tisdag 23 juni 2020
ÄKTENSKAPETS HEMLIGHET
Tänk dig att du skapar en helhet som är odelbar. Allt ryms i denna helhet och det är mycket vackert. Du är nöjd med din formgivning.
Men så får du en idé.
Du vill skapa ett spänningsfält och klyver helheten i två halvor. De är inte identiska, olikheter har uppstått, som två pusselbitar.
Den attraktion du nu formar kallar du för Kärlek.
De olika halvorna dras till varandra, och när de fogas samman, i kärlek, så blir de hela igen.
Var så god.
Du har just fått "leka Gud" och har skapat människan - till man och kvinna skapade du dem!
(Detta inlägg berör inte genus-debatten).
Ingen får dominera den andra. Det måste råda ömsesidighet!
Du låter detta förhållande likna kroppen, där alla delarna behövs, men rollerna får inte blandas samman. En fot är en fot, en hand är en hand, ett hjärta är ett hjärta och huvudet är huvudet. Allt är lika värdefullt.
Den ena mänskohalvan får representera hjärtat, den andra huvudet.
Den ena är särskilt skicklig på att förstå sammanhangen inåt, den andre ser sammanhangen utåt, tillsammans ser de helheten.
Den ena ser djupen, den andra ser bredden.
Huvudet skyddar hjärtat, och hjärtat ger liv åt huvudet.
Du har nu som "låtsas-gud" skapat en vacker livsfrukt som kallas Adam (=människa) och Eva (=hon som ger liv).
Den ena klarar sig inte utan den andre, eller hur!
Tillsammans kan de skapa nya frukter, och så är den goda cirkeln igång.
Det är precis så här Bibeln beskriver sammanhanget mellan kvinna och man. De är olika, men jämbördiga. De har olika uppgifter för att ge varandra det som den andre saknar.
Och fram för allt handlar det om spänningsfältet - kärleken som blir till genom att helheten klövs en gång i begynnelsen...
LÅT OSS GÖRA MÄNNISKOR TILL VÅR AVBILD, TILL ATT VARA OSS LIKA.
TILL GUDS AVBILD SKAPADE HAN HENNE, TILL MAN OCH KVINNA SKAPADE HAN DEM.
1 Mosebok kap 1 vers 26-27.
Klarar du av att läsa fortsättningen, utan tidshistoriska glasögon?
Ja, vi vet att både kyrka och samhälle har misskött denna helhet och förtrycket har varit katastrofalt, men så är det i syndafallet...
Låt oss ändå försöka se det vackra, medan det är oförstört.
NI MÄN, ÄLSKA ERA HUSTRUR SÅ SOM KRISTUS HAR ÄLSKAT KYRKAN OCH UTLÄMNAT SIG SJÄLV FÖR DEN.
Efesierbrevet kap 5:25.
Mannens kärlek ska ha samma självutgivande kvalitet som Jesus Kristus själv hade!
Det är mycket stora anspråk på mannen! Här finns inget utrymme för dominans.
Symbolspråket är starkt då Kristus liknar kyrkan och församlingen vid en brud. Han själv är brudgummen. Eva är kyrkan och Adam är Kristus. Där emellan råder kärlekens spänningsfält.
Kristus vill göra kyrkan/ församlingen/ sin brud, ren i vatten och genom dopordet. Ja, han ville låta kyrkan/ sin brud, träda fram till honom i härlighet, utan minsta fläck eller skrynkla. Helig och fläckfri skulle hon vara!
Det är mycket stora anspråk på kvinnan/ församlingen! Här finns inget utrymme för förtryck. Bara renhet och skönhet.
Hur ska detta vara möjligt? Ingen är perfekt, men just därför lyfts dopet fram - i vatten och med doporden får vi syndernas förlåtelse i "nådens bad." Vi ikläder oss Kristi egen renhet, och Kristus själv är brudgummen.
PÅ SAMMA SÄTT ÄR OCKSÅ MANNEN SKYLDIG ATT ÄLSKA SIN HUSTRU SOM SIN EGEN KROPP... OCH GE DEN NÄRING OCH SKÖTA OM DEN, SÅSOM KRISTUS GÖR MED KYRKAN - VI ÄR JU DELARNA SOM BILDAR HANS KROPP!
Efesierbrevet kap 5: 28-30.
Finns det sådana män? Är inte detta en önskedröm, en vacker saga?
Jo, sett till all våldsamhet som mannen orsakar så känns detta som en utopi.
Likväl tror jag att detta kan vara sant.
Men då finns det ett villkor.
Villkoret är att Kristus är mannens huvud... inte han själv!
När mannen lever i vördnad för Kristus och låter Honom vara hans vilja och djupaste kärlek, då har mannen funnit den källa som han kan ösa oändligt ur!
När detta villkor är uppfyllt, kan jag som kvinna våga läsa den andra halvan:
EN MAN ÄR SIN HUSTRUS HUVUD, LIKSOM KRISTUS ÄR KYRKANS HUVUD - HAN SOM OCKSÅ ÄR FRÄLSARE FÖR DENNA SIN KROPP.
Efesierbrevet kap 5:23.
Om vi tappar bort grunderna och förutsättningen för hela resonemanget, då faller det som ett korthus!
Och tyvärr är vi allt för många som har tråkiga, hemska, bittra, svåra och sorgliga erfarenheter.
- män som är hotfulla, våldsamma och utan förmåga att kommunicera,
- kvinnor som är aggressiva i tal och attityd, och förgiftar tillvaron med elakheter.
Detta är mänskohalvorna som är besmittade av synd - som inte är en virussjukdom, men lika allvarlig.
Dock finns det bot, och den heter Förlåtelse och Försoning, tyvärr inte som vaccin...
UNDERORDNA ER VARANDRA, I VÖRDNAD FÖR KRISTUS.
Efesierbrevet kap 5:21.
Detta är den bibliska äktenskapssynen. Det är en gemenskapshandling i respekt. Ett "varandra" som handlar om att de två halvorna hittar varandra igen, och blir hela - blir ETT!
Underordnandet är oerhört viktigt!
Lägg märke till att det inte står "överordna er"... varannan gång...
Nej, det står "underordna" som betyder att man använder den fråga Jesus själv brukade - och jag har sagt detta många gånger!
- VAD VILL DU ATT JAG SKALL GÖRA FÖR DIG?
Svara ärligt på den frågan, och din andra halva som älskar dig, ska göra allt för att tillmötesgå dig!
Ställ sedan frågan tillbaka och lyssna på svaret.
Båda makarna har Kristus som huvud och chef - det grekiska ordet för "huvud" heter just "kephalé", kefalé = och därifrån kommer vårt ord "chef" = huvud i organisationen!
Men ett huvud utan hjärta fungerar inte...
Jag kan mycket väl acceptera detta, jag som är högutbildad, självständig och bitvis framgångsrik, men - och nu citerar jag Illustrerat bibellexikon:
- Kvinnan har i mannen sitt huvud, förutsatt att han är en verklig man, som lever i Kristus och i vilken Kristus lever.
Det flödet är alldeles underbart!
Då kan jag tänka mig att tillsammans med Paulus brista ut i följande:
DETTA (ÄKTENSKAPET) RYMMER EN STOR HEMLIGHET - HÄR LÅTER JAG DET SYFTA PÅ KRISTUS OCH KYRKAN.
Efesierbrevet kap 5:32.
Det jordiska äktenskapet framställs alltså som en avbild av det himmelska, andliga förhållandet mellan Kristus och församlingen.
Samma innerliga enhet som finns mellan Gud och Kristus, finns mellan Kristus och den kristna människan.
Samma innerliga förening och inbördes underordning härskar också mellan man och kvinna i äktenskapet.
Därigenom blir förhållandet mellan man och kvinna höjt upp till en - för vår ytliga tids uppfattningsförmåga - ofattbar nivå.
Så, detta med att gifta sig är inget som ska komma i slutet av förhållandet, som det ofta har blivit i vår tid, utan i början! Relationen bygger på denna kärlek, där båda makarna får växa i bön och lovsång, tillsammans.
Jag skulle verkligen önska att vi i samhälle och kyrka kunde forma goda äktenskapsskolor, på samma sätt som vi har körskolor för bilar i trafiken...
Det är uppenbart att vi krockar och kraschar våra förhållanden alldeles för ofta!
Vi har inte lärt oss stopptecknet, vi lämnar inte företräde för den andre och vi är inte uppmärksamma på hastighetsförändringar och avsmalnande väg...
Omkörningar i backkrön är lika livsfarliga på vägarna som i relationen!
Kära människa, i dessa tider av corona-hot och avståndstagande, tveka inte att likväl "gå till prästen" och gift dig!
Fest och kalas kan du ha senare, och dyra kläder är inte det som visar värdet på er relation - det är hjärtats tro på Kristus!
Bygg från början på det ömsesidiga underordnandet. Och låt äktenskapets hemlighet fördjupa din kärlek.
Herren är med dig.
Kärnfulla hälsningar från en halva som fann sin andra halva,
Hel-ene F Sturefelt,
Hel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar