GUL OCH RÖD HELG - om avidentifiering

Gul och röd.

Har du hört det senaste? Att massmedia nu börjar avidentifiera våra två största helger och kallar dem för:
- Den Gula helgen, och den Röda helgen.

Alltså Påsk och Jul.

Allt för att inte stöta sig med dem som inte vill fira påsk eller jul. De kristna högtiderna skall neutraliseras.

Vilka är "de"?
Är det de materialistiska ateisterna? De fundamentalistiska muslimerna? De politiskt korrekta agonstikerna? De förment neutrala icke-vetarna?

Men alla de andra svenskarna då? Majoriteten tillhör ju fortfarande Svenska kyrkan... även nyhetsuppläsarna på TV och tidningsreportrarna. Vem ska föra vår talan?

                                 Svenska kyrkans identitet.

Kristendomens fundament reduceras till två färger, den gula och den röda.

I och för sig är det ju vackert - det är de färger som ingår i Svenska kyrkans flagga - så det ligger ju rätt i linjen.

Men beröringsskräcken för religion tar sig nu nya intryck.
Inte heller ska vi säga "Glad Påsk" eller "God Jul". Har du tänkt på vad massmediapersoner istället säger?

- Trevlig helg.

Rakt av. Så stöter vi oss inte med någon. Upprör ingen. Av-identifierad högtid.

Vilken oerhörd feghet!
Vilket svek mot den kristendom som byggt upp landet med dess sjukvård, skolsystem och mänskosyn.

Vilken flathet mot den tro som skapar röda helgdagar i almanackan, för att vi skall kunna vila ut från arbete och kunna gå till gudstjänst och fira Guds ingripande i historien - genom just dessa "gula och röda" högtider...

Flaggar för Kristus.

Avidentifieringen gäller också gärningsmän vid brott och illdåd.

Massmedias riktlinjer är att inte alls tala om ursprung, etnicitet, hemort eller religiös tillhörighet. Men man får ange kön och ålder. Fast det är ju inte intressant.

Att en 39-årig man har begått ett terrorbrott är inte en relevant upplysning till brottet. Hans ålder har inte med saken att göra.
Då kan vi lika gärna ange sko-storlek, det är lika oviktigt som åldern.

Vi ska inte stigmatisera, nej det ska vi inte.
Men varför ska vi skydda brottslingen? Säg som det är! Var och en får vara ansvarig för sin gärning.

Vad blir kvar?

"En människa har begått ett brott".

Hm... Frågan är om det verkligen var en människa? Det låter mer som en o-människa...

                                 Icke-människa.

Det är Skärtorsdag idag. Torsdagen den 13 april 2017.

"Skära" är ett gammalt ord för "rena". Nej det betyder inte "rosa"! Blanda inte in fler färger, tack.

Idag får vi rena oss från alla lögner och svek som håller oss borta från sanningen.

Likväl samlade Jesus omkring sig både svikare och tillitsfulla vänner.
Jag citerar ur Markus evangelium:


PÅ KVÄLLEN KOM JESUS DIT MED DE TOLV.
MEDAN DE LÅG TILL BORDS OCH ÅT SADE JESUS:

- SANNERLIGEN, EN AV ER KOMMER ATT FÖRRÅDA MIG, HAN SOM ÄTER MED MIG.

DÅ BLEV DE BEDRÖVADE OCH FRÅGADE HONOM, DEN ENE EFTER DEN ANDRE:
-DET ÄR VÄL INTE JAG?

HAN SVARADE:
- DET ÄR EN AV DE TOLV, SOM DOPPAR I SKÅLEN TILLSAMMANS MED MED MIG.

MÄNNISKOSONEN GÅR BORT, SOM DET STÅR SKRIVET, MEN VE DEN MÄNNISKA GENOM VILKEN MÄNNISKOSONEN BLIR FÖRRÅD!

DET HADE VARIT BÄST FÖR DEN MÄNNISKAN OM HON ALDRIG HADE BLIVIT FÖDD. Markus 14:17-21

                                   Fall på knä.

De som är oskyldiga frågar "Det är väl inte jag?". Inte svikaren.

Det är väl inte jag som skall kapa lastbilen och köra in i folkmassorna för att döda dem?
Det är väl inte jag som skall radikaliseras och rekryteras till en mördande sekt?

Förrädaren vet redan. Han behöver inte fråga.
Men det är han som just då råkar doppa handen i samma skål som Jesus.
Det är han som precis har en lastbil framför sig med nycklarna i, redo att bara köra iväg på sin vansinnesfärd.

Evangelisterna stigmatiserar inte Judas Iskariot. De gottar sig inte i hans ursprung eller hemvist.
Men vi vet att han tillhörde de militanta zeloterna som hade ett politiskt messias-ideal, som Jesus inte ställde upp på.

Zeloterna var starkt nationalistiskt präglade, och motståndare till all påverkan från greker och romare.

Judas Iskariot var likväl invald i lärjungaskaran av Jesus själv.
Förrädaren ingick i Guds frälsningsplan, men drevs av penningbegär och en destruktiv gemenskap, starkare än lärjungaskaran kärleksfulla sammanhang.

                        Väljer kärleken.

Hur ska vi bemöta denna religions-allergi som sprider sig i Sverige idag?

Samtidigt - och det är mycket intressant! - pågår en på-kristning, då allt fler blir personligt kristna.

Vi håller på att ömsa skinn, från den kollektiva kristendomstillhörigheten till den personliga gemenskapen med Jesus Kristus i en levande församlingsgemenskap.
Med eller utan gul-röd flagga.

Samtidigt II - och det är ännu mer intressant!! - pågår en omvändelse bland muslimer, från att vara jihad-krigare till att bli frälst och fri genom det Jesus har gjort.

Nabeel Qureshi har skrivit två böcker "Jag lämnade islam och fann Jesus" och "Jihad - brännande frågor och svar" utgivna på Credoakademins Förlag.

Det blod som rinner är inte de "otrogna" som skall dödas.
Det är inte heller det blod som Moses stänkte från offerdjuren på förbundsfolket (2 Mosebok 24:3-11 - GT texten ikväll, som säkert ingen vågar läsa i våra kyrkor).
Nej, det blod som har runnit, en gång för alla, kommer från Gud själv - Jesus på korset.

Här i Carl Gustavs kyrka sammanfaller altartavlan med nattvardskalken på ett smärtsamt vackert sätt, som rör mitt hjärta till tårar.

                                  Blodskalk.

Låt mig avrunda detta identitetslösa inlägg med att berätta ett underbart exempel på integration här om dagen:

Som du vet, kära läsare, har jag många muslimska vänner, av olika kulörer och hemvister.

Här om dagen var vi ute och åkte bil - han har både jobb och körkort nu - och då berättade jag för honom om en situation förra sommaren:

Jag såg en av killarna som satt utanför flykting-förläggningen, han pratade med sin mamma i mobilen, ledsen och sjuk av hemlängtan.
Jag bad att få säga några ord till henne:

- We will take care of your son!

Strax efter att jag berättat detta, ringde chaufförens mamma... Samma situation upprepade sig!
Jag bad att få prata med henne, på brusten engelska:

- We like your son very much! We will take care of him!

Hennes tacksamhet från Damaskus visste inga gränser, och jag svalde igen min modersgråt.

              Ta hand om varandra.

Så berättade jag för honom om Skärtorsdagen, hur Jesus tog brödet sista kvällen med sina vänner, och delade ut det, liksom vinet.
- Detta är min kropp. Gör det för att komma ihåg vad jag gjort för er.

Det var tyst en stund i bilen. Sedan sa han:
- Vi kommer aldrig glömma att ni har delat ert bröd med oss Helene...

Här var vi inte i närheten av någon mesig avidentifiering.
Han är tydlig med sin identitet som sunni-muslim, jag är tydlig med min kristna tillhörighet.

I bästa samförstånd! I tillit. Utan svek. I vänskapligt förtroende.
Det är detta som är Sverige för mig.

Tydlighet. Respekt.

Men inte reducering av religion till någon allmän gul och röd helg...

                 God helg...

- Kristus, du som samlar din kyrka kring nattvardens bord ikväll, jag ber Dig att Du skall förnya Ditt förbund med oss mesar... Kan du det? Vill Du?

Förlåt oss vårt svek, mot Dig och mot varandra.

Fördjupa svenskarnas tro, ena din församling kring Bibelns ord, inte bara runt kaffeborden.
Och sänd oss ut att tjäna varandra, såsom Du tjänade oss.

I Guds, den Treeniges namn, amen.

På riktigt.

Eller som den neutrale icke-konfessionelle agnostikern skulle kunna kosta på sig att avsluta ett sådant här inlägg:

- Kuckeliku.

Sammanfattningsvis kan man påstå att en tolftedel av alla människor är svikare och förrädare.
Nästa helgdag, som infaller torsdagen den 25 maj, är förslagsvis blå - såsom den himmel Jesus for upp igenom (schhhyss - säg inte det sista högt till någon).

Därefter kommer en orange helg i hänryckning.

Och till sommaren infaller den gröna helgen... I november kan vi se fram emot höstens svarta helg på kyrkogårdarna och vid Advent (väntan på julhandeln) kommer den vita helgen.
Sen börjar vi om igen.

                    Renande torsdag.

Bistra helg-sningar från ett 58-årig manligt fruntimmer från Uzbekitalieniska västkusten nära GötttehelsingSölvesvik, med skostorlek 39 - eller var det tvärtom...

Helene Sture Gulfelt,

- påskfirare,
- som, som, som.....