Sturellas Fotoblogg: PASS THROUGH FEAR

Här går inte jag igenom!

Att gå rakt igenom sin rädsla, vem vågar det?
Jag är rädd för rädslan.
Det är lätt att frukta fruktan.

Men rädslan har sin överman. Den har inte sista ordet.

Detta inlägg handlar om rädsla och kärlek.
Lill Lindfors, Ebbot Lundberg, Nelson Mandela och Wilfrid Stinissen får komma till tals.

Och fotona är tagna på Costa del Sol i Spanien för två veckor sedan.
Att kaktusar kan bli så stora... och så vassa!

I sällskap med kaktusar.

Vi börjar med Mandelas bevingade ord:

- Jag har lärt mig att mod inte är frånvaro av fruktan, utan seger över den!
Den modige är inte den som inte känner rädsla, utan den som besegrar sin fruktan.

Och jag tänker; den som inte känner rädsla alls utan bara bullrar fram, är dumdristig, inte modig.
Okänslig.

Rädslan är ett redskap.
I Guds hand blir rädslan förvandlad till ett instrument att upptäcka hålen i asfalten, vaken i isen eller sveket i relationen.

Inristad kärlek i det hotfulla.

"Så mycket bättre" är TV 4´s bästa program!
Igår fick vi höra Lill Lindfors tolka gruppen Soundtrack of our lives - Ebbot Lundbergs låt "Pass throug fear".

Bakgrunden var att Ebbots svärmor bestämt sig för att bli 80 år - och det blev så.
Hon föll ihop i sin lägenhet, men han berättar också att hon var rädd för hur hon skulle dö.

Just då jobbade de med den här låten "Pass through fear":

- Vi måste gå igenom vår rädsla. Det finns bara två lägen i livet och det är rädsla och kärlek, inte hat.
Hat är ju en variant av rädsla.

Ett foto på hans svärmor visade att hon dessutom var lik Lill Lindfors...
Det här blev en stark scen när hon gick upp och gjorde sin variant av låten. Den kommer att spelas mycket framöver, var så säker!

"Svärmors Tunga"..

Texten uppfattade jag bara bitvis:

"Goodbye, get out of hear, don´t wait... You have done your part, you played it well.

Set you free... Time to go, don´t wait, you have to grow.

Pass through fear.
Let it all disappear, some day it make clear.
Come on, let´s go outside, can´t wait, you have your share.

Pass through fear."

Det går att lyssna ett tag här:
http://www.tv4.se/s%C3%A5-mycket-b%C3%A4ttre/avsnitt/sa-mycket-battre-del-5-165992

Den vassa sanningen.

Wilfrid Stinissen skriver i andaktsboken "Idag är Guds dag" om att inte skämmas för sin rädsla:

"De katastrofer som Jesus förutsäger i evangelierna vill visa oss hur allvarligt livet är.
- Var på er vakt, säger han, håll er beredda, det kommer att bli svårt.

Nu mer än någonsin är hans varningar aktuella. Situationen i världen ser dyster ut, skriver Stinissen.

Detta inger oss rädsla.
Och det behöver vi inte skämmas för!

Jesus har själv känt ångest inför det som skulle komma över honom.
Men en kristens ångest kan aldrig urarta till panik.
Vad som än händer vet vi att Gud är med."

NÄR ALLT DETTA BÖRJAR, SÅ RÄTA PÅ ER OCH LYFT ERA HUVUDEN, TY ER BEFRIELSE ÄR NÄRA.
Jesus i Lukas 21:28.

Stå upp! Skäms inte.

Stinissen fortsätter:

"Även om vi förlorar allt, så är det ändå inte förlorat.
Gud omsluter oss med sin kärlek, och därför får allt mening. - - -

I Gud får allt sin rätta plats, till och med vår rädsla."

Detta är stort! Vilken tro vi har!
Jag tänker ibland på de som anklagar oss för verklighetsflykt.
Ja, om verkligheten på jorden är svart och grym, då måste vi fly någon annanstans för att hämta kraft, och inte bli galna.

Att då fly in i Bibelns värld, är inte en flykt bort från livet, utan till livet, in i det ljusa och alltigenom goda, såsom det är tänkt att det skall vara.
Sedan orkar vi vara ett tag till i detta jordiska liv, med det himelska hoppet i vårt sinne.

Flyr in i en annan värld, för en stund.

Det var ju så Nelson Mandela gjorde!

Hur skulle han annars ha klarat 27 år i fängelse och komma ut i frihet med full värdighet i behåll?!
Hur skulla han annars kunna visa på försoning mot sina fiender?!
Bara den som är nära Guds kärlek och låter den verka i hjärtat kan göra något sådant.

Han mötte sin rädsla - och mötte Gud.
Pass throug fear.

Bibliska pansarblad.

Stinissen avrundar:

"Det finns en trygghet som är så stor att den också kan rymma vår rädsla, en trygghet där vi kan erfara ångesten.

Ångest och tillit, rädsla och hoppfull förväntan, sorg och glädje utesluter inte varandra.

Vi behöver inte lugna ned oss genom att kamouflera sanningen. - - -
Jesus gör inte så.

Han ställer människan inför den hårda sanningen.
Men pekar samtidigt på att Fadern alltid är med.
Och inför korsets oundvikliga katastrof ger han sina lärjungar den FRID som världen inte kan ge."

Korset är reserverat för Jesus.

Kära vänner, ovänner, bekanta och obekanta läsare, den Gud som Bibeln talar om kan vända vårt livsöde, från rädsla till kärlek!

Det kors som du bär, är inte med spikar för evigt. Du och jag får med Kristus lämna korset och "dö bort" från det som blivit fel, och så "uppstå" på nytt här i livet.
Försonade.
Glada!

Nej vi är inga helgon, varken Nelson, Lill, Ebbot eller Wilfrid.
Vi är alla små människor som dagligen går igenom vår rädsla, och Guds kärlek tar oss rakt igenom den, ut på andra sidan.
Hosianna.

Helene F Sturefelt,
- ett räddhågset modigt kanin-lejon.

Ja, en högsensitiv person, en HSP, som tänt det 2:a adventsljuset och nu ska klä sig i skinnpäls för att klara de snöbyar som tar sig in över skärgården.