Sidor

UNDER GUDS BESKYDD

Välkommen att dela mina tankar om Tro och Liv!

tisdag 3 september 2019

VAKEN BÖN, inte DIMMIG MEDITATION

Vaka och bed.


Det är inte en filosofi, det är inte en åsikt och det är inte heller ett försök att i egen kraft nå Gud.

Nej, det är ett uppväckande ur en slummer, ett uppvaknande ur en omedvetenhet, eller helt enkelt att ha blivit drabbad av en kärleksrelation.

Den vakna bönen.

Men vi tar det från början.
Det jag nu skall skriva kommer ur min egen erfarenhet.
Och jag bildsätter med foton på mina ko-llegor, som jag träffat idag...

Kanske minns du att jag berättat om att jag inte längre är en "sökare". Jag är istället "funnen" - funnen av Gud själv! Detta är utgångspunkten.
Jesus Kristus är en verklighet, på alla sätt, och hans liv och gärning har jag välkomnat in i hela mitt blodomlopp!

Jag är funnen!


Hur ska man be?

Det är som att livets olika faser ger en olika bönerop.
Barnets begärbön - Jag vill ha!
Tonåringens förtvivlade rop - Finns du?
Ungdomstidens prövande av meditationer - dimmiga mantra sövde mig.

Tills en dag då lovsången bröt igenom och en levande relation bröt fram med Gud själv. Så stort! Kan du fatta så underbart!

Men några av mina vänner försvann till yogaklasserna och till österländska meditationer, där man lär sig att inte värdera vare sig tankar eller känslor. Några gick till och med till seanser.

Kristen bön är något helt annat. Jag gick med i en bönegrupp, där jag upptäckte ett källflöde som jag lever i än idag.
Många går över ån efter vatten och söker i "mindfulness" och i tomhetsövningar. Allt finns ju redan i Nya Testamentet!

"Fulfillness"!

Hungrigt läser jag, varje dag.

Ska vi gå över ån?


Näringen och kunskapen finner jag i Guds ord. Bibeln är som ett skafferi och jag går gärna in och söker upp den andliga maten - den som mättar på djupet.

Framför mig ligger min Bibel uppslagen och jag läser Paulus brev till den kristna församlingen i norra Grekland, i Tessaloniki.

Han skriver om goda nyheter, han varnar och förmanar som han brukar, han talar om Herrens dag och de dödas uppståndelse.
Och så kommer slutkapitlet om att hålla sig vaken, visa kärlek och att inte släcka Anden.

VI TILLHÖR INTE NATTEN ELLER MÖRKRET.
DÄRFÖR FÅR VI INTE HELLER SOVA SOM DE ANDRA, UTAN SKA HÅLLA OSS VAKNA OCH NYKTRA.

Denna bibliska böneform omgärdas av orden "vaken" och "nykter".

Är inte bönen en flykt?
Är inte bönen att blunda för denna verklighet och sätta sig högt upp "i det blå"?

Jo, de österländska meditationsformerna med sina mantran är en flykt, för mig. Jag måste säga ord på sanskrit som jag inte känner innebörden av. Vem eller vad öppnar jag upp mig för då?
Jag vill inte gå in i en okänd andlig verklighet via hinduiska gudanamn.

Mantrat försatte mig i en "vaken sömn".

Om det bara handlar om att rensa tankarna, då går jag hellre ut och går en sväng. Och hälsar på korna.

Kossan Rosa är mitt mantra?!


Den kristna bönen är däremot öppen och vaken. Det är inte slutna ögon och dov rökelse. Bönen handlar om en nykterhet där man skall vara tillräknelig, inte bortdomnad.

Bön är klarhet.

Lyssnande. Till den Gud som funnit mig och kallat mig.

Detta klarvakna tillstånd gör att jag ser mer där jag går, hör mer och är uppmärksam på det som sker. Varför då? Jo, därför att Gud är med mig och leder mig. Då vill jag inte vara halvsovande!

Och alla insikter Gud ger mig kommer jag ihåg klockrent! Inget är diffust, inget är gissningar.


VAR ALLTID GLADA. BED STÄNDIGT. OCH TACKA HELA TIDEN GUD.
1 Thessalonikerbrevet 5:17.

Be ständigt. Hela tiden.

Hur skall jag göra det?
Ska jag sitta med benen i kors hela tiden? Med händerna knäppta utan att kunna arbeta? Med blicken i en helig text som jag skall recitera?

Nej, förlåt, men upptäckten är så stor att den kristna bönen är som en ständig andning tillsammans med Herren. Det är en befrielse att gå med Gud i varje steg, att se med hans ögon och höra med hans öron.

Hans hjärta vill slå i mitt hjärta!

Idisslar ständigt.


Jag har svårt för att sitta still. Om det vore ett krav, då skulle jag inte kunna be särskilt mycket alls.
Men bönen kommer inifrån.
Bönegemenskapen med Jesus Kristus är med öppna ögon och ett öppet sinne. Långt mycket mer än vad den österländska meditationen kunde ge, eller New Age olika tekniker.

Att meditera kräver tystnad, tända ljus, stillhet. Jag skall själv gå in i den inre världen, jag skall själv lägga ifrån mig bördor, jag skall själv befria mig...
Jag och jag. Själv och själv!

Ingen är där och möter mig. En sådan typ av meditation kan leda till depression. Och det är sannerligen motsatsen till kristen, klarvaken bön!

Deprimerande tomt.


Men det finns andra som upplever andra saker i meditationen. Den andliga världen öppnar sig, där finns andevarelser som ger storslagna budskap, det kommer bilder, det kan flöda av stora lyckorus.

Men vilka är dessa andevarelser? Vad är deras syfte? Är deras ljus ett sådant som bländar och förblindar, eller är det ett Jesus-ljus som lyser upp och avslöjar mörkret?

Det känslomässiga påslaget i dessa meditationsformer inom New Age löser inte upp en människas skam eller skuld. Tvärtom måste man igen fly till denna andliga värld för att slippa denna världs plåga.

Kristen bön är motsatsen. Med en enda bön om hjälp och förlåtelse så kommer Jesus Kristus med upprättelse och frälsning.

Det är som att jämföra snabbmat med en fullvärdig middag, eller snabba kolhydraters sockerpåslag med riktiga vitaminer och mineraler.

Vill du läsa mer om baksidan med New Age?
www.storalillajag.se

Full näring.

Nu kommer en sak till:

GLÄD ER ALLTID I HERREN!
ÄN EN GÅNG VILL JAG SÄGA, GLÄD ER!

GÖR ER INGA BEKYMMER, UTAN NÄR NI ÅKALLAR OCH BER, TACKA DÅ GUD OCH LÅT HONOM FÅ VETA ALLA ERA ÖNSKNINGAR.
Filipperbrevet 4:4

Glädje!

Bibeln talar om att bönen är glädje!

Jag har gått till många olika slags bönehus - kapell, församlingar, moskén, stora katedraler, tältmöten - och glädjen är inte självklar. Jag har även suttit på meditationsmattor och bönekuddar. Möjligen har jag fått lite vila, men ingen glädje.

När levande Gud är närvarande, då är glädjen där! Oavsett mitt humör. Detta går djupare.
Gud möter mig. Och jag ber om hjälp... Ta mina bördor, befria mig!

Är ni glada?


Jag vill vara nykter i min bönegemenskap med Gud. Ärligheten är det viktigaste. Endast hos Gud kan jag totalt ärligt säga hur det är fatt.

Och det vill Gud också. Han vill veta alla våra önskningar - även de som inte tåler att sägas högt - för då kan Herren möta våra behov, eller förmana oss.

Detta är motsatsen till att inte få värdera sina tankar eller känslor.
Att inte uppfatta vad som är bra eller dåligt är direkt farligt. Det är att sätta kompassen ur spel för vad som är rätt och fel!
Det är inte kristen bön.

Suck.

Det skulle ju vara så enkelt det här med bön. Nu blev det komplicerat...

Nejdå, det är fortfarande enkelt! Men det finns kunskap även om bön. Det skall vi inte förakta. Tvärtom. Det är då vi kan börja förstå varför vår bön inte fungerar... eller bara gör oss ännu tröttare.

Kristen bön har Gud i fokus.
Österländsk meditation har egot i centrum.

Kom till mig...


Idag vid middagstid var jag ute och gick. Jag är lyckligt lottad, för där jag bor finns en kohage i närheten. Så jag stannade till och umgicks lite med mina ko-llegor…
De hade dragit sig undan och låg i skuggan och idisslade.

De hade säkert lyssnat till en god predikan i morse, för de blev en illustration till det jag försöker säga.

JESUS SADE:

- KOM TILL MIG ALLA NI SOM ÄR TYNGDA AV BÖRDOR, JAG SKALL SKÄNKA ER VILA.
Matteus 11:28.

Detta är det vackraste bibelord jag vet just nu.

Kom till Jesus. Vila ut där. Släpp allt annat, det får vänta.

Vila i vakenhet och nykterhet. Se livet som det är. Bedöm vad som är gott för dig, och avslöja det som gör dig illa - och åtgärda det.
Eller, låt Gud visa dig vad som är rätt och fel. I Guds helighet finns kompassen.

Fina ko-llegor.


Käre himmelske Fader,
   Tack för att Du kallar oss var och en till barnaskap hos Dig.
   Tack för att Du inte ger upp förrän Du finner oss.
   Tack för att hos Dig finns glädje, fullkomlig glädje, och vila.

   Möt den som längtar efter Dig.
   Möt den som uttalar Ditt namn, även om det är i dimma.

   Väck den som sover!
   Amen!


Vakna hälsningar, Helene F Sturefelt,

- ko-mminister som gärna "mediterar" i kohagen, med öppna ögon,
- och som vi annat tillfälle skall jämföra denna sortens bön med vikingatidens besvärjelser i trans.

Här ligger jag. Mamma Mu.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar