DÅ VISADE SIG JESUS

Gamla Mor hade inte haft det lätt.
Hon var uppvuxen under magra förhållanden. Fattigdomen stod ständigt på lur, och luktade...

Hur skulle de klara sina dagsverken? Hur skulle barnen klara sig själva i stugan när de gick för att slita på åkern och i skogen?
De eldade i stugan så mycket de kunde, likväl låg en av pojkarna ihjälfrusen när de kom hem...

Den ständiga oron, den ständiga smärtan och döden var en del av vardagen.

Den gamla båtsmansstugan

En höstkväll blåste det upp till storm. Det låg två små hus intill varann. Strax framför växte en stor gran, och det knakade betänkligt...
- God Gud hjälp oss... Ska vi gå ut och hämta in barnen så vi alla är samlade? Nej, vi hinner nog inte det...
Vinden tilltog i styrka.

Med ett våldsamt brak föll den gamla granen - rakt.. mellan... stugorna....
Ingen kom till skada.
- Tacka Gud!!

En tid efteråt berättade gamle Far, som suttit ensam den kvällen:
- Det kom ett ljus. Jag var vaken, jag drömde inte. Det var ett kristallklart ljus som lyste upp hela stugan. Och jag såg honom...  Jesus visade sig. Han såg på mig, nickade - och log.
Sedan försvann han, och ljuset bleknade.

Men inte upplevelsen! Den var alltid lika stark, även hos barnbarnet som återgav historien.

Det är många som mött Jesus även idag. Men sällan kan man berätta det.
Många tror att man är tokig eller överarbetad.
Det är saliga berättelser!

I evangelierna står det alltid:
- Var inte rädd! Du har funnit nåd inför Gud. Herren är med dig.
Frukta inte.

Mötet med det gudomliga får hela tillvaron att skaka i sina grundvalar.
Man är inte densamma efteråt.
Tänk om jag kunde berätta allt jag får höra... det går inte... men jag kan ändra om och göra om men behålla kärnan... hitta bilder som kanske liknar...

Idag mötte jag själv en medmänniska som visade ömsint omsorg när mina krafter var helt slut.
Det är också ett slags guds-möte, det är Guds kärlek i funktion.

Tack.
Var beredd. Du vet aldrig vem som står framför dig...

Helene Sturefelt