TIDIG SNÖ och SEN ADVENT

Snöängel.

I förra veckan kom första snön till Blekinge. Den lurar alltid på oss i slutet av november. Förunderligt är det att se de stora vita flingorna sakta komma från himlen och landa på jorden.

De lade sig på de regnvåta höstlöven, men marken var varm och snön smälte.

Och så slog blixthalkan till.

Den syntes inte. Det var svart, som det brukar vara. Jag klev upp på cykeln, tog ett tramptag och gav mig iväg - en hel meter.

Sen vek sig cykeln och jag ramlade omkull intill de parkerade bilarna på gatan. Cykeln gled iväg och jag hörde ett krasande...

Längre upp såg jag en bil komma. Jag tog mig för huvudet, reste mig sakta och fick glasögonen i händerna, i två delar...

En kvinna klev ur bilen, och kom fram till mig.

- Hur gick det?

- Jag vet inte...

Slag på axeln och blod på näsan.

Snorhalt.

Kommer det bilar?

Idag var det dags igen. 

Snön föll stilla och det blev vitt och vackert. Jag satt i köksfönstret och tittade ut, och njöt av min lunch.

På eftermiddagen skulle jag hämta barnbarnen. Snöandet tilltog och det blev allt tjockare lager på vägarna.

Där jag brukar gå var det svarta isfläckar i fredags. Nu var det översnöade.

Ända tills jag kom och benen gav sig iväg, i spagat... Inte ramla! Inte trilla igen! Jag lyckades ta mig upp på knä när en högstadiekille cyklade förbi, förskräckt, undrande varför en tant stod på knä vid trottoaren.

Han tänkte aldrig på att hon kunde behövt hjälp.

Snön kom tidigt i år.

  

Ser du inte att tant har ramlat?

I fönstren lyste adventsstjärnorna varmt. Det är så vackert när vi äntligen får sätta upp det vackra pyntet.

Men det är inte första advent än.

I år blir vi snuvade på en helg eftersom 4 Advent infaller på själva Julafton. Så dumt.

Vi behöver våra högtidshelger!

Jag är ju en vän av ordning, men även jag har tänt upp stjärnorna i mina fönster. Det blir försent att vänta ända till 2 december.

Det lyser upp.

Men de som ofta går runt i varuhusen är redan trötta på julpyntet. Hösten försvann i Hallowiiiinhelgen och Allhelgona slukades av julgransglittret.

Men det går inte att göra allt i förväg.

Det blir inte Advent förrän det har hänt!

Inte förrän Hosianna har klingat i kyrkorna och Bereden väg basunerat ut budskapet om Herrens ankomst kan alla symboler få liv.

Innan dess är de tomma kulisser. Som varuhusen säljer i likgiltigt utnyttjande av kyrkoårets högtider.

Höst möter vinter som möter Advent.

Eller.

Tänk om vi är så avtrubbade att det inte räcker med att höra alla sånger bara en gång?

Vi måste kanske kräma på med Allt på en gång i flera veckor för att det skall "ta"?

Jingle Bells måste kanske klämta redan vid söndagen före Domssöndagen för att effekten skall komma?

Jag slits i två halvor, precis som mina sönderhalkade glasögon.

Advent är en tid av fasta och återhållsamhet före Jul. Att bereda sitt hjärta för Guds mänskoblivande i Betlehem. Då ska man väl inte frossa i pepparkakor med renskavsost?

Tidig snö och sen advent.

  

Pepparkakor och rökt ren.

Och med fasa hör jag rapporteringen från Israel, där terrorstämplade Hamas slaktade 1.200 israeler i en kallblodig massaker som saknar motstycke. Hatet måste elimineras. Inte hyllas.

Jag skall skriva ett inlägg om detta när orden kommer till mig.

Det märkliga är att miljoner människor världen över snart ska fira födelsen av en judisk man, född i Betlehem för tvåtusen år sedan, men inte tror att judar har levt och bott där före 1948...

Sanningen är inte stabil. Den halkar runt på svarta fläckar av propaganda. Alla tror att alla fejkar och hittar på. Ingenting kanske har hänt?

Allting kanske bara är ett påhitt i en studio, utmanglat över världen via asociala medier till godtrogna människor utan egen kunskap?

Sent skall syndaren vakna. Tidigt skall snön falla. Och försenat kommer 1 Advent, med Jesus inridande Jerusalem, undrar om det är västra eller östra delen?

Vapenlös, visiterad och kontrollerad liksom alla andra blir Messias. För säkerhets skull.

Jesus kommer!

Glödlampan i hans Betlehemsstjärna i mitt fönster blinkar till. Är inte kontakten riktigt isatt?

Högtiderna glappar. Vädret glappar och hela klimatet.

Vi stör ordningen med skiter i vilket. Vi har ändå redan tappat kontrollen. 

Det är lika bra att äta dubbla pepparkakor med ett tjockt lager renskavsost. 

Nej.

Jag går ut och ställer mig i den rena snön. Just här har ingen ännu gjort några spår.

Så jungfruelig skall världen en gång bli, igen.

Så rent önskar jag att ditt och mitt hjärta skall vara. Oavsett om det sker tidigt eller sent.

Rent. Utan skav.

Varma hälsningar inför Advent,

Helene Sture Snöfelt,

- som tackar Gud för änglavakt att jag inte skadade mig värre med cykeln,

- och som undrar om snöänglar kan flyga?

Vart tog snöängeln vägen?