbetade känslan var "hot".
Hot.
Drömmen visar mig att jag är uppmärksam på hotet. Jag går inte emot faran, det är den som kommer emot mig - killarna som kom springande.
Lösningen på faran är att kliva av banan, rälsen, och låta hotet passera. Drömmen bekräftar det jag även gjorde i verkligheten, kvällen innan.
Men det intressanta är det budskap som drömmen sedan ger:
- Godsvagnarna var tomma... de skramlade... och var byggda av tunna pinnar...
Det kaxiga gängets skrämseltaktik fungerade inte. Jag avslöjade dem då jag konfronterade dem vad som hade hänt samma kväll. De var endast små rädda pojkar... som försökte vara större än de var (nåja, de var över 18 år i ålder!).
Tomma tunnor skramlar mest.
Kliv av! Nu!!
Detta är ett exempel på hur det undermedvetna i nattens drömmar kan bekräfta det som hänt under dagen. Drömmen klädde ut problemet, men lät mig också förstå min resurs till förändring - i detta fallet att jag gjorde rätt; håll din kurs men provocera inte. Då blir du överkörd...
Nattens dröm bekräftade dagens situation.
Ett exempel till.
Jag går in i ett välkänt hus. Dofterna är positiva och väcker goda minnen från barndomen.
Jag tar i dörrhandtaget, men finner att rummet är tomt.
Ingen är där. Möblerna är borta och den jag skulle träffa är död. En stark känsla av vilsenhet och utsatthet får mig att må dåligt.
Jag vaknar.
Ramberättelsen är huset från barndomen. Till och med dofterna går att förnimma i drömmen.
Men drömmens ärende handlar om att vara vilsen.
Det som väckte detta obearbetade minne från verkliga livet var en dagsfärsk händelse som negligerades.
Man ska vara stark och målmedveten. Men det är vi inte alltid...
Känslan av att inte veta vart man är på väg, att vara övergiven, ensam och utsatt, skapade i det undermedvetna en stark känsla av vilsenhet.
Denna känsla vill inte förnuftet erkänna. Uppfostran och det invanda beteendet accepterade inte denna svaghet.
Den här drömmer kommer att återkomma, om och om igen, tills jaget accepterar känslan.
Drömmen visar på tomheten. Personen jag längtade efter är inte där. Jag måste klara mig själv.
Och det har jag inte beredskap till, säger drömmen.
Vad ska du fylla tomrummet med?
Drömmen ber drömmaren att möta sin vilsenhet. Ta den på allvar. Umgås med den. Lyssna till vart vilsenheten vill leda dig. Var har du dina resurser?
Vilsen. Vilket spår? Vilken väg?
Att berätta om sina drömmar är till stor hjälp att lära känna sig själv.
Nu var detta en snäll dröm. Det är mycket värre med de pinsamma drömmarna; om offentliga toaletter, neddragna byxor, svarta galopperande hästar eller att gå till kyrkan i pyjamas...
Allt vi förtränger finns kvar. Vårt väluppfostrade jag kan bortförklara de hemskaste saker, men vårt undermedvetna vet... och låter det pysa ut på natten.
När vi inte har redskap att se eller hantera det onda, då kan vi hamna i en så svår sits att vi inte vågar somna... för vi vet att på natten kommer mardrömmarna!! Om konflikter, våld, krig...
Och det måste verkligen bearbetas - professionellt.
Ångest. Smäller i bergväggen.
Ångesten är också vår vän. Den alarmerar när livet är riktigt fel. Och skriker:
- Förändring!!
Eller som det står i psalmen jag citerade:
- Jag tror på en Gud som är helig och varm och som ger kampglöd och identitet...
Vilka sanna ord! Detta är min Gud! Detta är den bibliske Guden som manar oss att kämpa mot det onda - inte meditera bort det. Men gärna i bönen hämta kraft hos Jesus som på korset besegrade all djävulskap.
Vår Gud ger oss vår djupaste identitet som människa. I det ingår att våga känna sina känslor och tänka sina tankar, och lyssna till Guds röst i hjärtat.
- Gud stärker oss till medvetenhet...
… i nattens drömmar, för att vi i vaket tillstånd skall verka för fred och rättvisa. Och sanning.
Va?! Päls? Eller räls.
Profeten Jesaja ger oss ett varningens ord i detta sammanhang.
VE DEM SOM KALLAR DET ONDA ONT
OCH DET GODA GOTT,
DE SOM GÖR MÖRKER TILL LJUS
OCH LJUS TILL MÖRKER,
DE SOM GÖR BITTERT TILL SÖTT
OCH SÖTT TILL BITTERT!
VE DEM SOM ÄR VISA I SINA EGNA ÖGON
OCH HÅLLER SIG SJÄLVA FÖR KLOKA!
Jesaja kap 5:20-21.
Jag upplever att det är få som vågar beskriva vår verklighet i Sverige idag så att jag känner igen mig.
Många dagdrömmer... om ett paradis på jorden. Det finns tyvärr inte.
Vi brottas med hur vi skall kunna "hjälpa alla" och hur "globalismen skall driva bort nationalismen".
Här lurar stora faror.
Nästa inlägg skall ge ett bibelstudium kring det.
Stopp. Stanna. Kör inte längre.
Nu - god natt! Sov gott! Och ta nattens drömmar på allvar. Hitta någon att dela med.
Sanningen bort i djupet, i det undermedvetna. Lyssna på det.
Till sist.
Jag undrar stilla vad alla partiledare drömmer om på nätterna. Hur talar det undermedvetna till dem? Vad har det förträngt? Vilka sanningar vill de inte se? Vem har gjort mörkret ljust, och tvärt om?
Vem blir jagad av vargar? Vem har glömt klä på sig? Sitter någon på en offentlig toalett? Är det någon som kör godståget och vem är på spåret...?
Böner, böner om samförstånd, enighet och Guds närvaro, både i riksdag och kommande regering.
Drömska hälsningar från Helene Sture Nattfelt,
- symbolpedagog och dröm-be-arbetare,
- som i vaket tillstånd inte går på rälsen utan sitter ombord på tåget... om det kommer,
- och som skriver i väntan på höstens första storm.
Boktips: "Använd dina drömmar" av Montague Ullman och Nan Zimmerman, Natur och Kulturs Förlag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar