Betlehemsstjärna ger hopp.
Detta är årets sista inlägg.
Jag tänkte att vi skulle göra det tillsammans.
Jag blandar upp mina tankar med texter ur den KELTISKA böneskatten, och bildsätter med några av årets foto-favoriter.
Vad betyder det att det finns kristna röster i bloggosfären?
Går det att bedriva digital församlingsgemenskap?
Kan en blogg vara en förlängd predikstol?
Den kristna rösten ska självklart finnas i bloggosfären.
Ge mig din signal.
FRED MELLAN GRANNAR
FRED MELLAN SLÄKTINGAR.
FRED MELLAN ÄLSKANDE
I KÄRLEKEN FRÅN LIVETS HERRE.
FRED MELLAN MÄNNISKOR.
FRED MELLAN KVINNA OCH MAN.
FRED MELLAN MOR OCH BARN.
KRISTI FRED ÖVER ALL FRED.
Vissen, mitt i grönskan.
Sociala medier är en fantastisk möjlighet att nå ut med sitt budskap.
Vi i kyrkan måste hänga med.
I Finland finns nu en präst vigd till tjänst på internet! Mycket intressant.
Så skulle jag också vilja arbeta, jag som inte längre klarar av stora samlingar och alltför nära kontakter med människor.
I Stockholms stift bedriver man katekumenatet som en sluten grupp på Facebook.
Hur kan vi utveckla den möjligheten hos oss?
Du har säkert hittat fler hemsidor och bloggar.
Kan du inte tipsa oss andra? Vi fortsätter bygga ett starkt nät på inter-nätet.
Trasig repgunga.
Dålig nätuppkoppling.
GUD, HJÄLP MINA TANKAR!
DE IRRAR IVÄG FRÅN MIG
OCH GER SIG AV PÅ DE VILDASTE FÄRDER.
DE GLIDER UR MITT GREPP SOM ÅLSVANSAR,
DE KASTAR SIG HIT OCH DIT SOM SVALOR PÅ FLYKT.
KÄRE JESUS,
DU SOM SER IN I VARJE HJÄRTA OCH LÄSER VARJE SJÄL:
TA TAG OM MINA TANKAR!
FÖR DEM TILLBAKA TILL MIG,
OCH HÅLL MIG TÄTT INTILL DIG.
Larväten blomma vill blomma ändå.
Väcker min ömhet...
Många som skriver vet vilken god terapi det är.
Att sitta här och formulera tankar, och bildsätta dem, har gett mig både distans och glädje under året som gått.
2013 har varit ett av de värsta.
Att ta sig upp ur sjukskrivning p g a utbrändhet och en utmattning, som lett till stress-demens, har varit något av det svåraste jag varit med om.
Skam och skuld har följt i dess kölvatten.
Hopplöshet och tvivel har avlöst varann.
Livet har krackelerat och sprickorna blivit allt tydigare.
Svagheten har tagit över.
Samtidigt har många vänner visat vilken bärkraft det är i vänliga omtankar och förböner.
Utan era böner hade jag inte suttit här, upprätt.
Från hjärtat TACK.
Blå bekymmerslöshets-pärla, Kalmar Domkyrka.
Men jag ser bara rullstolen och brandsläckaren...
Men vi vet också att sociala medier är en stor fara.
Jag gråter med alla barn och tonåringar som plågar varann med fula kommentarer, i rädsla att själva vara "fel".
Jag räds med alla offentliga personer som blir påhoppade när de väljer att stå för sin åsikt.
Jag vet vad nät-hat är.
Låt oss göra som Nelson Mandela; vandra försoningens väg.
Och jag säger som Blondin-Bella:
- Vi måste få blogga utan dödsångest.
Gör rent. Gör rätt.
I de svåra prövningarna har min kristna tro frestats till bristningsgränsen - och hållit måttet, över förväntan.
Eller som det står i en keltisk bön om den lidande Kristus:
JAG TILLBER DEN LIDANDE KUNGEN
SOM KÄNNER MITT LIDANDE.
JAG ÄLSKAR DEN SÖRJANDE HERREN
SOM KÄNNER MIN SORG.
VID HANS DÖD KOM INGEN ELD ÖVER FÅNGVAKTARNA
FÖR ATT BRÄNNA DEM,
INGEN FLODVÅG STEG UPP
FÖR ATT SPOLA BORT DEM,
JORDEN ÖPPNADE SIG INTE
FÖR ATT SVÄLJA DEM,
HIMLEN FÖLL INTE NED
FÖR ATT KROSSA DEM.
Vandrar genom smärtan.
INGA VILDA FÅGLAR GICK TILL ANFALL MOT PILATUS,
INGA VILDDJUR SARGADE PRÄSTER OCH SKRIFTLÄRDA,
INGEN ORM RESTE SIG
FÖR ATT HUGGA DEM SOM PISKADE JESUS.
HAN TILLÄT DEM ATT ANKLAGA HONOM FALSKT
UTAN ATT ÖPPNA SIN MUN.
HAN LÄT DEM SLÄPA HONOM TILL KORSET
UTAN ETT ORD AV FÖREBRÅELSE.
LUGNT SÅG HAN PÅ NÄR DE DREV SPIKAR
IN I HANS HÄNDER OCH FÖTTER.
Förankrad.
HAN SOM SKAPAR UNIVERSUM
HAN SOM UPPRÄTTHÅLLER UNIVERSUM,
HAN SOM SOL OCH MÅNE LYDER
SOM SOM REGERAR ÖVER STJÄRNORNA
GAV UPP SIN VÄLDIGA MAKT.
SÅ LED HAN FÖR OSS SOM LIDER MYCKET.
HAN SÖRJER MED OSS SOM HAR MYCKEN SORG.
Sorg vänds till glädje.
Med tacksamhet tänker jag också på alla de upprop via Facebook som blivit möjliga att stödja när det gäller att rädda naturen från skövling:
- Solviken på Verkö,
- Ojnareskogen på Gotland,
- gasborrning i Vättern,
- bergtäkter i Kebenekajse,
- regnskkogen i Amazonas,
- och vår pyttelilla skogsdunge där träd måste sparas för att ge syre och vindskydd för både oss och läderbaggen.
Sommardopp i naturreservat.
Vi behöver hjälpa varann att återerövra vår heliga Skrift.
För vad hjälper det om Bibeln är världens mest sålda bok om vi inte öppnar den?
Här kan vi hjälpas åt att söka förståelse och fördjupning.
En gammal bibelstudieledare sa en gång:
- Rost på din Bibel betyder rost på din själ...
Då får vi väl hjälpas åt att damma!
Solroskossor på Skärva.
Denna nyårsafton ska vi låta det som inte var bra, förlåtas.
Det gamla får dö bort så att det nya kan börja spira ur roten, allt enligt löftet.
Vi ska inte hugga på varann, stammen är redan avhuggen, utan bädda för nya rotskott.
På kvällens program står det:
* Nyårsbön i kapellet.
* Färdigköpt mat.
* Lite Pommac i finglasen, och
* sitta soffan och lyssna på radions P1 när alla domkyrkoklockor ringer in det nya 2014, med nyårshälsning av Christoffer Murray.
Gott slut och välkommen du Nya År!
Helene F Sturefelt.
Gott slut.
JAG TROR, DU GUD ÖVER ALLA GUDAR,
ATT DU ÄR LIVETS EVIGA FADER.
JAG TROR, DU GUD ÖVER ALLA GUDAR,
ATT DU ÄR KÄRLEKENS EVIGA MODER.
JAG TROR, DU HERRE OCH FOLKENS GUD,
ATT DU ÄR DEN SOM SKAPADE MIN SJÄL
OCH VÄVDE DEN SAMMAN.
DU SKAPADE MIN KROPP AV STOFT OCH ASKA,
DU GAV MIN KROPP DESS ANDE
OCH MIN SJÄL DESS EGENSKAPER.
FADER, VÄLSIGNA DU MIN KROPP.
VÄLSIGNA DU MIN SJÄL.
VÄLSIGNA DU MITT LIV.
VÄLSIGNA DU MIN TRO.
Paradiset finns. Än!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar