KELTISK BÖN med KOLTRASTEN

Ser du fågelholken på stammen?

Det sägs att människan är skapelsens krona, ändå kan djuren ibland kännas närmare Gud än vad vi är.
Min kristna tro liknar mycket den attityd som kelterna hade.
De förstod sig på att läsa naturen som en Guds Heliga Bok. De såg sin plats i skapelsen - precis som alla naturfolk gör.

Naturfolk... vad är det för ett ord? Är det motsatsen till oss kultiverade och civiliserade? Vi som skövlar, utnyttjar och förstör naturen...

I så fall är jag inte bara keltiskt kristen, i så fall är jag både ociviliserad och okultiverad!

Spår av civilisation.. ha!

Här kommer en bön ur den keltiska traditionen, samlade av Harald Olsen på Cordias förlag:

EREMITEN OCH KOLTRASTEN

JAG BEHÖVER SE PÅ SOLEN
FÖR ATT VETA NÄR JAG SKALL BE TILL GUD.

MEN KOLTRASTEN, SOM HAR SITT BO UNDER TAKET PÅ MIN HYDDA
BEHÖVER INTE GÖRA SÅDANA BERÄKNINGAR.
HAN SJUNGER GUDS LOV DAGEN LÅNG!

Trädögat såg koltrasten, som just flög.

JAG BEHÖVER BÖCKER ATT LÄSA
FÖR ATT LÄRA MIG DE DOLDA SANNINGARNA OM GUD.

MEN KOLTRASTEN, SOM DELAR MINA ENKLA MÅLTIDER
BEHÖVER INGA SKRIVNA TEXTER.
HAN LÄSER GUDS KÄRLEK I VARJE BLAD OCH BLOMMA.

Gudomliga Livsnerver.

JAG BEHÖVER BE OM FÖRLÅTELSE
FÖR ATT BLI REN OCH VÄRDIG INFÖR GUD.

MEN KOLTRASTEN, SOM DRICKER TILLSAMMANS MED MIG I BÄCKEN
FÄLLER INGA TÅRAR AT BOT OCH ÅNGER:
HAN ÄR SOM GUD SKAPADE HONON - UTAN FLÄCK OCH SYND.

Vad är kultiverat, egentligen?

Helene Sturefelt

- lövad och lite livad igen.