NYÅRSBÖN i SALEBODA

Välkommen till Saleboda.

Nystart.
Så nödvändigt. Vilken möjlighet, om man tänker efter!

Ta motsatsen:
- inget nyår, ingen möjlighet att markera att det gamla är slut.
Bara grå vardagar... ingen som bryr sig att starta om, med nya insikter.

Så hemskt! Men nu är det inte så.
Tack Gud för Nyåret!

Saleboda kapell, snart 70 år.

Men hur är det - har vi förlorat förmåga att avge löften?
Och hålla dem?

Följ med mig upp i skogarna till nyårsbönen i Saleboda kapell.

På vägen upp passerade vi igenom Fridlevstad där en familj byggt en jättehalmbock i sin trädgård!
Gävlebocken har fått konkurrens.

Ser du halmbocken i trädgården?

HUR SNABBT, O GUD, VÅR TID FÖRGÅR.
VI BÖRJAR NU PÅ NYTT ETT ÅR,
DET GAMLA GICK TILL ÄNDA...
                                                             Sv Psalm 515.

Maschaller var tända och markerade församlingens välkomnande närvaro.

Inne var det redan imma på fönsterglasen av stearinljus av körens uppövade stämmor.

Folk börjar samlas.

Prästen sa:

- Vi kommer att göra fel igen. Vi kommer att orsaka nya konflikter och vi kommer att göra fel vägval, igen.
Våra egna prestationer räcker inte till för att skapa ett gott liv.
Vi är ofullkomliga.

Men nyåret handlar i kyrkan om ETT NÅDENS ÅR!

Nåd är att inte fördöma sig själv eller andra.
Gud fördömer oss inte. Det är den ständiga nåden.

Den ständiga möjligheten att säga förlåt, och börja om.
Upprättelsens evangelium.

Ringer in Fred och Försoning.

PETRUS SA:

- HERREN JESUS GAV OSS UPPDRAGET ATT FÖRKUNNA FÖR FOLKET OM ATT HAN ÄR DEN SOM GUD BESTÄMT TILL ATT DÖMA LEVANDE OCH DÖDA.
                                                           Apostlagärningarna 10:42.

Vi rannsakar året som gick. Gör vår egen bedömning om hur det blev.
Ser både mörka och ljusa stråk.
Bara Gud ser helheten.

Gud ser vår strävan och våra goda intentioner. Men också vår rädsla som orsakar så mycket lidande, i felaktiga beslut och uttalanden.

Förlåt, förlåt, jag menade inte...

Jesus vet.
Vi behöver inte förklara för honom:

MÅNGA KOM TILL TRO PÅ HANS NAMN NÄR DE SÅG DE TECKEN HAN GJORDE.

MEN SJÄLV ANFÖRTRODDE SIG JESUS INTE ÅT DEM,
EFTERSOM HAN KÄNDE DEM ALLA
OCH INTE BEHÖVDE HÖRA NÅGON VITTNA OM MÄNNISKAN.

HAN VISSTE AV SIG SJÄLV VAD SOM FANNS I MÄNNISKAN.
                                                          Johannes kap 2:23-25

Jag ser fram emot den dagen då jag skall få stå inför Guds tron, framför Jesus, och möta hans blick.
Och han kommer att förstå, jag kommer att gråta och knutar lösas upp.
Då börjar det verkliga Nyåret!

Det finns inga "behöriga"...

Mina tankar vandrade fram och tillbaka genom tiden.

Jag satt och tänkte på att det var exakt 25 år sedan jag satt i Saleboda kapell för första gången, nygift, gravid, ännu inte prästvigd, och vi undrade var i allsin dar vi hade hamnat - i en tidsmaskin?

Statistik ur kyrkböckerna lästes upp - födda, döda, inflyttade och utflyttade samt en summering.
Var församlingen på plus eller minus?
Snart lärde vi känna den fina gammelfromheten som finns i norra Blekinge.

Mina tankar gick också till de flyktingfamiljer som vi hjälpte när kriget i Bosnien härjade.
De sov under Kristustavlan där Han kämpar i bön i Getsemane...

En av muslimerna sa:
- I Koranen står det att det är Jesus som skall komma tillbaka och döma oss alla.

En oväntad enhet förenade våra hjärtan den dagen. Och vi fyllde deras kylskåp med mat.
Guds beskydd över er och era barn!

Beskydd.

DU HAR VAR DAG NÅD BEVISAT,
SORGEN LISAT,
OSS BEVARAT.
OCH EMOT ALLT ONT FÖRSVARAT. Sv Psalm 515.

Nyårslöftena då?

Allt fler säger att de inte avger några nyårslöften.
- Jag kan ändå inte hålla dem.

Det här är en tidsmarkör!
Och ett andligt problem, menar jag.

Vår oförmåga att hålla löften är allvarligt.
Det är Homo Reklamus som alltid är beredd att ändra sig till förmån för bättre och billigare villkor...

Och det smittar av sig på vår mänskosyn och våra relationer, menar jag.
Jag lovar inget, så har jag inget brutet...

Men jag kommer inte heller vidare! Livet stannar på ytan. Djupet planas ut.

Våga lova. Högt.

Viljan att ta nya tag och ge sig själv löften att våga ta ett steg framåt - oavsett vad det gäller - är viktigare än vad vi tror!

Prästens predikan i kapellet blir tydlig för mig:

I takt med att vi blir alltmer religiösa analfabeter så förlorar vi begrepp såsom NÅD.
Det är klart att man inte vågar lova något då!

Blir det fel, får man ju stå där och skämmas...
Nej!

Man lovar ju inte att vara perfekt! Eller hur?

Jag lovar att försöka... att inrikta min vilja på... vara uppmärksam på att...
Om det så bara håller januari månad ut, så är det ändå ett steg i rätt riktning, tänker jag.

Vi åkte hem genom skogarna ner till staun igen.
Bocken stod kvar.
Men inför honom avger jag inga löften...

Susar förbi halmbocken igen.

Tyst för mig själv formulerade jag 2014 målsättning:

1. Jag lovar att inte vara duktig.
2. Jag lovar att inte prestera mig frisk.
3. Jag lovar att inte lova något...

4. Jo, jag lovar att hålla punkt 1. och 2.

Och på parkeringen mötte jag mina nyvunna vänner från SFI-kursen, en härlig familj från Irak.
- Happy New Year Helene!
- God bless you.

SÅ LÄGGER VI MED TRO OCH HOPP
DET NYA ÅRET OCH DESS LOPP
I DINA GODA HÄNDER.
                                                              Sv Psalm 515.

Ring ut det gamla 2013.

Alldeles nya, oduktiga och prestationslösa hälsningar,
- med önskan om en ny kameralins med bättre skärpa...

Helene (F)oto-amatören Sturefelt.