OHÄLSA och FEL FÖRVÄNTNINGAR

Vad är rätt förväntningar?

Vad kan man förvänta sig av det här lilla livet man lever?
Utgångspunkten är att livet skall var gott och att det skall utveckla sig framåt.

Men det är inte givet.

När motgångar kommer så upplevs de som stora problem som stör framgången. Så här svårt skall livet inte vara!

Det högt ställda förväntningarna får sig en knäck, liksom självkänslan. 

Detta kan vara grunden till att ohälsa börjar smyga sig på en.

När Farmor och Farfar var unga så levde de under helt andra förhållanden. Det var fattigt och krävande, med mycket hårt arbete. De flesta levde under tunga livsvillkor där alla visste att livet var en prövning.

Det var normalläget.

När framgångar kom, så upplevdes de som en gudagåva! Äntligen lättade livets börda lite.

Och tacksamheten var stor.

Där fanns inte samma typ av psykisk ohälsa som vi ser idag.

Däremot var de fysiska åkommorna större, orsakad av tungt och smutsigt arbete, med för lite vila.

Lägg därtill att vi i vår tid inte får tala om Gud, utan det är den materialistiska ateismen som är "normalläge", medan det var tvärtom vid 1900-talets början; då var Gudstron en självklarhet där kristendomen gav kraft och längre perspektiv. 

Gudstron är vår frälsarkrans.

Jag sitter på tåget på väg till Köpenhamn. En pilgrimsvandring väntar, med den danska kyrkan.

En "lyxpromenad..." en kirkevandring mellan kyrkorna, i bön för den kristna enheten.

Annat var det här i Höganäs efter andra världskriget då skåningarna tog emot judiska flyktingar och räddade dem till livet.

Till minne av detta har denna skulptur "Gudshanden" formats här vid havet, men den danska kusten i sikte.

  

Ska den "lille havsfruen" simma till Kögenhamn?

Framför mig ligger psalmboken uppslagen med den psalm som Farmor ofta spelade på piano när livet var motigt. Det är Nils Frykmans förtröstansfulla psalm. Den skall nu få ge sin kommentar till psykisk ohälsa...

   MIN FRAMTIDSDAG ÄR LJUS OCH LÅNG

   DEN RÄCKER BORTOM TIDENS TVÅNG

   DÄR GUD OCH LAMMET SÄLL JAG SER

   OCH INGEN NÖD SKALL VARA MER.

   Sv Ps 302:1

Goda framtidsutsikter.

Det krävande nuet behövde längre perspektiv, man kunde inte stanna i stunden. 

Nuet behövde en motvikt där bördorna inte var så tunga.

Den framtidsdag som Nils Frykman beskriver har sitt löfte i Guds Ord där Herren vill ge sina mänskobarn evigt liv.

Tiden upplevdes som ett tvång, men det fanns en väntande frihet.

I bönen kunde den troende människan ana både "Gud och Lammet" - alltså Jesus.

Målet var tydligt; där skall ingen nöd vara mer.

Men om vi tror att livet är gott, då finns det inget behov av att invänta något ännu godare i framtiden.

Tron verkar ha spelat ut sin roll.

Det är bara det att inte ens den rikaste lyxbåtägaren är helt lycklig... Ett liv utan en själ med sinnesro är inget gott liv.

Säkert behöver alla sjunga den här lilla psalmversen igen!

Tidens tvång.

Nils Frykman fortsätter:

   ETT OFÖRGÄNGLIGT ARV JAG HAR

   I HIMLEN ÄR DET I FÖRVAR

   OCH UNDER PRÖVOTIDEN HÄR 

   MIN FADER GER VAD NYTTIGT ÄR.

   Sv Ps 302:2

Vers 2 kallar det liv här och nu för en "prövotid". Det var den sanna beskrivningen av tillvaron som alla kunde känna igen sig i.

Men i takt med att välståndet ökade, försvann behovet av dessa beskrivningar.

Och då kan man tycka borde vi år 2023 vara kolossalt lyckliga, med tanke på all teknisk utveckling som vi lever med!

Men vi är ju inte det...

Särskilt unga människor har mycket stora problem med att hitta rätt i tillvaron.

- Varför är jag så olycklig??

Utgångspunkten är fel, förväntningarna är fel och perspektivet är för kort. Och själen får ingen näring.

Att då må dåligt är en alldeles frisk reaktion på ett liv som är "sjukt..."

Jesus drog mig upp ur fördärvets grop.

Ångesten kommer krypande... Många tror att ångesten är en fiende och medicinerar bort den - och mår ännu sämre.

Ångest är tvärtom den yttersta väckarklockan som Gud lagt ned i själen.

Den ringer och varnar och ropar:

- Vänd om! Ändra läge! Ge upp, släpp det gamla.

Och Jesus säger:

KOM TILL MIG ALLA NI SOM ÄR TYNGDA AV BÖRDOR.

Matt 11:28.

- Allt, utom Det... sa någon. Jag gör vad som helst, men jag vill inte bli frälst!!

Jag vill inte bli förändrad...

Kära vän, vilket missförstånd! När vi kommer till Gud, som har skapat oss och vet exakt vem vi är, då blir vi Mer av oss själva, inte mindre. 

Vår samtid förvränger oss och våra personligheter. "Homo reclamus" lever ett falskt liv med reklamens glättiga mänskovärde.

Betald glättighet.

Men ångesten är faktiskt en drivkraft som kan föra oss rakt i armarna på Jesus Kristus.

Där finns ett sammanhang, där finns meningen och syftet med livet - en kärlek som är större än allt annat och som inte söker sin egen stjärnglans...

   PRIS VARE GUD SOM STÄLLT DET SÅ

   NU SLIPPER JAG ATT ÄNGSLIG GÅ

   FÖR MIG HAN ALLTID SÖRJA VILL

   VAD ÄN SOM HÄR MÅ STÖTA TILL.

   Sv Ps 302:3

Ångesten finns erkänd i denna vers 3. Nu slipper jag att ängslig gå. Initiativtagare är Gud själv. 

Det är Herren som ställt det så att ingen människa skall behöva leva i oro och mörker.

Livet skall inte levas ensam, det är inte tänkt att vi skall klara allt själva.

Herren sörjer för oss! Det var ett talesätt som var levande då Farmor och Farfar var unga! Vilken källa av styrka att ösa ur! Vad som än må hända här.

Din hand i Guds hand.

Vi tid förleder oss att tro att vi själva skall skapa vår mening och själva skall fixa sinnesfrid. Hur då?

Genom träning, meditation eller avslappning med alkohol och tabletter?

Vi tycks göra allt, utom att gå till Honom som är livets källa.

Sinnesfriden kommer när vi erkänner att det är Gud som är Herre, ingen annan. Vår käre himmelske Fader har första platsen, och från honom strömmar all kärlek och försoning. 

Livets prövningar är kvar för den som är kristen, men med en oerhört stor skillnad: Nils Frykman skriver:

   SÅ HAR JAG FRID UTI MIN SJÄL

   OCH SJUNGER LYCKLIG 'ALLT ÄR VÄL'.

   JAG VANDRAR TRYGG VID FADERNS HAND

   HAN LEDER MIG TILL LIVETS LAND.

   SvPs 302:4.

Kärlek - Kärlek - Kärlek - Kärlek.

Det lidande vi upplever får fästas på korset tillsammans med Jesus.

Vårt hopp får förlösas tillsammans med hans uppståndelse.

Vår längtan efter en meningsfullt liv blir verklighet då vi får kontakt med Herren och Guds helige Ande.

Nej, detta är ingen predikan. Detta är på riktigt.

Så därför har jag gjort detta livsval, tillsammans med miljoner kristna bekännare runt hela världen, ett sätt att leva som inte har mig själv i centrum utan...

   MEN, HERRE JESUS, LÄR DU MIG

   ATT LEVA MERA HELT FÖR DIG

   DEN LILLA TID JAG HAR IGEN

   PÅ VÄGEN HEM TILL HIMMELEN.

   Sv Ps 302:5.

På väg hem till himlen.

Herren välsigne dig och bevare dig

Herren låte sitt ansikte lysa över dig 

   och vare dig nådig.

Herren vände sitt ansikte till dig

   och give dig frid.

I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.

Amen!

Varma hälsningar utan ohälsa,

Helene F Sturefelt, som snubblat sig fram på livets stig.

Herren visar vägen.

Fotografierna är från hamnpiren i Höganäs.

Rapport från pilgrimsvandringen i Köpenhamn kommer i nästa inlägg.

Pax et bonum.

"Öppen hand".  Kristlig omsorg från Kullabygden.