RELIGIÖS BUBBLA Förklaringsberget

Ska vi bygga hyddor?

Man kan fly in i religiösa upplevelser. Man kan fly in i underhållning eller arbeta tills man stupar.
Man kan längta efter att få komma upp på "förklaringsberget" och äntligen fatta alla sammanhang. Men då vill man inte ned till jämmerdalen igen...

Vad gör Jesus?

Han stannar aldrig i någon religiös bubbla. Inte heller tillåter han sina efterföljare att göra det!
Det märkliga är att det finns ett samband mellan de himmelska topparna och nödvändigheten att gå tillbaka ned igen.

Följ med på en extraordinär upplevelse som slutar med en vilt skrikande demon.
Detta är en fortsättning på föregående inlägg - om "Demonernas bekännelse".
Läs mer här:
https://helenesturefelt.blogspot.com/2020/07/demonernas-bekannelse.html

Följ med.

Denna söndag handlar om Kristi Förklaringsdag. Lukas återger händelsen i kapitel 9 - då Jesus alltså vänder stegen mot Jerusalem och sitt uttåg ur denna värld.

Jesus går upp med tre av sina "lydingar" på ett berg för att be. Där förvandlas han och blir lysande vita. Även Mose och Elia visade sig i sin härlighet...

... OCH DE TALADE OM HANS UTTÅG UR VÄRLDEN.
Lukas 9:31.

Uttåg?
Jesus hade ju precis börjat, kan man tycka. Ska han redan tillbaka? Vad är detta för ett uttåg?
Och varför är det just Mose och Elia som är där?

Jag tar hjälp av min favorit-bibelkommentator Tom Wright, präst och professor i NT vid University of St Andrews i Scotland. Han skriver:

- När Jesus var med om upplevelsen på bergets topp - där Gud ännu en gång bekräftade vem han var: 'Detta är min son, den utvalde. Lyssna till honom' - så visste han att den förberedde honom på att gå dit lagen och profeterna pekade.

Mose är "lagen" och Elia är "profeterna". Och de båda pekar med sin närvaro på nödvändigheten att gå tillbaka ned i dalen igen, där de lidande gråter och demonerna tjuter. Jesus måste gå tillbaka ned, dit han som Mänskosonen skall överlämnas åt syndare.

Först upp på toppen. Sedan ned i jämmerdalen och därefter det stora uttåget.

Samariens bergsbygd.

På grekiska står det "exodus". Det är samma namn som på 2 Mosebok - uttåget ur Egypten, från slaveriet. Exodus betyder där "att ge sig av".
Men Exodus kan också vara en omskrivning av "döden", som när någon säger:
- Jag kommer inte finnas kvar här så mycket längre... Och alltså syftar på sin egen död.

Lukas väljer medvetet att skriva "exodus" för att ge oss flera djupa dimensioner vad det är Jesus skall göra. Namnet Mose är ett kodord som den tidens människor direkt förstod.
Aha!
- Jesus med sin död kommer att åstadkomma något som liknar det stora uttåget ur Egypten, fast mycket mer än så, skriver Tom Wright.

- I det första uttåget förde Mose israeliterna ut ur det förbannade slaveriet, in i det förlovade landet. I det nya uttåget genom korset kommer Jesus att föra alla Guds folk ut ur syndens och dödens slaveri, och hem till Gud Fader, där hela världen skall räddas.

Nu hörs det förtvivlade skriet igen...

Uttåg eller intåg?

Petrus, Johannes och Jakob tycker det är så fantastiskt underbart där uppe att de vill bygga tre hyddor åt dem. De var helt fascinerade över det som hände. En sådan makalös treenighet av Skriftens portalfigurer:
- En lagens man, en profet och så själva Frälsaren...

Denna religiösa bubbla var alltför märkvärdig för att släppa. Det är klart att de ville stanna!

Och den som i mindre skala har erfarit Guds närhet i stunder av bön och tillbedjan, kan ana lite vad detta handlar om.
Släck inte ljusen! Sluta inte lovsången! Fortsätt, fortsätt i evighet! Stäng dörrar och fönster, släpp inte in något ont eller något mörker när det äntligen är så här himmelskt gott!

PETRUS SADE TILL JESUS:
- MÄSTARE, DET ÄR BRA ATT VI ÄR MED. LÅT OSS GÖRA TRE HYDDOR, EN FÖR DIG OCH EN FÖR MOSE OCH EN FÖR ELIA - HAN VISSTE INTE VAD HAN SADE.

MEN MEDAN HAN TALAADE KOM ETT MOLN OCH SÄNKTE SIG ÖVER DEM, OCH NÄR DE FÖRSVANN IN I MOLNET BLEV LÄRJUNGARNA FÖRSKRÄCKTA.

EN RÖST HÖRDES UR MOLNET:
- DETTA ÄR MIN SON, DEN UTVALDE. LYSSNA TILL HONOM.
OCH NÄR RÖSTEN LJÖD, STOD JESUS ENSAM KVAR.
Lukas 9:33-34.

Ur molnet.

Nu hör jag det där förtvivlade skriket igen...

Här slutar texten i våra kyrkor. Att läsa mer, skulle bli för långt. Det är bara det att då missar vi helheten, den verklighet vi måste gå ned till igen.

Så, nästa dag gick de ned från berget och möttes av en stor skara människor. En man i hopen ropar och ber om hjälp. Hans ende son är sjuk och är helt personlighetsförändrad. Pappan berättar:

- EN ANDE HUGGER TAG I HONOM SÅ ATT HAN SKRIKER TILL, OCH DEN SLITER I HONOM SÅ ATT FRADGAN STÅR UR MUNNEN. NÄR ANDEN ÄNTLIGEN GER SIG AV, HAR DEN NÄSTAN GJORT SLUT PÅ HONOM.
JAG BAD DINA LÄRJUNGAR ATT DRIVA UT DEN, MEN DE KUNDE INTE.
Lukas 9:38-40.

Innan vi fortsätter vill jag bara i korthet nämna att jag har erfarenhet av detta.
En mamma ringde och bad om omedelbar förbön för hennes son som blivit besatt. Jag hörde pojkens våldsamhet i telefonen, och fick även veta att denne snälle pojk tagit strupgrepp på sin mamma.
Han var fullt frisk i vanliga fall, och det var uppenbart att "någon" tagit över honom.

Vi bad intensivt i Jesu namn, i kraft av den försoning Jesus gett oss på korset över djävulens härjningar. Beskydd i Guds sons blod!!
Situationen lugnade sig och pojken grät och kramade om sin mamma.
- Det var inte jag, det var inte jag!

Med detta sagt, hoppas jag du förstår allvaret.

Anfall.

Demonerna bekänner också Jesus vara herre. Markus 3:13:

OCH NÄR DE ORENA ANDARNA SÅG JESUS FÖLL DE NED FÖR HONOM OCH ROPADE 'DU ÄR GUDS SON'.
Markus 3:13.

Naturligtvis vet ondskans andemakter vad som hände där uppe på Förklaringsberget. De är på väg att bli besegrade genom Jesu uttåg via korset ur denna värld.
En liten djävul far i en liten pojke och försöker dra honom ned i mörkrets våldsamma värld. Pappan är helt förtvivlad. Det var mamman i nutid också.

Tom Wright skriver:
- De fyra evangelisterna låter alla berättelsen om Jesu förvandling följas av den om en pojke som är så illa däran att lärjungarna inte kunde bota honom.
Annars var det ju det uppdraget Jesus gett dem; att de skulle predika och bota. Inom parentes: gör dagens präster det? Eller har vi bara den ena kallelsen?

- Evangelisterna vill tydligen påvisa ett samband mellan dessa båda händelser: upplevelsen på bergets topp och den vilt skrikande demonen.

Olycksplats.

- Många människor avstår gärna från både ock. De föredrar en odramatisk och spänningslös tillvaro på slätten. Och Gud tycks kalla vissa till den typen av liv, skriver Tom Wright.

Det kan jag förstå.
De dramatiska visionerna och andliga upplevelserna ställer nämligen upp enorma krav.

Ju mer mottagliga vi är inför Gud och de olika dimensionerna av Guds härlighet, desto mer mottagliga tycks vi vara för lidandet i världen.

Ja, så är det.

Ju större upplevelse av skönhet, desto fulare blir världen. Ju större erfarenhet av Guds härlighet, desto svårare är det att stå ut i denna värld av girighet och våld. Strimmorna av godhet faller allt oftare in i skuggan.
Likväl är det vår gode Fader som håller allt detta i sin hand!


- Vi gör rätt i att vara vaksamma när vi kommer hem från efter en fantastisk lovsångsgudstjänst eller reser oss upp efter en stund i bön där vi erfarit Guds upprättande kärlek. Sådant får vi aldrig uppleva utan anledning, skriver Tom Wright.

Vad är anledningen då?

Jo, Herren Gud vill rusta oss för att kunna använda oss i sin nödlidande värld, som Han älskar.

Alltså, stanna inte i din religiösa bubbla. Fly inte till den andlighet som inte tåler den smutsiga världen! I så fall kan du vara säker på att den andligheten inte är från Levande Gud!

Men kojan grönskar ju!

JESUS SVARADE:
- DETTA FÖRDÄRVADE SLÄKTE SOM INTE VILL TRO! HUR LÄNGE MÅSTE JAG VARA HOS ER STÅ UT MED ER?
KOM HIT MED DIN SON!
Lukas 9:41.

Vad hände sedan?
Lukas, som var läkare till professionen, var mycket intresserad av att beskriva händelsen korrekt:

MEDAN POJKEN ÄNNU VAR PÅ VÄG FRAM, KASTADE DEMONEN HONOM TILL MARKEN OCH SLET OCH RYCKTE I HONOM.

JESUS HUTADE ÅT DEN ORENA ANDEN OCH BOTADE POJKEN OCH LÄMNADE HONOM TILLBAKA TILL HANS FAR.

ALLA ÖVERVÄLDIGADES AV GUDS STORHET.
Lukas 9:42:43.

Livet återvänder.

Alla som sitter kvar i sina bönerum, eller på sina mediationskuddar, kallar Jesus ut ur bubblan. Det är inte där vi skall "bo". Det är endast en tank-station, för att vi skall finnas bland människor och be för dem, i Jesu namn.
Precis så som bland andra Hope For This Nation gör!
www.hopeforthisnation.se

Men lärjungarna begrep verkligen inte, att det som de fick en skymt av på Förklaringsberget slutligen skulle uppenbaras på ett helt annat berg, nämligen den lilla vedervärdiga kulle, som kallas Golgata.
Där, utanför Jerusalems stadsportar, skulle Guds utvalde tjänare få sin härlighet förlossad i blod.

Varför denna blodiga hemskhet?

Därför att dödens makt kan bara dödas inifrån.
Och det är bara i dödsriket som alla djävla demoner och orena andar kan besegras, och där nyckeln till döden tas ifrån dem.

Nu har skriet tystnat.

Pojken är fri. Den orena anden har flytt, ut i öknen. Barnet har återfått sin färg och glans. Personligheten är normal igen. Ingen annan styr handlingar och ord. Våldet är borta.
Tack gode Gud!!

Golgata kulle idag.

Kropp, själ och ande. Tre olika delar där sjukdom kan fastna. Demonen tar sig in i människans ande och tar över. Detta allvar är inte en psykisk sjukdom, den går mycket djupare än så, och måste behandlas därefter.
Tack och lov är detta inte så vanligt i Sverige, men när det dyker upp, då måste själavårdaren vara oerhört noggrann och oerhört nära Jesus, så att Han kan verka.

Hela berättelsen slutar med att dessa unga män fortfarande inte förstod särskilt mycket, och därför inte heller skulle prata - än. Respekten för Jesus var så stor att de inte ens vågade fråga vad allt detta betydde. De var helt enkelt inte redo.

MEDAN FOLKET HÄPNADE ÖVER ALLT SOM HAN GJORDE, SADE HAN TILL LÄRJUNGARNA:
- LYSSNA NOGA PÅ VAD JAG NU SÄGER TILL ER: MÄNNISKOSONEN SKALL ÖVERLÄMNAS I MÄNNISKORS HÄNDER.

MEN DE FÖRSTOD INTE VAD HAN MENADE, DET VAR FÖRDOLT FÖR DEM, FÖR ATT DE INTE SKULLE FATTA DET, OCH DE VÅGADE INTE FRÅGA HONOM VAD DET BETYDDE.
Lukas 9:43-45.


Upphör aldrig att fråga! Vi kan inte få intressanta svar om vi ställer ointressanta frågor.
Wilfrid Stinissen skriver:

- Lärjungarna har fått en viss insikt vem i Jesu person, men insikten är långt ifrån tydlig. Ni får vara tysta om mig, säger Jesus, om det ni vet om mig är alltför grunt. Det ni vet om mig är alltför litet för att ni redan nu skall gå och basunera ut det.
Jesus är mer annorlunda än vi tror.
Ur "Idag är Guds idag" 27 juni.

Det vi dock kan börja berätta för varann är att "Jesus är viktig för mig"... och så dela vårt personliga vittnesbörd.

Berätta om Jesus på korset.

Varför skriver jag om allt detta? Och hur vågar jag tala om demonerna, som de flesta teologer och präster har raderat ut?
Jo, därför att jag har en mycket stor respekt och kärlek till Bibelns ord. Jag vet att där finns djup som jag med mina moderna glasögon inte kommer åt. Därför vänder jag på det och försöker gå in i evangeliets kontext istället.

Då finner jag en visdom som är större än vår kunskap!

Dessutom har jag själv erfarenhet av detta med att någon blir besatt av en demon, som jag skrev tidigare. Denna kunskap är viktig.

Hur ska vi då tillämpa allt detta med att gå ned från Förklaringsberget igen?
Jag tänker mig att vi kan göra det på ett enkelt sätt, i vår egen vardag:

Lägg dig i det är fel. Gå inte förbi. Agera efter Guds kompass och förmana den som förtrycker någon med fula ord. Civilkurage med Jesus i hjärtat!

Bed för den som är trött och sjuk. Bed med varma ord och omslut personen med Jesu kärlek.
Har han eller hon ont; bed att Guds härlighet skall manifestera sig hos honom/ henne, bed om upprättelse, bed att allt det onda skall lämna.

Protestera mot regnskogarnas skövling och uppodling av jordbruksmark. Bed för dina fiender och dem som förföljer kristna.

Och vet vems ärende du går:

DETTA ÄR MIN SON, DEN UTVALDE. LYSSNA TILL HONOM.

Amen!

Gå dit marken ropar.

Fly inte. Varken upp eller ned. Gå dit Herren sänder dig.
Var välsignad!

Helene F Sturefelt,

- som byggde hyddor med scouterna i delar av den bokskog som motorvägen ännu inte ätit upp...