FRID ELLER OFRID

Pärleporten? Nej, Liseberg...

FRID = SHALOM, är ett tillstånd som är okänt för dagens människor i Sverige.
Det är ett avskaffat ord, gammeldags och förlegat.
Ändå är det Frid många söker i sin jakt på att vara lyckad.

Men man går en hopplös väg.
- den medelålders kvinnan som gjorde allt för att hålla ålderstecknen borta: hon färgade håret och sminkade bort rynkorna...
- mannen som tränade på gymet ända tills hjärtat varnade honom och slog dubbelslag...
- tanten som spelar Lotto och gubben som spelar på hästar - för att vinna pengar och - frid?

Eller den Gudstroende som tänkte på sina egna prestationer som en väg att blidka Gud, och vinna Guds nåd...
I den ojämna kampen finns bara ofrid och en malande känsla av otillfredsställelse.

Ett annat exempel:
- kvinnan som kaxigt kastat bort kyrkans tro på "de dödas uppståndelse och ett evigt liv" - och berättade om sin tro på reinkarnation istället.
Jag frågade henne hur många gånger hon skulle födas om igen innan hon skulle finna frid.
Plötgsligt tog samtalet en annan vändning och hon sa:
- Nä, det är egentligen inte detta jag vill... jag vill "komma hem"... få frid.

Den sjuka läkemedelsindustrin gör allt för att nästan bota oss... och behålla oss som kunder. Med halvdåliga preparat håller de igång våra sjukdomar. Vi blir inte friska. Vi blir inte fria.
Ingen frid på burk.
Vi åker berg-o-dalbana...

Berg-o-dalbanan Balder

New-Age-healern kan inte heller åstadkomma frid. Hon/han kan bara flytta på sjukdomar... Man tror de är borta... tills de dyker upp igen, ännu värre...

Varken hindun eller buddhisten finner friden. I sin desperation gäller det att utsläcka livet och dess begär. Vem vill hålla på att födas om och om igen och aldrig få ro?
Till slut finns bara längtan att det ska ta slut.
Tomhet. Ingenting. Nirvana.
Ofrid.

Inne under Balder

Jag är medveten om att jag skriver korthugget om oerhört viktiga ting, men detta är min uppfattning.
Jag har prövat min tro mot alla de stora världsreligionerna och försöker lyfta fram små korn i varje blogginlägg.

Frid, ett av de vackraste ord som finns.

- KÄNN INGEN ORO. TRO PÅ GUD, TRO OCK PÅ MIG, sa Jesus i Johannes evangelium kap 14.

Frid har jag upplevt alla de gånger då jag erkänt hur det är ställt med mig, känslomässigt och intellektuellt. Sanningen om våra brister och tillkortakommanden är svår att ta till sig, men till slut är det det enda som befriar.
När jag umgås med Jesus i evangelierna strömmar en kärlek emot mig som gör att jag kan släppa greppet om mitt Ego. Bristerna blir inte hotfulla - tvärtom kan de bli Guds möjligheter!

Frid, shalom, är fullhet, fullkomning.
Det är att få sin hunger mättad, sin törst släckt och sin mening uppfylld.

Flume Ride i mål

Jag har talat med hinduer, buddhister och muslimer - och ingen av dem har talat om "frid", bara prestation och en viss ångest i samband med det, för man har ingen tillit att man är tillräckligt "bra".

Jag har mer gemensamt med den judiska uppfattningen, som ligger till grund för det som Jesus fullkomnar.

Frid har jag funnit hos gamla farmor som rynkig och grå kunde luta sig tillbaka i gungstolen och med ett leende säga:
- Jesus har gjort Allt för oss! Det har jag tagit emot.

Ta emot. Luta dig tillbaka. Kapitulera för Guds kärlek.
Eller, dö i dina egna synder.
Eller, mätta dig själv...
Pressa dig lite till i din ångest... Fräls dig själv!
Ofri. Bunden. Ofrid.

Nej, jag ber: "fräls oss ifrån ondo", fräls oss från oss själva... och befria oss till att bli det Jag som Du har tänkt, Gud!

Resans mål

Min erfarenhet är att Namnet JESUS är det kraftfullaste som finns.
För hans namn flyr demonerna. För hans namn ger oro och ångest vika.
I hans namn botas sjukdomar på ett sätt där läkare ibland tvingas skriva i journalerna "mirakel"...
I Jesu namn finns frid, underbar FRID, bortom all maktkamp och småaktiga strider.

Jag avslutar med den världsberömda sången Amazing Grace:

OÄNDLIG NÅD MIG HERREN GAV
OCH ÄN IDAG MIG GER
JAG KOMMIT HEM, JAG VILSEN VAR
VAR BLIND, MEN NU JAG SER.

GUDS NÅD JAG SKÄLVDE INFÖR DEN
MEN SEDAN GAV DEN RO
OCH ALDRIG VAR DEN STÖRRE ÄN
DEN DAG JAG KOM TILL TRO.

Sv Psalm 231

Fridfulla hälsningar i Jesu namn,
Helene Sturefelt