GUD SÖKER KROPPAR

Gud - en klippa.

Jag bläddrar i tidningar, läser i Facebook-flödet, lyssnar på radio och ser TV-gudstjänsten.

Det är fjärde söndagen i advent och jag lever min söndag i enskildhet. Men bara som synvilla.
Via media är det fullt av intryck, kloka texter och goda möten.

Och jo, jag gick faktiskt till kyrkan på "riktigt" också!

Falkvikskyrkan i Sölvesborg överraskar med sin rockskola och sin evangeliska mötesplats för ungdomar.

The Rock... !!

Och idag med själavårdande sångtexter från kören Crimond.

Kören Crimond.

Nu vill jag dela mina tankar denna den längsta adventstid vi haft på länge.
Nästa år infaller julafton på en söndag, vilket också då är fjärde advent - det betyder att vi bara får tre veckor på oss till förberedelse.

Du som gillar att köpa julklappar; spara några till nästa år, för då hinner du inte köpa så många!

Det är jungfru Marias söndag.

Det handlar om behovet att få anförtro sig till någon som förstår.
Och det handlar om nödvändigheten av kroppar, för att Gud ska bli till, mitt ibland oss.

Teologi och fysik ligger nära varann.
I universums mörker finns ett ljus som bara blir synligt om det finns partiklar som ljuset kan träffa.

Ljuset behöver kroppar för att bli synligt i mörkret.

Norrskenet är bara synligt tack vare ispartiklarna som reflekterar ljuset tillbaka.

Varde ljus.

Johannes skriver i sitt första brev en definition av Gud:

"Ho Theos fos estin".

GUD ÄR LJUS
OCH INTET MÖRKER FINNS I HONOM. 1 Joh 1:5


Det grekiska ordet för ljus - fos - återfinns i grundämnet fosfor.
Att vara fosforscent är att vara självlysande.

Man skulle kunna säga att Gud är självlysande...

Inte självlysande.

Men det är inte vi.
Människan är av jord kommen och vi är bundna till materien.

Jag fortsätter leka med orden - materia kommer från ordet "mater" = moder.

Gud behöver materia för att bli synlig.

Gud behöver en moder...

Så... Gud väljer ut Maria och får en moder där han kan bli kropp.

!!

Utan ande och gudomlig närvaro är människan bara ett stycke muskler.
Och Gud utan mänskliga muskler är en icke-fysisk närvaro, osynlig och otillgänglig.

Vilket lyckligt sammanträffande det vi firar den 4:e advent och som fullbordas på Juldagen!

Gud kommer oss mänskligt nära och blir en av oss.
Och genom Jesus kommer vi Gud gudomligt nära och blir hela och helade i hans närvaro!

Det är fantastiskt att vara kristen!
Skäms inte för att bekänna det.

Vi bekänner!

Jag läser om paret Andersson som höll på att förlora sitt liv genom arbetslöshet, hot om vräkning och ekonomisk bankrutt.

Ann-Marie gick som vanligt en dag förbi det där huset med ett kors på, och fick en ingivelse att gå in. Det var Smyrnakyrkan i Göteborg.
Hon blev välkomnad in till gudstjänsten. Där sjöng de om en Närvaro som drabbade henne rakt i hjärtat:

- Det var ord riktade till mig, och jag tänkte: hur kan de veta vad jag känner?

Det blev början till en långsam vandring mot Guds ljus.
Hon tog även med sig sin man Benkt.

En dag i april 2006 drabbades även han av denna märkliga Gudsvärme, som sköljde igenom honom.

- Tårarna bara rann. Jag blev varm, det var något som hände. Och alla svordomarna försvann, över en natt.

Gud söker kroppar för att "bli till" mitt ibland oss.
Den dagen fann han Ann-Marie och Benkt.

Ljuset får kropp!

Eller krögaren som blev missionär. Han hette också Andersson och levde för 115 år sedan i Småland.

Krögar-Calle såg till att det alltid fanns sprit att tillgå i byn.
Men en dag fick han en fråga av byns kantor:

- Om du fick välja mellan att åka till en marknad där du kunde vinna 50 kronor och en annan där du kunde vinna 1000 kr, vilken skulle du åka till?

- Till den där jag kunde vinna mest förstås, svarade Calle.
- Då skall du följa med till Tolgs kyrka och lyssna på pastor Sjöquist på söndag, sa kantorn. Han skall tala om yttersta domen.

Ja ja... Krögaren fortsatte sälja sitt brännvin, men något hade hänt.

Gud sökte honom.

Så kom julaftonen 1858 som byns invånare aldrig skulle glömma.
Där stod Calle och slog sönder den ena brännvinskaggen efter den andra...

Brännvinet rann i en strid flod i diket, där det förbrände marken så illa att inget växte där på våren.

Han hade mött Guds kärlek men också dom över felaktigt levnadssätt.

- Nu har Gud gjort sitt, nu skall jag göra mitt, sa Calle Andersson.

Därefter började han gottgöra alla dem han lurat och han predikade frimodigt för alla han mötte.

Därför att Gud tror på dig.

Gud söker kroppar för att bli synlig.

Jag skulle kunna sitta här hela kvällen och berätta om underbara möten, där människor öppnat sitt hjärta och låtit Guds ljus flöda in.

Men inte utan motstånd...

Jag har skrivit det förr - det går inte att sätta ljuset i den mörka grottans öppning...
Ljuset måste allra längst in för att avslöja det som perverterat oss bort från oss själva.
Och bort från Gud.

Eller som det var för Calle:

- Den framgångsrike krögaren i Hösjö förklarade mellan huggen att han öppnat både hjärteporten och spritkällardörren och låtit Golgata-strömmen göra storstädning på en gång.

Storstädning.

Den unga kvinnan Maria sa JA till att bli kropp - och ge kropp - åt Gud.

Graviditeten tog sin början, genom helig Ande, och i kyrkorna idag har vi hört om hennes besök hon den äldre släktingen Elisabet, som också väntade barn.

NÅGRA DAGAR EFTER ÄNGELNS BESÖK GAV SIG MARIA IVÄG OCH SKYNDADE TILL EN STAD I JUDA BERGSBYGD.
HON GICK TILL SAKARIAS HUS OCH SÖKTE UPP ELISABET.

Maria stannade där i tre månader. De båda kvinnorna kunde anförtro sig åt varandra och dela glädje och oro.

Och genom alla tider och sekler har människor, som låtit Guds ande flytta in i sin kropp, kunnat anförtro sig åt Gud, som den allra bästa vän som någonsin har funnits.

Universums herre.

Marias glädje och mod.

Gud söker kroppar, mänskohjärtan och längtande sinnen.

Ibland letar vi på fel ställen.

Lägg märke till att de vise männen - från österlandet - riktade blicken mot Israel; världens centrum, och fann frälsningen.

Det får även vi göra, vi i västerlandet.

Eller som körerna sjunger:
- Strålande kärna!
De vågar inte uttala sje-ljudet i "stjärna" som det blås-ljud det är, utan biter ihop tänderna i tron att det blir tydligare med "kärna"...

Tja, varför inte? Solen är ju en kärna... av helium och väteatomer, som sprängs i oändliga kärn-explosioner!

Nu vill jag säga tack och amen till tidningen Dagen och andra inspiratörer.

Må Ljuset vara med dig! Både stjärnan och kärnan.

May "the Fos" be with you!

Jesus välsignar österns vise.

Måtte Guds ljus i universum finna många kroppar att landa i och på!

Lysande hälsningar i mörkret, i förtroende,

Helene Sture Kroppsfelt, fysioteolog...

- som varken är självlysande eller jungfrulig, inte särskilt vis men full av rockande muskler som riktar uppmärksamheten mot det som hände i stallet, i krubban...

- och som ber en glad bön att Sweden Rock will goes gospel...

Jesus, the Rock. Välkommen!