SLÄKTJULETRÄFF

Gris på rymmen.

- Vår juuulskinka har rymt, och släkten kommer om en timme!

Verner & Verner är nervösa. Hur ska det gå med all mat? Kommer den att räcka? Och kommer alla att trivas med varandra?

Min första man satt i bilen på väg till de barn han avlat med sin första fru.
I bagaget låg julklappssäcken.

Hans andra hustrus tredje barn, som hon avlat i sitt första äktenskap, var på väg i en annan bil med sin mamma, till samma julkalas.

Min andra mans första hustru bjöd hem sitt ex på glögg, så han skulle slippa sitta ensam.

Min första mans första fru, alltså jag, skulle för första gången fira jul hos våra gemensamma barn, ty de hade vuxit upp nu och ville ta sitt ansvar för kalaset.

- Det gör inget att julskinkan har rymt. Jag är vegan.

Sade en av sönerna och kokte kål och fräste lök, i vatten.

Lång grönkål.

Min tredje mans första fru hade däremot hand om deras gemensamma barn, i deras före detta hem.
Nu bodde han frånskild och avskilt.

Min andra mans andra hustru, alltså jag, sände honom en varm tanke där han satt med glöggen, och hoppades att han skulle ha julefrid i sinnet, allt medan hans äldste son från första äktenskapet jagade sina tre barn, som han i sin tur hade med sin första och än så länge enda hustru.

- Vår juuulskinka har rymt! Hur kan livet vara så grymt?

Griljerad kålrot.

Min tredje mans andra hustru, alltså jag, hennes äldsta dotters första man är arg.
Men dotterns andra man är desto gladare, eftersom den där grisen han inte vill äta är försvunnen.

Han ville bjuda hem både sin frus mamma, alltså jag, och hennes första och tredje man, till samma julkalas.
Men det blev för mycket.

Det blev Fröken Frimans krig istället. På SVT 1 alltså.

För övrigt var det fred på jorden.

Är det Lufsens första flickvän, eller?

 

 

Alla måste hälsa på alla. Samtidigt.

Logistiken i skilsmässosverige på julafton kräver teknisk tidsplanering av högsta klass.

Först måste den första barnkullen till den första mannen hälsa på hans syster och hennes andra man.

Sedan, på julaftons eftermiddag, måste samma barnkull åka till mammans gamla mor, alltså deras mormor, och hälsa på på sjukhemmet.

När de äntligen får lugn och ro där hemma vid julgranen säger den första mannen:
- Jag vill skiljas.

Varken gift eller skild.

Den andra mannen till den första hustrun, alltså jag, vill inte fira jul alls. Han ville inte ens köpa tidning. Bara jobba.

Hon får sitta ensam med Kalle Anka. Men en anka är kanske en bättre man i detta läge?


Så är det även hos den tredje mannens första hustru; hon har varken gran eller stjärna i fönstret.
Det är nämligen inte säkert att Jesus föddes på julen. Och då är det ju dumt att fira en födelsedag om den ändå inte har inträffat.

- Vårt Jeeesusbarn har rymt! Det är så tomt i våran krubba!

Ska alla rymma?

- Granen står så grön och grann i stugan, tra la la la... Mamma, pappa, alla går i dansen...

Vilken pappa? Och vems mamma?
Och farfar har båda sina fruar med i ringen. Nej, det är inte polygami, han tar en i sänder. Allt enligt lagen. Det är lagom.

Och den bittre svågern som biter i snapsglaset visade sig vara en riktig julbock.
Vilka svin det finns. Vilken mansgris. En riktig julgris!

- Ta mycket senap när ni griljerar honom!

Inte en skål. Snapsglas.

Nej, nu måste dotterns yngste bror åka och hälsa på sin mammas mellansyster, alltså hans moster, innan hon reser till sin dotters första pojkvän.

Sedan ska nämnde pojke, alltså min son, hälsa på sin farfar, alltså en av mina svärfäder, och hans andra hustru.

De, i sin tur, har firat julen hos hennes son, som avlades i hennes andra äktenskap, men han trivs ganska bra med sin bonusfar.


I denna stora, glada släkt, så full av skilsmässor, försoningar, tillkortakommanden och nya kärlekar finns ett egendomligt band av god vilja och tafatt vänskap.

Vissa barn har tre föräldrar. Några män har dubbla barnkullar. En del fruar har haft tre män.
Alla har var sin skinka. Julskinka alltså. Den kom nämligen tillbaka.

Vi har det inte lätt i vårt söndersplittrade land.

Traditionerna blandas. Kålrötterna doppades i grytan. Risgrynsgröten fick sällskap med veganska pepparkakor och Jansson blev utan frestelse.

Tillbaka.

Hej hopp här sitter jag och fabulerar! Vilken rövarhistoria. Så kan det väl inte vara.

- Ha ha haaa! Nu går det så bra! För Andersson och Pettersson och Lundström och jag...

Nu finns det bara en fråga kvar.

- Vem ska vara TOMTE??!!

Sjukt julkuliga hälsningar från Sturella, som hörde sin andra mans gamla skämt gå igen:

- Ser du fönstret där uppe där det lyser? Där har jag släkt...

Släckt hos släkten.

Jag glömde visste hälsa... så förvirrat är det.

Alltså, uppsplittrade julkalashälsningar från eder trofasta

Helene Fransfelt Familjesture...

P.S. Ta nu fram din grammatik och läs på ordentligt om "hans, hennes, sin, deras och sina..." samt hur man stavar sistnämnda ord - annars har du inte en chans på tidens släktjulekalas!

Må Gud välsigna oss alla.