Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 26 februari 2019

SPELAR JESUS SCHACK?

Stjärn-spelare.


Vem är han? Vilken pjäs på brädet motsvarar hans kraft? Vilket drag är smartast nu?
Spelar Jesus schack?

Ja, det känns så när jag läser evangelietexten om diskussionerna kring vem Jesus är.
Är han som tornet som bara kan gå rakt fram?
Eller är han som hästen som också kan hoppa i sidled?
Eller är Jesus självaste kungen? Var är han i så fall, och hur kan vi fånga in honom?

Bibeln är inte en text i första hand - Bibeln är en händelse! Allt detta som skedde när Gud gripit in i historien har hänt, på konkreta platser med konkreta människor.
Johannes berättar om en sådan händelse som inte är tillrättalagd för att passa som "en bra historia" - för det är det inte!

Det är rörigt.

Men smart.

Rörigt. Många åsikter.


NÅGRA I HOPEN SOM HÖRDE JESU ORD SADE:
- HAN MÅSTE VARA PROFETEN.
OCH NÅGRA SADE:
- HAN ÄR MESSIAS.

MEN ANDRA SADE:
- INTE KOMMER VÄL MESSIAS FRÅN GALILEEN? SÄGER INTE SKRIFTEN ATT MESSIAS SKALL VARA AV DAVIDS ÄTT OCH KOMMA FRÅN BYN BETLEHEM, BYN DÄR DAVID BODDE?
SÅ BLEV HOPEN OENIG OM HONOM.
Johannes kap 7:40.

De inledande dragen tar upp något ur det övriga kapitlet och låter oss följa den böljande diskussionens motstridigheter.
Är Jesus Profeten med stort P, som utlovas i 5 Mosebok 18:15? Är han Messias själv?
I så fall är hans ursprung problematiskt. Det här är enda gången i Johannesevangeliet där varken Betlehem eller David nämns, trots att han måste ha känt till dessa traditioner.

Det är möjligt att Johannes redan här vill att hans läsare, som förväntas känna till detta, ska få en känsla av att de står och tittar över axeln på schackspelarna, och ser att de missat något...

Vad har jag missat?


Det kan vara ett stilistiskt grepp; den omedvetna sanningen.

Liksom översteprästen Kajafas var omedveten om sanningen i sina ord om att En måste dö för folket (Joh 11:50) så var hopen nu omedveten om hur väl profetiorna stämde på Jesus, trots att de inte kunde lagen.
Människornas repliker blir genom detta stilgrepp dubbelbottnade. De som talar är bara medvetna om den övre bottnen, men evangelisten ger läsaren vinkar om att det finns djupare bottnar i deras ord.

Som sagt, det går inte att säga:
- Jag läser bara som det står... och förstår ingenting... Och så lägger man undan sin Bibeln.

Men låt oss gå vidare och se om texten kan öppna sig, med den helige Andes hjälp.

Helige Ande öppnar.


Undrar vad det står i grundtexten?

Mitt skrivbord är just nu fullt av uppslagsböcker och kommentarer, både på engelska och franska.
Och igår stod det en intressant artikel i tidningen Världen Idag om de olika handskrifterna som ligger till grund för vår bibelöversättning.

Det är ju inte så att man översätter från en översättning... Nej, man går rakt ned till originalen.
Varje handskrift har en vetenskaplig beteckning som redovisas i notapparaten längst ned i Novum Testamentum.
Genom att jämföra de olika handskrifterna kan man se samstämmighet och avvikelser och därmed avgöra vad som är väsentligt och vad som är mindre viktigt.

(För den som älskar teologi så finns det en äldre artikel i SOU 1968:65)

Bevarad grundtext.


Just detta med Profeten är ett sådant exempel.

I vissa handskrifter står det "en profet", i andra står det i bestämd form; "profeten".

Det blir en märklig uppmaning när fariséerna säger:
- Se efter i Skriften, så skall du finna att ingen profet kommer från Galiléen...
… eftersom både profeten Jona och Hosea kom därifrån.

Enligt 2 Kungaboken kap 14:25 så kom Jona från Gat-Hafner i Sebulons område i Galileen, och Hosea var verksam i "nordriket" varifrån han också härstammade.

Det finns också traditioner i Talmud som hävdar att varje stam eller stad i Israel bidrog med en profet.

Redan på 1700-talet föreslog bibelforskare att Johannes skrivit "Profeten" i bestämd form, inte "profeter" i allmänhet.
Detta antagande fick en god bekräftelse på 1950-talet när en handskrift kallad "papyrus Bodmer II" från 200-talet efter Kristus upptäcktes. Där stod det på grekiska "Profeten" i bestämd form.
Nya textfynd leder till klarare text, förstås.

Nu har jag gått rakt fram likt Tornet och du kanske redan är schack-matt utan att ens ha hunnit flytta en enda lite "bonde"...
Gå och drick lite vatten, så fortsätter vi strax!

Jesus, det levande vattnet.


Johannes håller oss i spänning och utvecklar inte detta vidare, utan fokuserar nu på dem som blivit utsända för att gripa honom.

NÅGRA VILLE GRIPA HONOM, MEN INGEN LYFTE SIN HAND MOT HONOM.

NÄR DERAS FOLK KOM TILLBAKA FRÅGADE ÖVERSTEPÄSTERNA OCH FARISEERNA.
- VARFÖR HAR NI INTE TAGIT HIT HONOM?

DE SVARADE:
- ALDRIG HAR NÅGON MÄNNISKA TALAT SOM HAN.
Joh 7:46.

Jesus framstod inte som en brottsling utan snarare som en befriare.
Och det är inte så lätt att bara gå fram och fängsla sin frälsare. Ingen vill angripa den befrielse de anar bor hos Honom.
Inte heller i Getsemane klarade de av det (Joh 18:6), då föll de till marken, så omskakade var de av hans auktoritet.

Getsemane, Jerusalem.


I The Living Bible står det:

"The Temple police who had been sent to arrest him returned to the chief priests and Pharisees.
- Why didn't you bring him? they demanded.
- He says such wonderful things! they mumbled. We've never Heard anything like it!


På franska står det:

"Les préposés réspondirent:
- Aucun (autre) homme n'a jamais parlé ainsi".

Ingen (annan) man har aldrig talat så. Inte någonsin har någon talat som han.
Varje språk har sin ordvändning för att det ska bli rätt.

Och i mitt hjärta sjunger jag psalm 45; "Jesus för världen":

   O VILKEN KÄRLEK, UNDERBAR, SANN
   ALDRIG HAR NÅGON ÄLSKAT SOM HAN!

Det är den kraften som bor i hans ord.
Kärlekens kraft - i motsats till lagens hårdhet.
Och sanningens kraft -  i motsats till yttre beteenden som riskerade bli skenhelighet.

Riskerar du skenhelighet?


Det här tyckte inte de kunniga teologerna vid templet om. Pöbeln skulle inte komma här och undervisa dem! Än mindre tempelväktarna! Var de alldeles förblindade av snickarsonen?

Nu gick de väl helt på tvärs över schackplanen, likt löparna.

Medlöparna...

DÅ SADE FARISEERNA TILL DEM:
- HAR NI OCKSÅ BLIVIT VILSELEDDA? FINNS DET NÅGON I RÅDET ELLER BLAND FARISEERNA SOM TROR PÅ HONOM?
MEN DEN STORA HOPEN, SOM INTE KAN LAGEN, DEN ÄR FÖRTAPPAD.

Vilseledd. Vem är Jesus?

Han berör. Och än idag väcker Jesu ord strid, motargument och tro, precis som då. Ingen annans ord har hållits så levande genom årtusenden!
Bibeln läses av miljoner människor världen över, varje dag, och förkunnas som sanning med kärlek varje söndag i all världens kristna kyrkor!

Det var levande när det talades och det är fortfarande ett levande ord.

Om man tänker på hur mycket som skrivs och talas i världen idag, så är det anmärkningsvärt att Jesus och hans ord fortfarande tränger igenom det verbala bruset.
För att det berör...

Vad skall det bli av alla våra artiklar, blogginlägg, rapporter, föreläsningar, festtal, politiska uttalanden och  alla våra utredningar? De lever ett dags-sländeliv och är glömda imorgon och reviderade i övermorgon.
Utom Sturellas bokstäver, förståssss! - - - Hick!

Vilka ord består?


Men det fanns en klok man i Rådet som inte lät sig dras med i det religiösa grupptrycket.

NIKODEMOS, SOM SJÄLV SATT I RÅDET OCH SOM TIDIGARE HADE SÖKT UPP JESUS, SADE:
- INTE DÖMER VÄL VÅR LAG NÅGON UTAN ATT MAN FÖRST HAR HÖRT HONOM OCH TAGIT REDA PÅ VAD HAN GÖR?

DE SVARADE:
- ÄR DU OCKSÅ FRÅN GALILEEN? SE EFTER I SKRIFTEN, SÅ SKALL DU FINNA ATT INGEN PROFET KOMMER IFRÅN GALILEEN.
Joh 7:52.

De skriftlärdas trappa, Jerusalem.
 

Är du också från Norrland? Inget gott kan väl komma därifrån? Allra minst någon profet... Ja, så står det om vi översätter till vår geografi.

Men schackpartiet är inte avslutat än. Är det inte...?

Fariséerna tror att de har ett svar åt Nikodemos med den spydiga frågan om han också var från Galiléen, vilket de visste att han inte var. Förakt som härskarteknik fungerar ibland, men inte i detta fall.

Nikodemos reaktion visar att om det är några som inte känner till lagen, så är det faktiskt fariséerna själva! De har dömt Jesus utan att ha hört vad han har att säga till sitt försvar, och utan att ha sett vad han faktiskt gör.
De uppvisar det klassiska beteendet hos människor som känner sig hotade av det nya; det förkastar den nya idén omedelbart.
Så gör tyvärr människor än idag med evangeliet, och det behövs en Nikodemos i varje tid som pekar på vissa vanföreställningar i argumentationen.

Tala om hur det är!


Nu drar vi ihop detta resonemang.

Varför berör Jesus oss så olika?

* Några känner sig hotade och anklagade. De väcks till att försvara sig som mot en hotande övermakt.
Är man hotad, är det lätt att gå till attack. Omedvetet känner man att ens moraliska liv är hotat av hans genomträngade ord. I dagens Sverige så är det de som då gärna talar illa om kristna och hur hemsk kyrkan har varit genom tiderna.

Men att argumentera med hjälp av "religiöst missbruk" kan inte hålla Jesus borta från själen... Jesus går förbi alla våra gemensamma dumheter. Han vill vår befrielse.

* Andra kämpar med Jesus i hätska ordvändningar med hans vänner såsom fariséerna gjorde en gång. Kanske du är den som vill göra dig kvitt Jesus och hans person? Det är många som dras till honom men slåss mot hans ord - de lämnar dig inte ifred... och du vet att du inte får någon ro förrän du blivit klar med Jesus och vem han är.

Profeten. Messias. Guds son.

Dessa tre begrepp växer samman i Johannes evangelium när hela händelsen är förd till sitt slut.

Begreppen växer ihop.


* Några vill i hemlighet vara hans vänner och tala med honom om natten. Så var det för Nikodemus, så var det även för mig en gång.

Denna hemliga dragning gör att många i livets svåraste nätter ropar efter hans hjälp. Innerst inne vet man att Jesus är den ende som kan övervinna mörkrets makter. Ett enda ord ur hans mun kan vara det som räddar...
Du är i mycket gott sällskap, du som känner det så.

Många hyser en stor vördnad för Jesus, även utanför kristendomen, men det är först när vördnaden övergår till en personlig gemenskap med Honom som det sker... Tron bryter igenom, som den största av gåvor!

Galiléen idag, Tiberias.


Spelpjäserna på schackbrädet börjar ta slut. En efter en är de utslagna av Guds eget Ord.

Johannes smarta sätt att berätta om denna situation går nu in i sitt slutskede.

I den engelska översättningen står det att ingen profet "uppstår" - rises up - från Galiléen.
Här använder Johannes samma ord på grekiska, som på de flesta andra ställen i evangeliet syftar på uppståndelsen.

Profeten Jona var ju känd för att han blivit svald av en valfisk och varit där i tre dygn, tills han kastades upp på tredje dagen. Det är en förebild för uppståndelsen i Gamla Testamentet.

Profeten Hosea talar Herrens ord om folkets ånger:

- Kom, låt oss vända om till Herren. Ty han har sårat oss, han skall också hela oss.
Han skall om två dagar åter göra oss friska...

… JA, PÅ TREDJE DAGEN SKALL HAN LÅTA OSS STÅ UPP, SÅ ATT VI FÅR LEVA INFÖR HONOM. Hosea kapitel 6:1-3.

- Så låt oss lära känna Herren. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma över oss lik ett regn, lik ett vårregn som vattnar marken.

Låt oss lära känna Herren.


Alltså, fariséerna har inte bara fel om profeter och varifrån de kommer.
Deras språkbruk visar på sanningen att Jesus inte bara "uppstår" från Galileen som sitt hemland, utan även kommer att uppstå i en mycket vidare bemärkelse, som Profeten, Messias och Guds son.

Genom att följa det här ovanliga verbala schackpartiet menar Johannes att vi bör kunna avgöra vilken kung som kommer att segra till slut.

Vem var denne märklige man som åstadkom så mycket rabalder?
För evangelisten stod det klart - Jesus kom varken från Betlehem eller Galiléen, utan han kom från... FADERN.

Älskade Jesus. I Jerusalem.


Käre himmelske Fader...

Tack för att det är från Dig Jesus kommer!
Förlåt oss när vi fastnar i detaljer som för oss bort från Dig.
Hjälp oss att ta emot Dig som vår befriare - du som gör varenda människa schackmatt med din kärlek!
Amen.

Utmattade hälsningar från tyghästen

Helene F Sturefelt,

- teolog och bibelstudieledare,
- som delgav tankar från Tom Wright, Marcus Förlag, och Verbums Exegetiska och Homiletiska kommentar på Sexagesima, skriven av Brita Salomon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar