DET SNÖAR I BIBELN

Vart tog kyrkan vägen?

 

Det snöar! Äntligen kom vintern även till oss i södra Sverige. Som jag har längtat!

"Snökanonen" från Sibirien har tagit sig in med ostliga vindar. I Karlskrona är det nu så tjockt med snö på gatorna att det knappt går att köra i "staun"... och skolskjutsarna är inställda.

I östra Blekinge, där Sölvesborg är beläget, är snöfallet inte lika omfattande. På kartan är ju Listerlandet som en "näsa" mellan Skåne och Blekinge och kung Bore missar ofta oss med sitt snötäcke.

På tal om gudar...

Nu vill jag dela några vintervita bibelverser om hur Gud vår Skapare använder sig av snön.
Följ med in i Gamla Testamentet!

Språket är poetiskt - kanske det enda sättet att beskriva livets storhet på?

HAR DU VARIT FRAMME VID SNÖNS FÖRRÅDSHUS?
OCH HAGLETS FÖRRÅDSHUS - DU SÅG VÄL DEM ? Job kap 38:22

Snöns förrådshus.

Det är Job som brottas med Gud om livets svårigheter och orättvisa.
Han förstår inte varför allt har tagits ifrån honom - hus och hem - och i sin förtvivlan går han tillrätta med Gud.

Jag känner igen mig... Även jag har upplevt detta. Men Job går så hårt åt herren Gud att han blir tillrättavisad:

- Vem är du som stämplar vishet som mörker, i det du talar så utan insikt? Jag vill fråga dig, Job; var var du när jag lade jordens grund? Säg det, om du har så stort förstånd!

Hela kapitel 38 ger den ifrågasättande människan ett djupare perspektiv på livet.
Guds vishet övergår vårt förstånd. Och ingen av oss har varit vid Guds förråd där snön och haglet bor...
Det är Gud som styr och ställer:

SE, ÅT SNÖN GER HAN BUD:
- FALL NED TILL JORDEN.
LIKASÅ ÅT REGNSKUREN, ÅT SITT REGNFLÖDES MÄKTIGA SKUR. Job kap 37:6.

Fall ned till jorden.

Jag är övertygad om att Elsa Beskow har Bibelns berättelser i färskt minne då hon skriver om Olles Skidfärd, då han får möta "Farbror Frost" och "Kung Vinter":

FRÅN STJÄRNGEMAKET KOMMER DÅ KÖLD OCH STORM GENOM NORDANHIMMELENS STJÄRNOR.

MED SIN ANDEDRÄKT SÄNDER GUD FROST, OCH DE VIDA VATTNEN BETVINGAS. Job 37:9

Varför sänder Gud kyla, frost och snö?

Syftet är tvådelat. Job får själv veta ur Herrens mun:

ÄN ÄR DET SOM TUKTO-RIS, ÄN MED HJÄLP ÅT HANS JORD.

ÄN ÄR DET MED NÅD SOM HAN LÅTER DEM KOMMA.

LYSSNA DÅ TILL DETTA, DU JOB, STANNA OCH BETÄNK GUDS UNDER. Job kap 37:13.

Även Karl IX måste betänka.

Ja, och just nu måste alla bilister också stanna upp och besinna sig.
Måste du ut i trafiken? Är det nödvändigt? Är ditt möte viktigare än säkerheten?

Den moderna stadsmänniskan behöver mer än någonsin stanna upp för vädrets makter.
Vårt digitaliserade liv håller på att fullständigt förlora kontakten med den natur, som inte drivs av elektricitet eller planeringskalendrar.

Vår effektivitet kan leda till högfärd. Våra "måsten" kan driva oss till att utsätta andra och oss själva för livsfara.
Stanna upp. Vädrets makter är sända ur Guds hand. Lugna dig.

Livet är större än våra beslut.

Psaltaren 147 är en enda lovsång till Gud vår Skapare, som håller alla naturlagar i sin hand. Åter igen är det det poetiska språket som bäst kommer åt verkligheten:

GUD LÅTER SNÖ FALLA SOM ULL,
RIMFROST STRÖR GUD UT SOM ASKA. Psalt 147:16

Mjuk pudersnö.

Jag hade tänkt ge mig ut och åka skidor idag, men snön är som puder. Denna mjuka, vita ull tåler inte att åkas på.
Jag får njuta på ett annat sätt.

GUD KASTAR SITT HAGEL SOM SMULOR - VEM KAN BESTÅ FÖR HANS FROST?
Psaltaren 147:17.

Ibland är ovädret det enda sättet att hejda vår framfart.
Varje människa måste ta konsekvenserna av sina beslut, var man bestämmer sig att gå/ köra/ åka/ flyga...

Stanna hemma.

 

Även om snön inte blir liggande kvar så länge här i södra Sverige - liksom i Israel - så betraktar Bibeln snön som en svalka på skördedagen:

SOM SNÖNS SVALKA PÅ EN SKÖRDEDAG, SÅ ÄR EN PÅLITLIG BUDBÄRARE FÖR AVSÄNDAREN - SIN HERRES SJÄL VEDERKVICKER HAN. Ordspråksboken kap 25:13.

Men om pålitligheten byts ut mot svek och skryt, då blir det så här:

SOM REGNSKYAR OCH BLÅST, OCH LIKVÄL INGET REGN, SÅ ÄR EN MAN SOM SKRYTER MED GIVMILDHET, MEN INTE HÅLLER ORD. Ords 25:14.

Men ingen vill ha snö eller hagel vid skördetid! Årstiderna har sin rytm. Förvirring och klimatförändringar vill vi inte ha, men inte heller galenskap:

SOM SNÖ INTE HÖR SOMMAREN TILL, OCH REGN INTE TILL SKÖRDETIDEN, SÅ PASSAR DET EJ HELLER ATT DÅREN FÅR ÄRA. Ords 26:1.

Naturen själv predikar. Gud har lagt ned visheten i alla naturlagar.
Ära inte dåren. Lyssna inte på den som säger "allt står väl till"... när det inte gör det!

Dåraktigt.

 

Profeten Jesaja talar också om snö.
Snön jämställs med regnet som vattnar jorden och gör den fruktsam.

Vi vet att grundvattennivåerna det senaste året har varit alldeles för låga, i många kommuner alarmerande låga.
Vatten är ett livsmedel som vi inte ska ta för givet. Det är inte självklart att det kommer vatten ur kranen, rent och drickbart dessutom.

Jag efterlyser en större ödmjukhet.

Ärligt talar, jag är grundligt trött på alla som tjatar på sol, värme och sommar. Om ni fick bestämma skulle landet torka ut - och ni finge sluta duscha...

Nej, tack gode Gud att det är Du som håller vädret i din hand. Vi får säkert vad vi behöver.
Leta upp mössa och vantar, även du som bara åker till och från kontoret i stan...

Får vad vi behöver.

Jesaja jämför nederbörden med Guds ord. Det vänder inte tillbaka förrän det har haft sin effekt:

TY LIKSOM REGNET OCH SNÖN FALLER FRÅN HIMMELEN OCH INTE VÄNDER TILLBAKA DIT IGEN - FÖRRÄN DET HAR VATTNAT JORDEN OCH GJORT DEN FRUKTSAM OCH BÄRANDE - SÅ ATT DEN GER SÄD TILL ATT SÅ OCH BRÖD TILL ATT ÄTA,

SÅ SKALL DET OCKSÅ VARA MED ORDET SOM UTGÅR UR MIN MUN;
DET SKALL INTE VÄNDA TILLBAKA FÅFÄNGT UTAN ATT HA VERKAT VAD JAG VILL, OCH UTFÖRT DET SOM JAG HADE SÄNT UT DET TILL.

TY MED GLÄJDE SKALL NI DRA UT... Jesaja kap 55:10-11.

Guds ord är verksamt.

Detta är så starkt!
Guds Ord har en sådan inneboende kraft - just eftersom det är ett uttalat ord från Gud själv!

Gud "pratar" inte. Det är inte "snack", inte tomma ord. Nej det är Kraft! Verksamhet!

Och varje gång vi läser ett ord ur Bibeln kan vi tänka:
- På vilket sätt ska detta ord verka i mig?
Hur kan det visa mig min brist, min möjlighet? Hur kan ordet peka på Guds kärlek och nåd?

De gånger då vi fördömer oss själva, kommer Guds ord till vår räddning:

NEJ, SÅ MYCKET SOM HIMMELEN ÄR HÖGRE ÄN JORDEN,
SÅ MYCKET ÄR OCKSÅ MINA VÄGAR HÖGRE ÄN ERA VÄGAR,
OCH MINA TANKAR HÖGRE ÄN ERA TANKAR, SÄGER HERREN. Jesaja 55:9.

Guds tankar är högre.

När man talar om "livet efter detta" vill många tänka sig Guds rike som en sommaräng.
Det gör inte jag.
Jag hoppas på en avdelning för oss vinterälskare...

Det finns ingenting som är så förlåtande som snö! Den bäddar in allt fult i sitt vita täcke.
All smuts, allt skräp och alla fula skövlingar vi orsakat göms under den mjuka, svala snön.

Jämte vit ull är just nyfallen snö en sinnebild för renhet i Bibeln.
Kung Davids dramatiska syndabekännelse är världsberömd genom alla sekler och tider:

RENA MIG MED ISOP SÅ ATT JAG BLIR REN,
TVÅ MIG SÅ ATT JAG BLIR VITARE ÄN SNÖ... Psalt 51:9.

"Två" betyder tvätta. Pontius Pilatus "tvådde" sina händer inför att tvingas döma Jesus skyldig.

Kung David visste att han gjort sig skyldig till ett svårt brott då han tog en annan mans kvinna... och bröt deras äktenskap.
När han kommer till insikt om detta, upplever han sig så djupt fallen att han själv är avlad i synd, oförmögen till något gott...

Oförmögen till något gott.

Du känner igen orden - som delvis missbrukats eftersom de är bunden till denna händelse:

-Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon.
Se, i synd är jag född och i synd har min moder avlat mig.
Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden, så lär mig då vishet i mitt innersta.
Psaltaren 51:6-7.

Jag menar bestämt att detta är den otrogna mannens syndabekännelse!
Inte en "allmän" bekännelse, så som kyrkan alltför länge har haft i sina gudstjänster!!

Som kvinna och mor värjer sig mitt innersta mot att ta dessa ord i min mun!
Jag upplever ingen igenkänningsfaktor alls.
Tvärtom.

Här blir mannens synd orsak till att den rena vita snön blir synnerligen nedsolkad!

Se upp! Varning.

Jag avslutar med ett ord ur Jesajas första kapitel där förlåtelsen får sista ordet, som sig bör:

KOM, LÅT OSS GÅ TILLRÄTTA MED VARANDRA, SÄGER HERREN.

OM ERA SYNDER ÄR BLODRÖDA, SÅ KAN DE BLI SNÖVITA,
OM DE ÄR RÖDA SOM SCHARLAKAN, SÅ KAN DE BLI VITA SOM ULL. Jes kap 1:18.

Profeten lyfter upp människans villighet att lyssna och ta rättning.

Men den människa som är ovillig och motsträvig skall förtäras av svärd... ty så har Herrens mun talat, ja, så allvarligt är det att stanna kvar i oförsonlighet att man går under inifrån.

Hur svårt är det inte att komma över den där snövallen av bitterhet och vrede?
Hur lätt är det inte att åka kana på sina oförrätter och volta i backen av sin trotsighet?

Men Gud vare tack! Det är inte han som står i vägen! Det är vi själva.

Detta underbara löfte får avsluta detta inlägg - att allt det vi sagt och gjort som är fel, det kan klaras upp och bli förlåtet.
Och när vår oförmåga eller låsningar i egen prestation förlamar oss, då är Jesus Kristus där tar alla våra bördor på oss.

Till den snövita tronen.

Snövit tron.

Nu ber vi med Psalm 206 i den svenska psalmboken:

HERRE, JAG VILL BIDA STILLA VID DIN PORT.
TILLS MIN SJÄL DIN BLIDA FADERSBLICK FÖRSPORT.

TRÖTT PÅ ALLT MITT EGET ÖDMJUKT HÄR JAG STÅR.
HJÄLP MIG SISTA STEGET DU SOM ALLT FÖRMÅR.


DET ÄR GOTT ATT BIDA, HERRE, VID DIN PORT.
HIMLAR ÖPPNAS VIDA, HÄR ÄR HELIG ORT.

HÄR MIN SJÄL FÖRNIMMER GLÄDJENS NYA TON.
OCH JAG SER ETT SKIMMER FRÅN EN SNÖVIT TRON.

Amen!

De vitaste hälsningar från eder snöflinga,

Helene Sture Snöfelt,

- kylig bibelläsare och vinterälskare,
- som fotograferade i Karlskrona igår då snön täckte staden.

Vill du fika med mig?