LAUDES Pilgrimscentrum

Pilgrimscentrum, Vadstena

- Jag skulle inte sökt Dig, Gud, om Du inte redan funnit mig...

Det är morgonbön på Pilgrimscentrum i Vadstena, LAUDES, sångerna.
Många gånger kan det sjunga i hjärtat av förtvivlan, men ännu mer av glädje.

Här sitter jag, och är funnen...
Tänker på Povel Ramel som ville bli "munnen" - ihågkommen...
Minnas och finnas... Munnen och funnen.

Gud nöjer sig inte med att minnas. Gud finns, och söker.
Vi vinns - och kan andas ut.

Jag vill dela några tankar med dig, kära bloggläsare.

Klosterkyrkans processions-kors.

- Dagens första tanke går till Dig, Jesus. Du kom från himlen för att vandra jordiska vägar.
Därför är vår värld inte längre en plats där synd och död har sista ordet.
Du har gjort livet på jorden heligt, genom att själv leva det.
Du har lämnat outplånliga spår efter Dig.
Hjälp oss att klart se de spåren, och följa dem.

Efter laudes var det ett enkelt samtal kring texten från Filipperbrevet.
Paulus är så tuff!
Vad är det han har funnit eftersom han kan säga så här:

- Ja, jag räknar allt som en förlust jämfört med det som är långt mera värt, kunskapen om min herre Jesus Kristus....
Jag kastar det andra på sophögen för att vinna Kristus, och få leva i Honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger, utan med den som kommer at tro på Kristus...
Fil 3:8

Klarar jag av att tänka så?

Det är skönt att rensa ut allt bråte, men jag ber också att Gud ska välsigna alla mina erfarenheter.
När händelser är glömda, ber jag att de ändå ska finnas kvar, som skimrande pärlor...
Jag ber att jag inte skall fördöma mig själv.

- Det jag sa och gjorde för trettio år sedan, gjorde jag utifrån vad jag då visste.
Det ska jag inte skratta åt idag, eller håna, bara se på med ömhet.
Nu har Gud lett mig ända fram hit... och jag är tacksam.

Paulus fortsätter tänka i fängelset:
- Tro inte att jag redan har nått detta eller redan är fullkomlig.
Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus har mig i sitt grepp...
Fil 3:12.

Heliga Birigttas hand.

Jag vill absolut inte vara i någons grepp! Släpp mig!
Så vida det inte är kärleken själv som håller i mig... Då vill jag väldigt gärna vara i det greppet!

Gripa - begripa...
Kan jag någonsin begripa Guds grepp om en människa?

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande,
såsom det var av begynnelsen nu är och skall vara,
från evighet till evighet. Amen.

Helene Sturefelt