Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

lördag 22 september 2018

NATIONALISM eller GLOBALISM


Hur stjärnor får plats?


Hur stor kan en familj bli? Hur stort kan ett land bli utan att det spricker?
Hur stort kan ett samarbete bli utan någon tar kontrollen och börjar diktera villkoren?

Just nu vill Storbritanniens premiärminister Theresa May ställa hårda krav vid landets utträde ur EU.

- Jag har alltid sagt att det är bättre att inte nå en överenskommelse än en dåligt överenskommelse, säger Theresa May i ett TV-sänt tal här om dagen. Vi kan inte acceptera något som hotar vårt lands okränkbarhet.

Med detta som utgångspunkt vill jag fortsätta tankegångarna från förra inlägget - om nödvändigheten att ta sitt ansvar i det lilla, men omöjligheten i att hjälpa alla.

Storbritannien.


Jag har alltid hävdat vikten av den egna identiteten. Utifrån det ska man sedan söka samarbete, både i den lilla relationen och i den stora - i samhälle och kyrka.

Det två orden som är rubrik - "nationalism" och "globalism" - är kontroversiella.
Det ena luktar unket, det andra luktar bättre.
Men är det så säkert?

Den storskaliga och gränsöverskridande handeln har vi fått höra är så positiv. För vem?
Alla "globalister" vill kontrollera världen, på ett eller annat sätt.

Här i Europa har vi EU-globalisterna. På andra sidan Atlanten har vi de nordamerikanska globalisterna. Putin vill också vara med om makten, då kan vi kalla hans del av världen för Russ-globalisterna.
Och i Mellanöstern finns den islamistiska globalismen.

Som sagt, om det bara handlade om handel, arbete och utbildning så hade jag inget att skriva om.
Men globalism är en maktfråga, där varje litet land riskerar att förlora sitt eget självstyre.
Engelsmännen är de första som protesterar och nu vill dra sig ur detta jätteprojekt.

EU skulle ju vara fredsbevarade, men överbyråkrati och Brysseldominans har fått dem att rösta emot EU, det som skakade om oss alla i begreppet "Brexit".

Fred utan byråkrati.


Engelsmännens önskan om att få vara suveräna i sitt självbestämmande möts av förståelse av många. Man vet väl hur konservativa och egensinniga engelsmän är... Men ingen anklagar dem för unken nationalism. Varför?
De får vår tysta acceptans.

Kan det finnas en sund nationalism?

Oj, nej, nu skriker många! Varningsklockor ringer och vi tänker på stöveltramp och nazism.
Men Hitlers avskyvärda ideologi är ingen nationalism - det är den första globalismen!

Adolfs "tredje rike" ville beröva alla europeiska nationer deras självständighet! Han ville centralisera all makt till Berlin! Har vi glömt det??
Nazism är inte nationalism, det är globalism i betydelsen maktdominans.

Samarbete.


Då går min tanke vidare.
EU-globalister som vill beröva europeiska nationer på deras självständighet och centralisera all makt till Bryssel har obehagligt mycket gemensamt med 1930-talet... med undantag av inställningen till judar. Eller?

Det här är svårt. Förtäckt. Otydligt.

Storbritannien vill inte vara med längre. De ser sin identitet hotad. Varför skall man släppa ifrån sig sin suveräna självbestämmanderätt?
Då är det fel på själva samarbetet.

Inom psykologin är "upplösning av identiteten" ett hotfullt tillstånd. Tänk om det är det även i de stora perspektiven?

Jag börjar bli suddig.


Vad säger Bibeln om detta?

Vågar jag över huvud taget skriva mer?

Jodå, det gör jag. Utan maktanspråk. Men med ett delande av några bibelord där du själv får fundera på vad det kan betyda. Vi börjar enkelt.

DU SKALL ÄLSKA HERREN DIN GUD, OCH DIN NÄSTA SÅSOM DIG SJÄLV.

Det tredubbla kärleksbudet säger inte att vi skall älska vår nästa istället för oss själva, utan på samma sätt som oss själva, eller hur!?

Då måste det ju gälla även andra folk och nationer, tänker jag.

Älska norrmän, danskar och finländare lika mycket som dig själv. Älska fransmän, tyskar, bulgarer, turkar och afrikaner lika mycket som svenskar! Inte istället för. Utan på samma sätt.

Oavsett hudfärg och etnicitet så får vi uppskatta varandra för varandras identitet. Inte plåna ut.
Om vi inte kan älska oss själva, vårt land och vara stolta över att vara svenskar, då kan vi inte heller älska människor som kommer hit från andra nationer.

Äkta kärlek till andra förutsätter respekt för det egna, för att kunna visa det mot andra.
Såsom inom psykologin, så ock på jorden, bland olika nationer.

Så ock på jorden.


Nu vill jag ha ett mer handfast bibelord om detta med "folk" för att kunna gå vidare.
Vi kan läsa i Apostlagärningarna när Paulus är i Aten, på den stora areopagen, och talar inför folket med alla deras gudabilder:


- ATHENARE, JAG SER AV ALLT ATT NI ÄR MYCKET NOGA MED RELIGIÖSA TING. NÄR JAG HAR GÅTT OMKRING OCH SETT PÅ ERA GUDABILDER HAR JAG NÄMLIGEN OCKSÅ  UPPTÄCKT ETT ALTARE MED INSKRIPTIONEN:

- ÅT EN OKÄND GUD.

DET SOM NI ALLTSÅ DYRKAR UTAN ATT KÄNNA TILL, DET ÄR VAD JAG FÖRKUNNAR FÖR ER.

GUD, SOM HAR SKAPAT VÄRLDEN OCH ALLT DEN RYMMER, HAN SOM ÄR HERRE ÖVER HIMMEL OCH JORD, BOR INTE I TEMPEL BYGGDA AV MÄNSKOHAND.

Paulus visar den största respekt för dem han möter. Han ser möjligheter och öppningar. Han kommunicerar med dem, och fortsätter:

Hellas. Åt vilken gud?


AV EN ENDA MÄNNISKA HAR HAN SKAPAT ALLA FOLK.
HAN HAR LÅTIT DEM BO ÖVER HELA JORDENS YTA, OCH GUD HAR FASTSTÄLLT BESTÄMDA TIDER FÖR DEM OCH DE GRÄNSER INOM VILKA DE SKALL BO.

DET HAR HAN GJORT FÖR ATT DE SKULLE SÖKA GUD OCH KANSKE TREVA SIG FRAM TILL HONOM - HAN ÄR JU INTE LÅNGT BORTA FRÅN NÅGON ENDA AV OSS!

TY I HONOM ÄR DET SOM VI LEVER, RÖR OSS OCH ÄR TILL, SÅSOM OCKSÅ NÅGRA AV ERA EGNA SKALDER HAR SAGT.
Apg kap 17;22-28.

Av en enda människa har Gud skapat alla folk.
Språkforskare undrar ju om människan inte en gång kan ha haft ett och samma språk... Vi förlorar oss in i den historiska dimman, men tanken lockar.

Delfi. Grekiska som världsspråk.


Vi som är bibelläsare känner ju till vad som sedan hände, med Babels torn som skulle nå upp till himmelen och manifestera människans makt gent emot Gud...
Då förbistrade Gud människans språk så att de inte längre förstod varann, och därmed inte kunde samarbeta i strävan att bli såsom Gud. Det blev ett babbel istället.

Olika folk är inget hot. Det är snarare en god ordning för att skapa mindre enheter som man kan överblicka.
- Dela upp er i grupper och kom sedan tillbaka till helklassen, sa läraren på mellanstadiet.

Mindre enheter. Som samarbetar.
Länder med olika språk och kulturer. Som samarbetar.
Stora nationer med tydliga gränser. Som samarbetar.

Här kan jag dra slutsatsen av bibelläsningen att Gud har skapat både alla individer OCH alla språk OCH alla folk OCH nationer.
Jag läser också att Gud har fastställt bestämda tider för nationerna såsom den historiens Gud han är.

GUD LÅTER TIDER OCH STUNDER SKIFTA, HAN AVSÄTTER KUNGAR OCH TILLSÄTTER KUNGAR.
Daniels bok, kap 2:21.

Karl XI.


En del kallar sig för "världsmedborgare" och är glada för det. Men så känner inte jag det. Det är som att radera ut både sitt förnamn och efternamn. Vem är du?!

Människan är en social varelse som är beroende av relationer.
Det börjar med familjen, sedan med den större gruppen där man talar samma språk och delar samma värderingar.
Det är här vi har vår första lojalitet och lär oss sunda värderingar, såsom medmänsklighet och omsorg om varandra.

I Storbritannien får de tycka om sitt språk och trivas med sin kultur. De får värna sina gränser och de vill också bestämma om sitt hemland, sin nation. De vill själva sätta villkoren för hur de ska samarbeta med omvärlden.

Theresa May säger nej till globalismen, men ja till den nationalism som vill skapa ett välmående samhälle för dem som bor där.
Så gör även norrmännen i Norge. Det har vi inga problem med. Tvärtom. Deras stolthet smittar av.
"Ja, vi elsker dette landet...!"

Men här hos oss möter jag det som kallas för "oiko-fobi" - förakt för det egna - och det gör mig djupt beklämd.
Varför skall jag förneka mitt eget land?
Varför skall jag inte älska mitt fosterland, som är så generöst, vackert och medmänskligt??
Varför skall jag inte tacka Gud för Sverige?!

Det är klart att jag ska!

Tack.


Och med en tydlig identitet och tydligt namn så vet jag vem jag är. Om den jag möter också har det, då vet jag vem jag möter och vem jag samarbetar med! Det skapar trygghet.

Men en global värld där all makt skall centraliseras, det är en omöjlighet. Såvida man inte tar till en ekonomisk diktatur... och då börjar det verkligen lukta unket i min näsa!
Att bryta sönder de enheter som fungerar, det tillhör den onda makten. Det finns visst ett namn på honom... med "odjurets märke" som kännetecken.
Och om vi låter den digitala verkligheten ta över ännu mer, då kommer det att gå fort. Men det får vi resonera om en annan gång.

En sak i taget.

Var glad för det du har.

Fy skäms.


Du gamla, du fria, du gränslösa land, du tysta, ni glädjelösa svenskar.
Jag hälsar dig fegaste land uppå jord, din sol, din himmel, dina händer slöa.
Du tronar på minnen från fornstora da'r, men det ska vi glömma meddetsamma.
Jag vet att du finns som nation på olympiad.
Men annars är det bättre du försvinner! Men annars är det bättre du försviiiiinnnner…

Förlåt. Sturella kom in och störde.

Fruktansvärt neutrala folk-hälsningar,

Helene Osynlig Blekfelt,

- som inspirerades av två skribenter vid namn Jon Andersen och Lars Enarsson.
- För övrigt är det jag skriver helt och hållet mina egna åsikter, politiskt oberoende och utan uppdrag av någon kyrka.

Var stolt.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar