SKRÄPIG PILGRIMSVANDRING

Skräpig pilgrimsvandring.

Årets första dag, 2014-01-01, får sätta sin prägel på det kommande året:

- att vara ute i naturen,
- pilgrimsvandring,
- och att plocka skräp...

Så kul det låter...

Vi var fyra personer som träffades ute på Verkö i Karlskrona skärgård.
ABB tornet var upplyst av sin "julgran" högt där uppe. Fem utspända linor med glödlampor lurade mitt öga.

Detta är klassat som "industri-mark..."

Två valde att plocka skräp efter allt nyårssmällande.
Två valde att vandra i skogen, under tystnad, i respekt och bön.

Vilket gäng vill du sälla dig till?

Egentligen gjorde vi samma sak, fast på olika sätt:

- rensade ut mentalt skräp och dåliga tankar,
- plockade upp skit efter andra...
= det blev rent.

Alltför lönande...

Ute på Verkö Udde pausade vi.
Årets första dag var gråmulen med ett milt och vackert ljus, utan skuggor.

Detta väder är underskattat av dem som bara "besöker" naturen.
Jag älskar att vara ute i detta mildgråa ljus!
Det är inte så påträngade och kräver inget av en.

Ett riktigt vardagsväder - trots att nyårsdagen är en röd helgdag.

Kallt, men milt.

Vi tog en klunk vatten och slog upp våra pilgrimsböcker.
Ur den keltiska bönetraditionen läste vi en skottsk välsignelse över varandra, och över Grims ö:

MÅ LJUSETS VÄLSIGNELSE VARA ÖVER DIG,
- LJUS RUNTOMKRING OCH LJUS INOM DIG.

MÅ VÄLSIGNAT SOLLJUS SKINA PÅ DIG
   SOM EN STOR, VARM LÄGERELD,
SÅ ATT FRÄMLINGAR OCH VÄNNER KAN VÄRMA SIG
   I DIN NÄRHET.

OCH MÅ LJUSET LYSA I DINA ÖGON,
LIKT STEARINLJUS PÅ FÖNSTERBRÄDET
    SOM VÄLKOMNAR VANDRAREN IN FRÅN STORMEN.

Rotvälta på Verkö.

MÅ REGNETS VÄLSIGNELSE VARA ÖVER DIG.

MÅ REGNET FALLA ÖVER DIN ANDE,
TVÄTTA DEN REN

OCH LÄMNA EN DROPPE
DÄR HIMLENS FÄRG KAN ÅTERSPEGLAS,

- OCH KANSKE IBLAND EN STJÄRNA.

Verkö udde mot Knösö och Möcklö.

MÅ JORDENS VÄLSIGNELSE VARA ÖVER DIG.

MÅ JORDEN UNDER DINA FÖTTER VARA MJUK
    NÄR DU VANDRAR LÄNGS VÄGEN.

MÅ JORDEN UNDER DIG VARA MJUK
   NÄR DU LÄGGER DIG TILL VILA EFTER EN HÅRD DAG.
 

Fallit mellan stubbe och stam.

OCH MÅ JORDEN VARA MJUK OVANFÖR DIG
   NÄR DU EN GÅNG VILAR UNDER DEN.

MÅ DEN VARA SÅ MJUK
   ATT DIN SJÄL SNABBT LÄMNAR DEN,
   PÅ SIN FÄRD HEM TILL GUD.

MÅ GUD VÄLSIGNA DIG,
   OCH VÄLSIGNA DIG RIKLIGT.

Mjukt blåbärsris.

Skogsvägen slingrade sig genom blåbärsris och enar.
Stora träd med ytliga rötter hade gett vika för höstens alla stormar.

Rotvältorna lockar med sin dramatik... hur nära vågar jag gå?

De knäckta träden vittnar om hur viktigt det är att vara böjlig och foglig när påfrestningarna kommer...

Ju rakare och stoltare stam, desto hårdare knäck.

Brustet åt alla håll.

När vi fyra möttes igen var det rent i alla tankeskrymslen och diken.

Skräpplockarna hade rensat ängar och diken från nyårssmällare med giftiga kemikalier kvar i hylsorna.
Nyårsflanörer som gått förbi dem hade nickat uppmuntrande, men många hade skamset tittat bort.

Pengar upp i rök.

Men hur skulle vi orka bära alla sopsäckar till bilen?

Hm, vi lade pilgrimsstaven som ett ok mellan våra axlar och hängde en av säckarna där!
Bär varandras bördor...

I ryggsäcken fanns några små blåbärspajer.
Så gott de smakade efter den här skräpiga pilgrimsvandringen!

Bär andras bördor. Ok.

Ett ord ur lilla pilgrimsboken får avrunda, till dig, till oss alla;
Den pärlemorglänsande Jag-pärlan i Frälsarkransen:

"Jag, människa, som bär en bild av Gud i mitt inre, är skapad till Guds avbild.

I Guds ögon ovärderlig.

Gud ser på dig och mig:
- Du är önskad, älskad, sedd, värdefull och genomlyst av ljsuet från Guds kärlek.

Kostbar, säger Gud.
- Du är en pärla!

Gos.

Nästa gång ska jag bjuda in kommunens renhållningsarbetare till pilgrimsvandring!
Vi har säkert mycket att lära och ge varann.

Men jag är gärna utan alla dessa giftiga och bullriga fyrverkerier.
Nyåret vakar jag hellre in med radions P1, där landets alla domkyrkoklockor ringer in det nya året.

Det är ljuva klanger för själen!
Välkommen 2014.
Nu har vi städat för dig.

Pax et Bonum = Frid och allt gott.
Helene Sture Sopgubbefelt,

- som en annan gång skall återge berättelsen om vikingen Grim, som bevarade Verkös naturvärden, tills...

Passa dig!