Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

onsdag 6 februari 2019

MY WAY - och GUDS VÄG

Varning för vilken väg?


-I did it my way! sjunger Frank Sinatra.
Ja, vems annans väg skall man göra det, om inte på sitt eget sätt?! Fast jag gillar inte den låten...

Men är alla vägar bra?
Leder alla vägar framåt?
Är det så att det inte spelar någon roll vilken väg jag väljer i livet, jag kommer ändå fram till målet?

Finns det bara ett enda mål? Vilket är det i så fall?

Och hur är det med Guds väg? Är det samma som min?

Min väg?


Nu vill jag fundera lite på detta.

Om man växer upp i en familj där man inte får göra fel, då är det stor risk att detta med att välja väg blir ångestladdat.
När prestationen är grunden för att bli accepterad då blir man trängd in i ett omänskligt hörn.

Att välja fel utbildning, fel arbete, fel livskamrat gör att livet tar en dyrbar omväg och stressen äter sig inåt.
För att slippa känna det så här, är det många som väljer den enklaste lösningen och säger:

- Alla vägar är rätt! Alla vägar leder till målet!

Gör de?

Alla vägar bär inte till Rom. En del bär iväg till alperna, andra rätt ut i skogen. Och några är återvändsgränder...

Så mycket om vägbygge vet jag att det går inte att vara intellektuellt slapp när man drar vägars riktning.
Genom Ramdala i Blekinge strider man om ifall det är bättre att offra finaste åkermarken eller den växande skogen.

Bygg inte där jag går!


Vet du vad - om du känner igen dig i detta så skulle jag vilja att du tar ett djupt andetag och erkänner:
- En människa får ha FEL.

Du och jag har gjort flera felaktiga beslut i livet.
Konsekvensen har inte alls lett livet framåt. Det har gått bakåt ibland... kan du se det?

Rädslan smyger sig på, för detta är så obehagligt att inse.
Men det hjälper inte att blunda för sina beslut och glatt tycka att vad jag än gör så är det bra.
Det är det inte!

Nu tar vi några konkreta exempel.

Framgång.

Den som ständigt söker bekräftelse genom framgång kommer att fatta beslut som inte tar hänsyn till andra. Framgången kan blåsa upp jaget och du står ensam kvar när kurvan pekar nedåt.

Missmod.

Bedrövelse och självanklagelser tar bort all glädje och gör dig helt kraftlös. Om missmodet får fäste så kan det leda till likgiltighet. De beslut du fattar med en sådan livsinställning kan bara sluta i mörker.

Hjälpsamhet.

Hjälpsamhet är fint! Men om hjälpsamheten går till överdrift då blir det manipulation, och martyrskapet kan lura i bakgrunden. Om du bara vill hjälpa dig andra, men aldrig dig själv, då missar du huvudpersonen i ditt liv - dig själv.

Bekvämlighet.

Att fatta beslut utifrån bekvämligheten förändrar inte världen precis. Du blir ett miljöhot, både fysiskt och andligt. Och någon större mognad kan du inte räkna med.

Fel väg.
 


Dessa fyra sätt att tänka leder till fyra olika mål. Framgång, missmod, hjälpsamhet och bekvämlighet är vitt skilda från varann. Den ene är arbetsnarkoman, den andra har gett upp, den tredje hjälper alla andra utom sig själv och den fjärde skiter i vilket.

- Alla vägar är rätt! Alla vägar bär till samma mål!

Nej, det är inte så. En sådan livshållning bygger på rädsla, att inte våga se olikheterna och värdera dem.

- Åh, nej, vi skall inte värdera. Allt är bra.

Nej, allt är inte bra.

Det blir lika meningslöst som att säga "allt är sant". Då kan allt lika gärna vara "fel"...
Den totala relativismen smular sönder förmågan att uppfatta vad som är rätt och fel.

Total relativism.


Om de första kristna sade man att de "gick på den VÄGEN".
De tillhörde Vägens Folk, de som levde sitt liv i Jesu fotspår. Den vägen kunde vara både en snabb nedförsbacke med god framgång, men lika ofta en trög uppförsbacke där de kristna fick kämpa för sin överlevnad.
Så är det än idag.

Men varken missmod eller bekvämlighet finns med i att leva som kristen. De vägarna är inte förenliga med Guds vilja och mening.

Guds vägar är outrannsakliga, heter det...

VILKET DJUP AV RIKEDOM, VISHET OCH KUNSKAP HOS GUD!
ALDRIG KAN NÅGON UTFORSKA HANS VÄGAR.
VEM KAN KÄNNA HERRENS TANKAR, VEM KAN VARA HANS RÅDGIVARE?
VEM HAR SKÄNKT HONOM NÅGOT SOM HAN MÅSTE ÅTERGÄLDA?

TY AV HONOM OCH GENOM HONOM OCH TILL HONOM ÄR ALLTING.
HANS ÄR HÄRLIGHETEN I EVIGHET, AMEN!
Romarbrevet kap 11:33.

Lämna företräde för Visheten.


När jag läser min Bibel hittar jag många vägmärken där Gud låter oss förstå hans vägar.
De egenskaper som finns hos Guds vägar är dessa:

- Guds vägar är ostraffliga, de är högre än våra vägar, de är nåd och trofasthet, ja Guds väg går i helighet.

För att kunna ta till sig dessa stora ord, så kan vi ta fram motsatsen:

- Guds vägar är inte straffbara, de är inte mindre än våra, de är inte fördömelse och svek, ja de är verkligen inte oheliga eller vanärande.

Gud har inte bråttom.


När Bibeln lyfter fram den ogudaktiges väg, den människa som har sig själv som högsta mått, då kan beskrivningen bli så här:

- Den ogudaktiges väg är lögnens väg, det är en olycksväg. Egoistens väg är förvrängd, det är mörkrets väg, det är den oförnuftiges väg och den lates stig.

- Alla vägar är rätta! ropar du igen.
Men kära, bästa du, det är tyvärr inte så. Det finns smala vägar och breda vägar.
Det finns vägar som leder till livet och vägar som leder till fördärvet.

Det finns två grupper av vandrare - de stora majoritetsgrupperna och de små minoritetsgrupperna.
Sanningen bor inte hos någon av dem, ty sanningen är inte beroende av mängden.

Sanningen är beroende av konsekvensen av dina beslut.

Om det du bestämmer dig för skadar dig, då är det fel, oavsett hur många som gör likadant. T ex rökning, alkohol, sexmissbruk, spel...

Men om dina beslut leder till försoning, kärlek och hälsa, då är du på rätt väg, även om du skulle vara den enda som vill förlåta eller avstå från det som är negativt.

Vart leder din väg?


Men det är inte så att "min väg" och "Guds väg" är varandras motsatser.
Den som lever nära Herren, präglas av hans kärlek.

Eller som någon sa.

"Ser man på sig själv blir man förtvivlad. Ser man på andra blir man förvirrad. Men ser man på Jesus då blir man förvandlad!"

Jag avslutar detta inlägg med en underbar bön, tonsatt som en psalm i psalmboken:

LÄR MIG DIN VÄG, O GUD, LÄR MIG DIN VÄG
GE MIG DITT BISTÅND, GUD, LÄR MIG DIN VÄG.

HJÄLP MIG I TRO PÅ DIG VANDRA DIN VILJAS STIG
BRED DU DITT LJUS KRING MIG, LÄR MIG DIN VÄG.


TVIVLAR OCH TVEKAR JAG, LÄR MIG DIN VÄG
NALKAS MIG STORMFYLLD DAG, LÄR MIG DIN VÄG.

LYS MIG NÄR VÄGEN GÅR FRAM GENOM DUNKLA SNÅR
TORKA MITT HJÄRTAS TÅR, LÄR MIG DIN VÄG.


VAR JAG MIN UPPGIFT FÅR, LÄR MIG DIN VÄG.
TILLS JAG VID GRÄNSEN STÅR, LÄR MIG DIN VÄG

TILLS JAG MED FRÖJD GÅR IN, HERRE I VILAN DIN
BÄRANDE KRONAN IN, LÄR MIG DIN VÄG!
Sv Ps 783.

Visa mig vägen!


Våga ha fel. Våga se dina felaktiga grunder för viktiga beslut.
Dina prestationer är inte ditt värde.
Din livsväg kan leda dig i fördärvet... men Guds kärlek kan vända dig helt om, hundraåttio grader! Mot Livet som mål.

Gå din väg, men tillsammans med Jesus! Det blir ett helt annat liv.

Varma hälsningar från eder vägbyggare i tron liv,

Helene F Sturefelt,
- vägens folk.

Vägens folk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar