TIMMERNABBEN och välsignelsen i St Klara

Timmernabben Beach

Det måste vara något speciellt med den plats där Carl Boberg diktade "O store Gud"...
I många år åkte vi förbi vägskylten Timmernabben utan att veta vad som dolde sig bakom.
Tills en gång då resan mot Stockholm blev alltför svettig - nu måste vi stanna och bada!

- Titta, här finns ett kapell! De har sommarläger här! Konferens för både barn, tonåringar och vuxna.
Det är elva år sedan.
Ibland tar det tid att hitta Välsignelsen.

På väg

Sommarkonferensen i EFS kapell har funnit i 20 år. St Klara församling brukar vara här med frimodiga människor och sin gode kyrkoherde Carl-Erik Sahlberg.
Denna torsdag i förra veckan predikade han över ämnet:
ETT BOMBSÄKERT SÄTT ATT BLI VÄLSIGNGAD.

Här följer några goda tankar.

Hur gör man karriär, i Guds ögon? Genom att bli president? Eller att vara en Moder Theresa bland de döende?
Det är lätt att tycka att en fin titel är värd mer än det som görs för den fattige...
Hela Gamla Testamentet är fullt av syndafallets konsekvenser och vi läser om det ena kriget efter det andra. Det är inte så konstigt. Om man tror att karriär är att själv ta sig makt, då blir det konflikter.
Det är en annan sak när Gud ger makten till någon som ska förvalta den, då blir det till välsignelse.

Läs Jesaja kap 58. Jag väntar. Gå och hämta din Bibel.
Slå upp vers 6 och läs framåt om "rätt fasta":

... "att ni lossar orättfärdiga bojor... att ni ger de förtryckta fria och krossar sönder alla ok, att du bryter ditt bröd åt den hungrige och skaffar de husvilla rum, klär den nakne och ej drar dig undan för den som är ditt kött och blod".
(Detta skriver Matteus också om i sitt kap 25).

Detta är alltså ett bombsäkert sätt att bli välsignad - att avhjälpa medmänniskans nöd.
Gör det så får du se vad som händer!

Carl-Erik Sahlberg berättade om St Klara församlings sju F:
- Genom att leva ut orden i Jesaja 58, har vi upplevt Förvandlade människor, Fler Frivilliga, Frid, Förbön, Förnyelse av gudstjänstlivet, Fräsch-het samt Favör från samhället.
Denna kyrka skulle stängas 1989 men fick en sista chans... och chansen var att leva ut Bibelordet - och bli välsignad.

Efs kapell Timmernabben

Vad vet en ateist om välsignelse? Finns det någon motsvarighet, förutom "lycka till"?

Jag tänker på ordet i Psaltaren 23:
"Du låter min bägare flöda över".
Vem är avsändaren? Vem låter det goda flöda över?
De gamle skulle kanske säga Försynen. Jag säger gärna min Himmelske Fader. Gud.

Det är inte så att Gud är god mot mig bara ibland, när han "känner för det" (avskyr det uttrycket) eller när hans nyckfullhet tillåter det...
Nej, Guds väsen ÄR godhet. Hela Tiden.

Det hebreiska ordet för välsignelse, "beraka", betyder LIV, men inte vilket liv som helst utan ett lyckligt liv, ett fullvärdigt liv, där både kropp och ande finns med.
Detta fullvärdiga liv är en gåva från Gud, inte en inneboende kraft som vi kan hantera.

Gud är alltid God mot mig, när jag vågar utsätta mig för denna godhet.
Det är just så jag skulle vilja beskriva vad välsignelse innebär - en bägare som flödar över, av godhet!

Bägaren som flödar över, Tåstarps församlingshem

Hur är det då med motgångar? Är de också välsignade av Gud?
Jag kan konstatera att jag många gånger kommit till Timmernabben med smärta och mörker. Om jag skulle ha behållit det eländet för mig själv, då hade det lett till förbannelse. Mina negativa erfarenheter hade blivit till destruktiva stråk.
Men.
Nu gjorde jag inte det. Vi är många som under lovsången har tillåtit tårarna strömma... över oss själva och vår bortvändhet från Gud.

... Jesus, kom var mitt centrum...

Gång efter gång har jag erfarit hur kärleken från korset har vänt mitt sinne bort från mig själv, och riktat det mot Jesus Kristus...
("Fräls mig från mig själv", skriver sångaren i Korn, Brian "Head" Welch).
Gång på gång har jag upplevt hur förlåtelsen har tvättat bort skam och skuld... och frid, ja riktig "shalom" har blivit resultatet.
Det tar tid. Tro inget annat. Och vår underbare Gud använder såren och förvandlar dem till erfarenheter i det godas tjänst istället!

De som är rädda för kristendom vet inte vad de talar om. Möjligen vet de något om maktmissbruk, men jag talar om det goda bruket, så som det är tänkt att vara.

Jag pratade med en muslimsk familj ,från Iran, som var där... på ett kristet läger! De hade sett mycket... kvinnan ville inte kalla sig muslim längre... inte kristen heller, det vågade hon inte... men hon trodde på Gud... och mannen tyckte om de glada sångerna...

Utan denna kraftfulla självavård med hjälp av lovsångens glädje och förbönens händer, hade jag inte varit den jag är idag.
Utan dessa goda bibelstudier och fina samtal, hade min inre människa inte vuxit, utan jag hade varit en förbittrad krympling som ägnat mig åt konsumtion...

Det är så här vår kristna församling ska fungera: vi är ett bärar-lag för varandra.
Den enes brist, är den andres styrka. Inga låsta roller. Men mycket bön och förbön, skratt och tårar.
I stan också?
Absolut, i stan också! Nu går vi och badar.

Helene Sturefelt