Rymden är inte evig.Är "oändlighet" och "evighet" samma sak?
Åh... Den frågan är för stor. Jag tror jag backar hem lite... och sjunger en sång:
PRIS VARE DIG SOM JORDENS BANA GENOM ÖDE RYMDER STRÄCKT...
Sv Ps 191:4.
Vi sitter i skogens katedral vid Listerkyrkans utescen och hör koltrastar och kråkor ljuda.
Det är Musik i Sommarkväll och ännu en konsert är avnjuten. Nu är det Helenes tur att komma upp på scenen.
- Kan man få lite rymdeffekter?
Högtalaranläggningen tjöt i en ofrivillig rundgång och jag tackade för hjälpen in i kvällens reflektion.
Familjen Sarafian, Listerkyrkan.Rymden är inte evig.
Universum, rymden, är skapad, med en början och ett slut. Det enda som är evigt är Skaparen själv.
Allt är ändamålsenligt, från minsta stjärnstoft till största planet. Allt som existerar har en given mening och ett givet mål.
Det kan vara lätt att tappa bort sig i vår tid, med en ideologi att man själv skall skapa sin mening...
Men så är det inte för blommorna och fåglarna.
Stockrosorna och trumpetträdet behöver inte själv uppfinna vad de är till för - Gud har i deras DNA lagt ned sin intelligenta mening.
Fåglarna behöver inte heller söka efter meningen med deras liv. Och så är det också med oss människor - Gud har redan lagt sin mening i oss!
Skimrande planeten Tellus.Sett från rymdens perspektiv är vårt jordklot en fantastiskt vacker planet. Tellus skimrar i grönt och i blått, så full av liv och härlighet! Satellitbilder visar hur skön vår boningsplats är.
Men den senaste generationen har fått uppleva hur det gröna blir allt mer brunt; av kalhyggen och skövling. Det blåskimrande vattnet blir allt mer smutsat av våra utsläpp. Vad är det vi håller på med?
Skapelsen suckar och naturen längtar efter befrielse, så som det står i Romarbrevet 8:19.
Jorden vill slippa bli så skändad och utnyttjad av oss människor!
Grönt eller brunt?Vi behöver jorden, men jorden behöver inte oss. Tänk om "moder jord" betraktar oss som löss... som suger ut jordens resurser som om det vore ett skafferi.
Människan är som löss i pälsen på jordklotet, och hon gör allt för att skaka av oss... När ska vi inse vår plats i det ekologiska systemet?
Vi är ju Guds barn! Och vi har en uppgift som är viktig.
NÄR JORDEN SIG I RYMDEN VÄNDER
OCH LJUSET GÅR FRÅN TRAKT TILL TRAKT
DITT LOV VÄCKS UPP I NYA LÄNDER.
Sv Ps 191:2
Blåskimrande.Ljuset är solen men det är också en bild för Guds närvaro, som kan bryta igenom i en människa.
När Gudsljuset kommer in i en människas hjärta, då föds hoppet!
I omvändelsen tar kärleken från Gud plats.
Den girige ser plötsligt skapelsens skönhet, och en vilja att ända livsstil väcks. Omvändelse från egot.
I måndags var vi uppe i Vadstena och deltog i vandringsstarten för Walk For Future. Pilgrimsrörelsen vill vara en röst för skapelsen som ropar på sin befrielse.
Läs mer här:
100 dagars vandring för klimatet.Från himlarymderna får vi låta Guds ljus fylla våra tankar och känslor, så att vi inte längre är naturens mot-arbetare utan dess med-arbetare.
Låt oss be:
Käre himmelske Fader,
Tack för att du har gett oss en så fantastisk plats att leva på!
Herre förlåt oss när vi utnyttjar jordens resurser.
jag ber Jesus att Ditt ljus skall lysa in i våra hjärtan, till omvändelse. till att leva i samklang med din skapelse.
välsigna var och en som är här ikväll, välsigna och rör vid våra hjärtan. I Jesu namn, amen.
Han håller hela världen i sin hand.
Om du vill lyssna på psalmen sjungen och texten predikad så kommer här 10 minuters enkel upptagning via min diktafon:
Rymdvida hälsningar!
Helene F Sturefelt, predikant och kul fotograf...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar