UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

lördag 23 februari 2019

DANSA EN BILD - musikalisk intelligens

Redan präglad.


En människa är inte ett tomt, oskrivet blad när hon föds. Vi kommer till världen med flera olika sorters intelligenser som ligger och väntar på att få utvecklas.

Arv och miljö samverkar. Både ock. Inte antingen eller. Nu skall du få vara med om att dansa en bild...

Men först vill jag ge dig några intelligenta förslag på vad mänsklig intelligens är - bortom den artificiella.
Framför mig ligger en bild, mina dansskor och en bok. Boken heter "De sju intelligenserna" skriven av Howard Gardner. Han säger:

Brain Books AB.


- Grundförutsättningar för en intelligens är att den har problemlösningsverktyg som hjälper individen att tackla och lösa problem. Dessa verktyg skall hjälpa till att skapa fungerande produkter, upptäcka nya problem samt söka ny kunskap.

Dans och bild som intelligenser?

Jag har under hela min uppväxt bara hört att matematik var tecken på intelligens. Som jag har plågats av den förminskningen!
Jag gick bakvägen via musiken och räknade ut samtliga ackordmöjligheter med alla dess varianter, vilket är en form av matematik.
Nästa bakväg var bakvägen... I köket tillämpade jag praktisk matematik i vikt- och mängdlära, men jag var inte nöjd ändå.

Inte förrän jag förstod att både bild och dans har djupa rötter ned i en annan sorts intelligens.

Annan intelligens.


Howard Gardner vet att det är omöjligt att mäta och väga något så "osynligt" som intelligens, men han tycker sig ändå se spåren av sju möjliga varianter:

1. Den språkliga intelligensen.
2. Den musikaliska intelligensen.
3. Logisk-matematisk intelligens.

4. Spatial/visuell intelligens - alltså förmågan att korrekt uppfatta den visuella världen och omvandla dem till olika former.
5. Kroppslig/ kinestetisk intelligens.

6. Social intelligens.
7. Emotionell intelligens eller självkännedom.

Varje tid, kultur och samhälle betonar dessa olika. Västerlandet har nästan kvävt de kreativa förmågorna på bekostnad av den matematiska förmågan. Hjärnhalvorna får inte längre lika mycket stimulans, och hela vår varelse hamnar i obalans.

Låt oss nu kombinera bild och dans. Vilka förmågor är då igång? Vad föreslår du?

Vilka förmågor?


Hela denna övning gick upp på följande, i sin helhet:

- Blunda och andas. Vad känner du? Gå in i ditt inre landskap, vad ser du? Stanna där en stund.
- Ta fram papper och färger. Låt penseln leka över pappret. Kan du överföra din känsla? Kan din känsla få en form?
- Kan dessa känslor bli en dans?

Nu väcks den kreativa hjärnhalvan till liv, vill jag lova! Det spritter till och både 7:an, 4:an, 5:an! Och även 2:an tas i bruk!

Språk. Musik. Kroppslig. Visuell. Social. Emotionell. Matematisk.


Vi fick se en bild av vajande säd i god mylla. Under den var ett stråk av hård asfalt där blodröda streck droppade nedåt...
Vilken inre bild hade tagit sig detta uttryck? Vilka känslor var i görningen? Och hur berörde det mig? Oss?

Just den bilden delar jag inte här, utan endast den jag själv målade i slutet.

Sammanhanget jag befinner mig i är bland mina symbol-pedagog-systrar i Jämshög.
Vi delade insikter i bilden och beslöt oss för att organisera bilden i en rituell dans, efter konstens alla regler.

Flera känslor. Och tomrum.


Vilka är huvudpersonerna?

- Glädjen.
- Sorgen.

Jaha.. då skall vi dansa dessa känslor. Detta har "naturfolken" gjort i urminnes tider, och gör än i dag, medan vi förstelnade västerlänningar nästan har tappat kontakten med dessa intelligenser.
Men symbolpedagogiken väcker upp dem igen!

Och vi blir hela.

Inte prata. Inte intellektualisera. Utan förkroppsliga. In i kroppen, med kroppen och ut igenom kroppen.

Vi gick ned till det rum där golvytan är stor och ställde oss i ring. Enkla steg åt vänster en stund, enkla steg åt höger, i lugn rytm. Jag har en liten trumma under armen som hjälper oss hålla takten.
Vi tänker oss att vi är i Paradiset där allt är gott för att ge trygghet åt det som nu vill hända.

Dans-karta.


PRESENTATION.

Någon går in i cirkeln och gör en rörelse för att ge gestalt åt Glädjen. Alla i ringen gör likadant.
Var och en får presentera sin form, alla härmar.
Även Sorgen får sin presentation.

Nu vet vi. Vi går några vilande steg åt vänster, sedan åt höger och låter detta sjunka in.

MÖTE.

En "glädje" går in i mitten och möter en annan "glädje". Vad händer då? Alla härmar i ytterringen och är helt deltagande.
Sorgen får samma uppmärksamhet.
Sedan möter en "sorg" en "glädje" i ringens mitt. Hur blir det?

Nu har vi lämnat tid och rum och är helt inne alla de kreativa intelligensernas uttryck.

Möte.


KONFLIKT.

Nu trappas den rituella dansen upp. Tempot ökar. Pulsen likaså och svetten tränger fram.
Jag leder rytmen med trumman och ber en "sorg" gå in i mitten och möta en annan "sorg".
Takten blir mer intensiv...

Nu kommer sorgens alla ansikten fram - vrede, stampningar, saknad och smärta som bara vill vråla och yla, vanmakt och tomhet.
Asfalten gråter röda blodstreck.

Vredes-sorg.


En "glädje" tar sig in i konflikthärden. Var den välkommen? Vad händer?
Låt mig vara ifred!!

Vi går några renande steg och hämtar andan.

Kan två glädjeyttringar komma i konflikt?
Vi testar.
Det blev så yvigt och snurrigt att vi började skratta allihop! Nej, glädje konkurrerar inte med annan glädje. Den fördubblas ju! Det blev så tydligt hur detta ordspråk verkligen stämmer.
Samtidigt som det var oerhört skönt att få ur sig all den där sorgen.

Försoning i dansen.


FÖRSONING.

Den rituella dansen avslutas alltid med försoning.
Försiktigt bad jag en "sorg" gå in och försona sig med en annan ""sorg".
Det blev mycket kärleksfullt - - -

Ännu en sorg gick in i mitten och fick försona sig med en "glädje". Något hände... Vi behövde göra detta flera gånger få att låta dessa starka känslor komma till sin botten.
Den sociala intelligensen tog över och alla förenades i rörelser som blev till i stunden.

Vi vår åter tillbaka i paradiset.

Rosor i paradiset.


Sedan gick vi upp och målade.

Du ser hur min bild blev som jag illustrerat detta inlägg med.

Jag började med att skrynkla ihop hela pappersarket - för allt i livet har redan sina förutsättningar och ingenting är blankt.

Sedan strök jag färgerna med lätt hand över arket för att låta vecken få plats att tala.


Arv och miljö.


Gud har skapat människan så förunderligt underbart. Så sinnrika vi är! Och så lite vi tar vara på...

Under dessa 45 minuter fick vi ur oss mer, än vad flera veckors samtalsterapi skulle kunnat förmå.
Vi mådde mycket bra och var alldeles varma och glada.

Vilken sorg det måtte vara för Skaparen att se hur vi förminskar oss själva och förtrycker flera av de gåvor han lagt ned i oss.
Om intelligens bara vore matematik, ja då skulle vi inte ha några mänskliga möten värd namnet, ingen kultur, inget utvecklat språk till kommunikation... och ingen musik.

Och inte mycket till mänskligt liv!

Alla intelligenserna ska med.


Denna lekfulla beskrivning har i botten en mycket allvarlig underton.

Vår tids stress och reducering av mänskliga behov kör oss i botten, och sjuktalen av utbrändhet ökar.
Symbolpedagogiken är min väg tillbaka till livet och arbetet. Jag är så djupt tacksam!

Och samtidigt behöver jag uttrycka kritik till alla okänsliga människor och strukturer som sätter ekonomi före hälsa, profit före medmänsklighet och huvud före kropp.
Det är inte utveckling.

Det är avveckling!


Det omätbaras renässans. Läs!
 

Vi har dansat en bild. Vi har målat en dans.

Sorg och glädje fick mötas, både i konflikt och försoning.

Fick vi några problemlösningsverktyg?
Skapade vi en ny, duglig produkt? Hittade vi nya möjligheter? Fann vi ny kunskap?

Ja, bilden gav form åt en inre tanke. Den spatiala förmågan visualiserade uppfattningen och gav den form.
Dansen gav rörelse åt bilden och tanken. Den kinestetiska intelligensen var verktyg för att få utlopp för inneboende spänningar.
Musikaliteten hjälpte oss att se nya möjligheter hur vi kan agera i mänskliga möten.

Fann vi ny kunskap? Ja, kroppens insikter av skörhet och styrka blev en verklig upplevelse, inte bara talade ord som fastnar i den hjärnhalva där logistiken bor.

Dansa mig!


Till Howard Gardners försök till organisering av de sju intelligenserna vill jag göra ett tillägg:

8. Andlig intelligens.

Eller som han skriver själv:

- En förutsättning för multiintelligensteori är alltså att den innefattar ett brett spektrum avtalanger som mänskliga kulturer yttrar. Det gäller att inte försumma shamanens och psykoanalytiskerns gåvor, inte heller yogiers och helgons. (sid 56).

Han glömde själavårdare och präster...

När jag tog tåget hem från vårt symbolpedagogmöte, var jag tvungen att lägga min stora bild på golvet på Öresundståget. En intresserad tågvärd började plötsligt berätta för mig vad hon såg... och vad det kunde betyda... och livets alla faser...!

Det kallar jag social intelligens, av en kvinna som verkligen ville kommunicera.
Hon hade fyllt sitt livsblad med flera goda egenskaper.

I väntan på tåget.


Måtte sädeskornen vaja på ditt hjärtas åker. Må livets mylla vara rik och fet för dig.
Men se upp för asfalten som blöder i det osynliga... där ena hjärnhalvan förkvävs av omänskliga livsmiljöer.

"Människa, lär dig dansa, annars vet änglarna i himmelen inte vad de ska göra med dig!"
Kyrkofadern Augustinus.

De kommer inte sitta och räkna matte uppe bland molnen i alla fall!!

Intelligenta hälsningar från er dansande Helene Sture Bildfelt,

Vill du läsa mer om symbolpedagogik?
www.symbolonviaunna.se
En ny utbildning startar i höst:
helen.kemi@symbolonviaunna.se

Det omätbara.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar