JULOTTA BLAND LEVANDE OCH DÖDA

Julotta på Listerlandet.

Från den varma sängen ut över den kalla kyrkogården. Från julgranens glitter till gravarnas bleka ljus.
Det är Julotta och folket samlas i sin kyrka. Levande och döda finns sida vid sida.

Jag parkerade bilen och gick upp för de branta trapporna till kyrkans läktare. Kyrkokören var redan på plats och jag var sen. Här på landet börjar julottan redan kl 06.30, medan mörkret ännu ligger kvar över Listerlandet.

Det bleka ljuset leder trots allt.

Det är inte lätt för en kvällsmänniska att vakna mitt i natten... Men jag klarade det, och med tacksamhet tänkte jag:

- Så underbart att få vara i kyrkan på riktigt, och inte sitta i nattlinne i soffan och se TV-gudstjänsten (jo, tack gode Gud för TV'n!).Tänk, jag står verkligen här, rak i ryggen och får sjunga ut!

VAR HÄLSAD SKÖNA MORGONSTUND!

SOM AV PROFETERS HELGA MUN

ÄR OSS BEBÅDAD VORDEN!

Sv Ps 119:1.

Var hälsad sköna morgonstund!

Men när man har fått sorg i familjen så är det även andra ord som plötsligt blir tydliga.

Har du tänkt på hur många tårar det faktiskt finns i texterna?

Psalm 119 vers 3:

HAN TÅRAR FÄLLA SKALL SOM VI

FÖRSTÅ VÅR NÖD OCH STÅ OSS BI...

Sången "Förunderligt och märkligt" vers 3:

MEN KOM! JAG VILL UPPLÅTA MITT HJÄRTA, SJÄL OCH SINN

OCH BEDJA, SUCKA, GRÅTA...

KOM, JESUS, TILL MIG IN!

Gravstenars silhuett.

Psalm 123 (Lyss till änglasångens ord) vers 3:

BARN OCH BRODER, GUD OCH MAN

FRIDENS FURSTE HETER HAN.

STILLAR ORO, LÄKER SÅR

LÄR OSS BEDJA FADER VÅR.

DELAR ALL VÅR LUST OCH NÖD

MELLAN FÖDELSE OCH DÖD...

Hässleholms kyrka, en annan dag.

Vi älskar våra julpsalmer och julsånger! De bär så mycket tro och längtan, men också tårar och sorg.

Jag försökte låta bli att tänka på att jag nu är föräldralös... men efter julottan behövde jag gå en sväng ut på kyrkogården och låta känslorna få ta plats.

Tack, Herre, för Pappa och allt vad han betydde för oss!

Ta hand om honom där han vilar på Brunnby kyrkogård.

Gud, ta hand om mamma där hon vilar på Kvidinge kyrkogård.

Tack för att Du, Herre, är en Gud för både levande och döda.

Amen.

Vår sista julotta tillsammans, Brunnby 2023.

Som den högkänsliga person jag är så skådade jag ned genom seklernas grus, och anade de skelett som en gång burit upp en människa. På gravstenarna läste jag årtal och namn, och bad en stilla bön för de efterlevande som tänt ljus.

Ja, jag bad för mig själv... jag som burit så många genom sorg och begravningar och nu själv är en av de sörjande.

Om jag vore död så skulle jag tycka om att folk promenerade på kyrkogården och tänkte på dem.

Jag skulle bli extra glad då kyrkklockorna ringde samman till julotta i natten, för just denna stund är hinnan mellan himmel och jord extra tunn...

HAN SOM TRONAR HÖGT I SKYN

OÅTKOMLIG FÖR VÅR SYN

BLIR ETT BARN I JUNGFRUNS FAMN

JESUS KRISTUS ÄR HANS NAMN.

Sv Ps 123:2.

Vi firar att Gud blev människa.

Det ligger inga människor under jord. Det är bara lik vi begraver.

När själen har lämnat en människa, är bara skalet kvar. Och då är det ett lik.

Därför har jag försonat mig med alla dem som jag vet är döda.

Själva personen är inte kvar. Det är ingen "människa" som vilar i kistan. 

På mammas tacksägelse i Kvidinge kyrka för fyra år sedan så såg jag hennes själ inför Guds tron. 

Sådant skall man inte berätta, men jag gör det i alla fall för att ge dig tröst. Själva livet kan inte dö.

Det tillhör den "oförstörbara energin".

Men tårar gråter vi och saknad finns. 

Vi är inte ensamma.

Jag gick ensam ett varv runt kyrkan och njöt av de vackra kyrkfönstren. Men jag tror inte alls att jag var "ensam". Vi var många som i osynlig tystnad blickade in och såg alla ljusen tända.

De stora kyrkfönstren var lite immiga, men närvaron och gemenskapen inifrån värmde hela vägen ut.

I sin betraktelse talade prästen om vår längtan efter Gud och Guds längtan efter oss.

Till sin hjälp hade han två trekanter i sin hand.

- Den ena spetsen pekar nedåt - det är Guds längtan efter oss. Den andra spetsen pekar uppåt, det är vår längtan efter Gud. När vi för samman dem, sakta, då bildar de - en stjärna!

I stjärnan uppstår gemenskapen mellan oss!

Så stort och förunderligt är det ordnat!

Och plötsligt fick alla adventsstjärnor i våra fönster en ännu djupare betydelse!

Israels stjärna i min gran. Trianglarna möts!

Själen kom till ro. 

Julottan var slut och levande och döda drog sig tillbaka där var och en hör hemma.

Men ljuset består.

EVIGE FADER, EVIG ÄR DIN STRÅLGLANS

EVIGT ÄR LJUSET FRÅN BETLEHEM!

HÄR ÖVER BARNET EVIG LYSER GLORIAN

O, KOM LÅT OSS TILLBEDJA, O KOM LÅT OSS TILLBEDJA

O, KOM LÅT OSS TILLBEDJA VÅRA HERRE KRIST.

Sv Ps 122:5.

Tårarna torkade och bilen rullade hemåt.

Åter i den varma bädden drog sig sorgens kyla tillbaka, för en stund. 

GOD JUL.

Helene F Sturefelt,

- som inte säger "god fortsättning" förrän i morgon... Det är ju idag som julen börjar!

I alla fall i kyrkan...

Mjällby kyrkas läktartrappa.