Har jag rätt perspektiv?
Det är Bönsöndagen och vi får lyssna till bibeltexter om hur Jesus lär oss att bedja.
Frågan är, ger Gud oss det vi vill ha?
Frågan är, ger Gud oss det vi vill ha?
Människor i alla tider har ju kämpat med detta, oavsett vilken gud de tillber.
Ibland svarar guden, ibland inte. Det går inte att se något mönster... Eller?
Man kan till och med missbruka kristendomen och tänka att "nu har jag gått till nattvarden och gett kollekt, nu måste Gud ge mig det jag ber om!"
Men det är ju inte så det fungerar... Gud är ingen belöningsautomat.
Här kommer ballonger, tjohoo!
Jesus gav lärjungarna en liknelse:
TÄNK ER ATT NÅGON AV ER GÅR TILL EN VÄN MITT I NATTEN OCH SÄGER:
- KÄRE VÄN, LÅNA MIG TRE BRÖD. EN GOD VÄN SOM ÄR PÅ RESA HAR KOMMIT HEM TILL MIG, OCH JAG HAR INGENTING ATT BJUDA PÅ.
DÅ KANSKE HAN DÄR INNE SÄGER:
- LÄMNA MIG I FRED. DÖRREN ÄR REDAN LÅST OCH JAG HAR BARNEN HOS MIG I SÄNGEN. JAG KAN INTE STIGA UPP OCH GE DIG NÅGOT.
Lukas 11:1-13.
Det är en väldigt personlig berättelse vi får del av. Så gott att läsa att barnen fick sova i föräldrarnas säng! Den värmen skapar en trygghet som vi i vår kultur saknar.
I den predikan jag hörde idag sa prästen:
- Varför bad han om tre bröd när de bara var två? Var det inte lite överdrivet? Utmanade han sin vän?
Jesus fortsätter:
MEN JAG SÄGER ER:
- ÄVEN OM HAN INTE STIGER UPP OCH GER HONOM NÅGOT FÖR VÄNSKAPS SKULL, SÅ GÖR HAN DET DÄRFÖR ATT DEN ANDRE ÄR SÅ PÅTRÄNGANDE,
OCH HAN GER HONOM ALLT HAN BEHÖVER.
Lukas 11:8
Här kan man få en känsla av att det är mängden böner och rent tjat på Gud som skulle ge det bästa resultatet. Och så kommer skulden smygande...
Jag har inte bett tillräckligt intensivt... Gud bryr sig inte om mig... och hör inte...
Men i inledningen berättar Lukas att Jesus först ger dem bönen Fader vår (vår Fader). Där är vår uppgift att hålla Guds namn heligt.
Det är ingången till bönen. Inte vårt begärande tjat.
Håller jag Gud helig när jag ber Herren om något? Eller har jag bara mitt eget mänskliga perspektiv?
Vems hand? Vems perspektiv?
Vår präst i St Nicolai kyrka sade:
- Han, i detta fallet är det ju Gud, ger honom allt han behöver. Det står inte att han ger allt den andre begär.
Så, han kanske bara fick två bröd? Inte tre?
Gud ser till våra behov, inte våra begär.
Jesus fortsätter sin undervisning om bön:
DÄRFÖR SÄGER JAG ER:
- BE, SÅ SKALL NI FÅ. SÖK, SÅ SKALL NI FINNA. BULTA, SÅ SKALL DÖRREN ÖPPNAS.
TY DEN SOM BER HAN FÅR, OCH DEN SOM SÖKER HAN FINNER, OCH FÖR DEN SOM BULTAR SKALL DÖRREN ÖPPNAS.
Lukas 11:9.
Men det kanske inte är den dörren vi bultar på som öppnas? Det kanske är en annan dörr intill?
Vår präst tänkte högt och hjälpte sin församling att se att Gud själv sätter villkoren för bönen - visserligen får vi uttrycka alla våra önskningar, men det är inte vi som styr och bestämmer.
Det gör Gud Fader själv.
Vilken dörr är det som skall öppnas?
Och det som Gud allra helst vill ge, det kommer i slutet av Lukas redogörelse, då Jesus säger:
- FINNS DET NÅGON FAR IBLAND ER SOM GER SIN SON EN ORM NÄR HAN BER OM EN FISK?
- OM NU REDAN NI, SOM ÄR ONDA, FÖRSTÅR ATT GE ERA BARN GODA GÅVOR, SKALL DÅ INTE FADERN I HIMLEN GE HELIG ANDE ÅT DEM SOM BER HONOM?
Lukas 11.
När jag sitter här och skriver så ser jag detta tydligt, att vi kan be om jordiska ting och mänskliga behov, men det allra viktigaste är Helig Ande.
Det är så Jesus svarar.
Helig Ande är Guds presens i varje tid.
Anden leder oss fram till Faderns hjärta.
Att då komma och be om saker och situationer som inte är förankrade i Guds vilja, faller platt...
Låt ditt rike komma... Inte; Kan du välsigna mina projekt?
Går solen upp eller ned över mina projekt?
Guds vilja är att vi skall ha mat på bordet, förlåta varandra och undvika frestelser, förenklat beskrivet.
OCH UTSÄTT OSS INTE FÖR PRÖVNING!
Denna bön i Fader vår är ett rop som från sjuksängen till slut kan bli ett stumt skrik.
- Jag orkar inte med denna prövning! Varför, Gud, varför??
Är det så att Guds Helige Andes närvaro är viktigare än själva hälsan och livet?
Frälsarkransen i Mölle.
Så låt oss tillsammans fortsätta bedja, söka och bulta.
Låt oss hjälpa varandra att söka Guds vilja både vad gäller vår ekonomi, vår bostad, hälsa och våra relationer.
Vi får inte allt vi ber om. Men vi får det vi behöver.
Inte tre bröd, men två. Kanske bara ett enda... som ska delas.
Dörrar öppnas, men inte den vi knackade på.
Och vi sökte, och fann... något oväntat.
Söker. Finner. Vad? Vem?!
Tack, Mauritz Rehn, för din predikan som inspirerade mig mycket idag!
Och tack, käre himmelske Fader, för att Du vill mätta våra behov - kroppsligt, själsligt och andligt.
Amen!
Bön-hälsningar från Helene F Sturefelt,
- i kyrkbänkens ämbete,
- och som fotograferade solnedgången över Kullaberg i Mölle och dörrar i Lund.
Helenes dörr är alltid öppen! Eller stängd...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar